Årskrönika 2014 – Utmaningens år

Del VI – Spelartruppen

I den sjätte delen av årskrönikan tittar vi närmare på spelartruppen.

Under fyra korta perioder hade vi samma startelva i minst två matcher i följd; Omgång 1–3 (Elfsborg hemma, Kalmar borta och Falkenberg hemma), omgång 22–23 (Gefle borta och Djurgården borta), omgång 26–27 (Helsingborg hemma och Halmstad borta) och omgång 29–30 (AIK borta och Malmö hemma). I omgång 22–23, 26–27 och 29–30 hade vi också exakt samma startelva. Kontinuiteten i dessa 6 matcher gav goda 12 poäng och sammantaget gav nämnda 9 matcher fina 19 poäng.

Vi hade en del skadeproblem under säsongen, främst på försvarssidan och på mittfältet.

Under hösten drabbades vi av avstängningar i något högre utsträckning, 6 stycken mot 4 under våren. Totalt sett hade vi två avstängningar färre än under 2013, då vi hade hela 9 stycken under hösten.

Målvakterna

Efter rätt så jämnt skägg 2012 drog Henrik Gustavsson det längsta strået efter en riktigt strong insats under 2013. Henrik bibehöll sin plats mellan stolparna under 2014 och vaktade målet i samtliga av de allsvenska matcherna.

Henrik Gustavsson har varit vår förstemålvakt sedan 1998 och hade bara missat tio matcher innan en magmuskelskada satte stopp under 2012. Fimpen var dock tillbaka under hösten och gjorde en riktigt stark säsong 2013 där han tillsammans med Göteborgs John Alvbåge höll nollan i flest allsvenska matcher (12 stycken). Under 2014 var inte 38-åringen lika lyckosam men hade inte heller samma goda hjälp från utespelarna. Under säsongen höll Fimpen nollan i sju matcher och hade en räddningsfrekvens på 64 % att jämföra med 72 % i Allsvenskan 2013, 73 % i Allsvenskan 2012, 74 % i Superettan 2011 och 72 % i Allsvenskan 2010. Henrik hade i år näst lägst räddningsprocent av de målvakter som vaktat minst 4 matcher i Allsvenskan. Fimpen är förmodligen Sveriges främste straffräddare men under säsongen släppte han in de två straffarna som vi fick emot oss i Allsvenskan. Henrik har ändå räddat närmare varannan straff som gått på mål i elitsammanhang. Fimpen är nu den spelare som spelat fest matcher i alla kategorier för vår klubb, vilket innebär 646 A-lagsmatcher varav 471 i serie- och kvalspel. Henrik har spelat 104 matcher i Allsvenskan och har därmed passerat Thomas Wernersson (101). Bara Ulf Blomberg (179) har nu vaktat målet i fler allsvenska matcher för vår klubb. I ett antal matcher visade vår målvakt att han fortfarande håller en mycket hög klass och svarade för flera matchavgörande räddningar med sin reaktionsförmåga. Fimpen var också med i speluppbyggnaden i fem av våra gjorda mål, genom snabbt igångsättande av spelet. Givetvis är det mycket glädjande för oss att Henrik Gustavsson är kvar hos oss även 2015.

Gustav Jansson, som kom från Värmbol 2010, debuterade i seriespel 2012 med 15 matcher i Allsvenskan. 2013 blev det dock bara två matcher i Allsvenskan och denna säsong blev det ingen speltid alls. Gurra fick nöja sig med två matcher i Svenska Cupen och fyra träningsmatcher samt spel i U21-laget. Insatserna varierade och 28-åringen fick inte förlängt förtroende efter säsongen, men efter att Peter Swärdh lämnat som tränare fick han ändå möjligheten att vara kvar och tog den. Jansson får nu en ny chans att visa upp sig för nye tränaren Roar Hansen och vi får verkligen hoppas att han tar den. Under 2012 fick vi ju en verifikation på att Gustav håller väl som allsvensk målvakt, med sin stora räckvidd så väl i luftrummet som genom fina räddningar.

Kommentarer om målvakterna

Det kändes mycket tryggt att vi hade två så pass bra målvakter att tillgå under säsongen och det är mycket glädjande att båda fortsätter även den kommande säsongen. Henrik Gustavsson har förstås mest rutin och är fortfarande kvickare och bättre offensivt, men Gustav är bättre i luftrummet och har potential att förbättra alla övriga egenskaper.

Försvaret

Allrounde Tom Pettersson (10 startmatcher och 1 mål) lämnade under sommaren 2013 och mittbacken Erik Moberg (24 startmatcher) lämnade efter säsongen. Även högerbacken Anton Tinnerholm kunde ha sålts innan säsongen, men blev kvar till sommaren då Tom Pettersson istället kom tillbaka. 

Inför säsongen ersatte vi Erik Moberg med Månz Karlsson och förstärkte också med allrounde Petter Gustafsson. Vi hoppades få se en hel och frisk Hampus Holmgren som därmed kunde utmana om en plats som högerback. Känslan var därmed att vi hade en väl så bra backbesättning som 2013.

Backlinjen förändrades en del under säsongen på grund av skiftningar i truppen. En del skador och sjukdom störde också.

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Månz Karlsson och Andreas Dahlén utgjorde den vanligaste backlinjen under vårsäsongen. Kvartetten startade tillsammans under 7 matcher (omgång 1–7). 

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson och Pontus Nordenberg utgjorde den vanligaste backlinjen under höstsäsongen. Kvartetten startade tillsammans under 8 matcher (omgång 21–23 och 26–30). 

Daniel Hallingström och Månz Karlsson bildade mittlås tillsammans i 20 startmatcher (omgång: 1–7, 14–15, 17–19, 21–23, 26–30).

Daniel Hallingström & Alberis da Silva utgjorde mittlås i 7 matcher (omgång: 8–12 och 24–25).

Månz Karlsson & Alberis da Silvia startade som mittbackspar i 2 matcher (omgång: 13 och 20).

Daniel Hallingström & Tom Pettersson startade en match som mittlås (omgång: 16).

Daniel Hallingström startade totalt 28 matcher som mittback, Månz Karlsson 22, Alberis da Silva 9 och Tom Pettersson 1.

Allan Olesen statade som högerback i 14 matcher, Anton Tinnerholm 12, Petter Gustafsson 2, Månz Karlsson 1 och Emmanuel Boakye 1.

Andras Dahlén startade som vänsterback i 17 startmatcher, Pontus Nordenberg 10 och Tom Pettersson 3 matcher.

Summa summarum hade vi åtta försvarsspelare samtidigt av allsvensk klass, varav sju fick gott om speltid i backlinjen. Anton Tinnerholm gick till Malmö men å andra sidan återkom Tom Pettersson från OH Leuven under hösten. Emmanuel Boakye tillkom också under hösten men spelade bara en halvlek (den första hemma mot Norrköping).

Hampus Holmgren hade tyvärr fortsatta skadeproblem och var inte aktuell för allsvenskt spel. Nyförvärvet Petter Gustafsson var också skadad större delen av säsongen. Alberis da Silva hade också skadeperioder under våren och sommaren. Andreas Dahlén var skadad under hösten, men Pontus Nordenberg växte då överraskande fram till en allsvensk vänsterback, vilket förstås var mycket glädjande.

Allan Olesen fick inte mycket speltid under 2013. Sju matcher blev det totalt varav tre från start. Det kändes tveksamt om 32-åringen skulle få förlängt kontakt, men dansken tände till på hösten och såg betydligt mer fokuserad ut. Tur var det – för när Anton Tinnerholm lämnade, Petter Gustafsson och Hampus Holmgren var skadade samt att även nyinförskaffade Emmanuel Boakye också var skadebenägen – behövde Allan träda in som högerback under hösten. Det gick knackigt till en början men sedan skötte sig dansken helt okej och låg också bakom några av våra mål. Det blir dock ingen förlängning utan Allan har flyttat hem till Danmark för spel med division II-laget BK Fremad Amager. Allan spelade 66 matcher och gjorde 2 mål i vår förening varav 43 matcher i Allsvenskan.

Daniel Hallingström har fått spela in sig på sin favoritposition som mittback under de tre senaste säsongerna och gjort det bra. Vår lagkaptens ledaregenskaper kommer väl till pass från en central position och det märks att vi tappar styrningen när Danne inte kan spela. Som väl var startade 33-åringen 28 matcher. Vi förlorade båda de matcher som Danne var avstängd i med 0–3 (hemma mot AIK och borta mot Falkenberg). Daniel gjorde en operation efter säsongen 2013 och fick därmed inte en hel försäsong, men var ändå bra tillbaka när Allsvenskan började. Daniel hade precis som alla andra sina svackor under säsongen med en del individuella misstag, men var på det hela vår främsta försvarsspelare under ytterligare en säsong. 524 matcher och 42 mål i ÅFF-tröjan varav 378 seriematcher och 30 seriemål (109 allsvenska matcher och 2 mål), vittnar om stor rutin och respekt.

Månz Karlsson värvades inför säsongen från Östers IF där det blev 28 allsvenska matcher. Förhoppningen var att Månz skulle ta över efter Erik Moberg, men under våren hade Karlsson svårt att axla Mobergs mantel. Mittbacken var också petad under slutet av vårsäsongen men tog åter en ordinarie plats efter VM-uppehållet. 25-åringen visade under hösten de kvaliteter som vi hoppades på inför säsongen. Visst begicks en del individuella misstag även under hösten, men smålänningen hittade en större trygghet i sitt spel, vilket resulterade i både ett bättre huvudspel samt ett följsammare och resolutare markspel i såväl brytningsförfarande som passningsspel. Med ett år i vår klubb finns goda förhoppningar om ytterligare en stegring under den kommande säsongen. Potentialen finns onekligen och avtalet sträcker sig till och med säsongen 2016.

Andreas Dahlén tog 2013 över vänsterbacksplatsen efter att Jesper Arvidsson lämnat för Djurgården. Med Anderas Dahlén skulle vi täta till defensiven bättre eftersom han inte var lika offensivt lagd, så blev det inte under 2013, men inför denna säsong såg det lovande ut. En del skadebekymmer ställde dock till det under försäsongen och Andreas hade en del problem under våren men kom igen bättre under sommaren och var också med lite bättre i offensiven än under debutsäsongen. Sedan var dessvärre olyckan framme och på grund av en knäskada missade 32-åringen de tio sista matcherna i Allsvenskan. Dahlén är nu återställd från sin skada och det är glädjande att kontraktet är förlängt att gälla även under 2015. Anderas har sina begränsningar men har med sin tidigare erfarenhet rutin och därigenom en viss trygghet. Dalle är också en bra person i gruppen som ställer krav.

Anton Tinnerholm utvecklades starkt i Superettan 2011 och tog ytterligare ett stort kliv 2012. Förhoppningarna var högt ställda inför 2013 och det såg mycket lovande ut under sommaren men under hösten blev det åter några misstag för mycket för att man skulle vara helt nöjd. Att Tinnerholm ändå skulle bli såld efter säsongen kändes ändå troligt. Det blev inte så vilket givetvis var negativt för den ansträngda ekonomiska situationen, men det var förstås glädjande att vi hade tillgång till Anton då både Petter Gustafsson och Hampus Holmgren var skadade större delen av säsongen. 23-åringen spelade 12 matcher i Allsvenskan på ett okej sätt innan han lämnade för Malmö FF, där Anton sedan gjorde stor succé och bland annat blev väl omtalad i spansk press efter hemmamötet med Atletico Madrid. Anton är också uttagen till A-landslagets januariturné. Självklart var det ett avbräck för oss att vi tappade Anton, men fullständigt nödvändigt att vi fick något för honom än att han skulle gå gratis efter säsongen. Anton spelade 162 matcher och gjorde 9 mål i vår förening varav 108 seriematcher och 6 mål. I Allsvenskan blev det 68 matcher och 2 mål.

Pontus Nordenberg värvades från Nyköpings BIS sommaren 2012 men lånades ut till bissarna under hösten. Under hela 2013 tillhörde Pontus oss, men fick ingen speltid i Allsvenskan. Efter träningsmatchen mot Hammarby såg det ut att bli ett tufft år för Nordenberg, men i den efterföljande träningsmatchen mot Halmstad visade Pontus att han ville vara med. Det blev ett par inhopp i Allsvenskan innan 19-åringen fick chansen efter Andreas Dahléns skada. Första startmatchen var borta mot Huddinge i Svenska Cupen. Insatsen var oroande, men i Allsvenskan tände Pontus till och var säsongens stora positiva överraskning. Visst gjorde Pontus några individuella misstag, men han låg också bakom flera av våra gjorda mål med sin fina vänsterfot. På det hela utvecklades Nordenberg stort och utnyttjade sin storlek väl i duellerna, samt värderade situationerna mycket bättre än tidigare. Han hade också ett större fokus. Höstens insatser lovar gott inför fortsättningen, men självklart måste Nordenberg fortsätta att hålla fokus för att behålla sin startplats nu när Andreas Dahlén är tillbaka. Pontus Spelade också i U19-landslaget under året.

Alberis da Silva har fått stå tillbaka lite de två senaste säsongerna. 2013 blev det 11 startmatcher i Allsvenskan och 2014 startade han 9 allsvenska matcher. Brassen har även tidigare haft skadeproblem till och från och hade en del otur även denna säsong. I mars gjorde han en meniskoperation och var därmed inte tillbaka förrän i maj. Alberis tog då en ordinarie plats i sex matcher innan olyckan var framme igen med en fotskada. Månz Karlsson skötte sig sedan allt bättre under hösten och när 30-åringen kom tillbaka fick da Silva mer sporadiskt med speltid. Det känns bra att vi har kunnat förlänga kontraktet med Alberis ytterligare ett år. En hel och frisk da Silva är en stor tillgång som en av Allsvenskans främsta huvudspelare samt med sin aggressiva spelstil.

Petter Gustafsson var ett allrount nyförvärv som vi hoppades mycket på. Han skulle kunna spela på båda kanterna som både ytterback och yttermittfältare. Rutin fanns också från 114 allsvenska matcher med Djurgården. Skador ställde dock till det redan från början och sedan fortsatte det dessvärre. 29-åringen hade under året problem med båda låren och båda vaderna. Petter var tillbaka under sommaren och gjorde tre allsvenska inhopp innan han spelade två matcher från start borta mot Mjällby och borta mot Malmö. Säsongen var förstås en stor besvikelse för Petter och det är bara att hoppas att han får vara skadefri under den kommande säsongen. Säkerligen finns en stor revanschlusta att visa vad han går för.

Emmanuel Boakye var en chansvärvning under hösten med senaste klubbadress slovenska Mura 05. Den 29-årige ghananen fick ett korttidskontrakt under hösten för att säkra upp högerbacksplatsen efter Att Anton Tinnerholm lämnat för Malmö samt skadorna på Petter Gustafsson och Hampus Holmgren. Vi låg vid tillfället för övergången inte säkert till i tabellen, men chansningen blev inte lyckad. Debuten skedde med ett mindre lyckat inhopp borta mot Huddinge i Svenska Cupen. Enda framträdandet i Allsvenskan blev hemma mot Norrköping, men efter en bristning i slutet av första halvlek tvingades högerbacken utgå i paus. Det blev ingen förlängning av kontraktet efter säsongen.

Hampus Holmgren kom från Vasa IFK inför säsongen 2013 och debuterade på träningslägret i Turkiet mot Beijing, men 19-åringen skadade sedan dessvärre foten och fick större delen av säsongen spolierad. Det blev därmed ingen speltid i Allsvenskan. Dessvärre blev även 2014 ett förlorat år på grund av fotskada och lårskada för den finske talangen som spelat i alla finska landslag upp till U19. Det blev bara sex framträdanden i U21-laget men ingen fulltidsmatch. Precis som i Petters fall får vi verkligen hoppas att Hampus kan lämna skadehelvetet bakom sig och visa för sig själv och alla andra att det är han som på sikt ska ta över efter Anton Tinnerholm. Holmgren har också den rätta inställningen för att lyckas med god speluppfattning, teknik, aggressivitet och kvickhet. Avtalet gäller fram till säsongen 2016.

George Tanzi flyttades upp i A-truppen under fjolårssommaren och fick ett förlängt kontrakt. 20-åringen saknade dock rätt inställning för att bli en allsvensk fotbollspelare, vilket naturligtvis är tråkigt. Det många unga fotbollspelare måste förstå är att det krävs full satsning om man ska kunna bli elitspelare. Tanzi spelade ingen match i Allsvenskan och fortsätter karriären i division I-laget Motala AIF.

Kommentarer om försvaret

Vi släppte in 46 mål under säsongen vilket naturligtvis var på tok för många. Det var 9 måls sämre facit än 2013 och bara två färre insläppta än 2012, då vi också gjorde 48 mål. Denna säsong gjorde vi bara 39 mål och hade således en minusmålskillnad på 7 mål.

Vi släppte in alldeles för många enkla mål efter flera individuella misstag och ofta uppkom målen efter att vi tappat bollen högre upp i banan. Trots detta var vi ofta väl samlade när vi åkte på mål i baken. Vi släppte in hela 13 mål under de 6 första matcherna, där 0–5-förlusten borta mot Göteborg var den stora boven i dramat. Vi tätade till det bättre under de 6 sista matcherna innan VM-uppehållet och släppte då bara in 4 mål. Efter VM-uppehållet läckte åter vårt försvarsspel och vi släppte in hela 18 mål på 9 matcher. Vi avslutade sedan Allsvenskan starkt och släppte då bara in 11 mål på de 9 sista matcherna, där 1–4-förlusten borta mot AIK i näst sista omgången var plumpen i protokollet.

Det var tydligt att vi släppte in många mål när vi tappade fokus och inte var tillräckligt noggranna i försvarsagerandet, vilket naturligtvis gällde samtliga elva spelare som befann sig på planen vid tillfällena för de insläppta målen. Frukten av att vi petade bollen för mycket i sidled när vi hade stort bollinnehav och åkte på omställningar emot oss resulterade också i flera baklängesmål.

Summa summarum kostade det undermåliga försvarsspelet i många av våra matcher flera förlorade poäng.

Tidigare år har våra försvarsspelare gjort en hel del mål (9 stycken både 2011 och 2012, samt 5 mål 2010), men 2013 gjorde försvarsspelarna bara ett mål. Denna säsong gjorde försvarsspelarna 2 mål, Månz Karlsson hemma mot Gefle och Daniel Hallingström borta mot BP. Båda målen uppkom i samband med fasta situationer. Förhoppningen är att vi kan bli ännu vassare på fasta situationer och att ytterbackar kan komma fram och sätta ett och annat mål.

4 assist kom från försvarsspelare, en vardera från Anton Tinnerholm, Andreas Dahlén, Alberis da Silva och Pontus Nordenberg. 2013 noterades försvarsspelarna bara för 2 assist. Tidigare års siffror var: 2010 – 3 assist, 2011 – 8 assist och 2012 – 5 assist.

Försvaret den kommande säsongen

Anton Tinnerholm lämnade för Malmö FF under sommaren. Efter säsongen har ytterligare fyra backar lämnat: Allan Olesen, Emmanuel Boakye och George Tanzi samt Tom Petterson, som främst spelade på mittfältet efter att han kom tillbaka från sin utlåning till belgiska OH Leuven.

Vi har trots förlusterna en bra backbesättning på sju spelare. Vi har stor rutin hos våra innerbackar Daniel Hallingström har funnits hos oss från 2000 (med undantag för en säsong i Kalmar FF, 2001) och Alberis da Silva kom till oss 2008. Nyförvärvet Månz Karlsson gjorde det bra under hösten och vi har därmed tre mittbackar av god allsvensk kvalitet.

På vänsterkanten ser vi starkare ut än inför 2014 då Pontus Nordenberg tagit ett kliv framåt i karriären och har fått viss allsvensk erfarenhet. Vi har därmed en bra konkurrenssituation då Andreas Dahlén förhoppningsvis kommer tillbaka fint efter sin knäskada. Pontus kan också spela mittback.

Vi har dock tappat de spelarna som svarade för 27 av de 30 startmatcherna som högerback. Efter skadeproblematiken hos Petter Gustafsson och Hampus Holmgren finns det en viss osäkerhet inför den kommande säsongen. Månz Karlsson provade högerbacksplatsen borta mot BP men det gick inget vidare. Alberis da Silva är inte heller någon högerback. Daniel Hallingström är den bästa ersättaren som högerback, men han behövs som fältherre centralt. Andreas Dahlén och Pontus Nordenberg skulle annars kunna kliva in på högerkanten.

Någon spelare kommer säkert också att lyftas upp från egna led och jag tycket att Botan Arif är en intressant spelare som gjort bra ifrån sig i U21-laget, med bra inställning, snabbhet och beslutsamhet. Jag hoppas att 18-åringen till skillnad från många andra unga spelare tar chansen om han får den.

Det är nog ett måste att släppa in färre mål för att den kommande säsongen ska sluta lyckligt.

Mittfältet

Vi tappade Petrit Zhubi, men han spelade bara två matcher från start i Allsvenskan 2013. Vi förstärkte med finska supertalangen Simon Skrabb som lånades in från FF Jaro och allrounde Petter Gustafsson, så nog såg ett redan starkt mittfält ännu starkare ut inför säsongen. Dessutom hoppades vi ju på att Bruno Marinho, som fick hela säsongen 2013 spolierad av en korsbandsskada, skulle komma tillbaka. Det blev dock bara ett par inhopp i slutet av säsongen för Brunos sida och Petter Gustafsson var också skadad större delen av säsongen. Även Simon Skrabb hade skadebekymmer.

Det på förhand redan starka mittfältet blev ännu starkare sedan Tom Pettersson kom tillbaka under hösten. Å andra sidan stod inte Daniel Sjölund att känna igen efter att han gjort klart med en övergång till IFK Norrköping.

Vi drabbades av fyra avstängningar på mittfältet, Mohammed Abubakari och Daniel Sjölund två gånger vardera. De båda var dock inte avstängda samtidigt. Under 2013 drabbades mittfältet av tre avstängningar.

Martin Christensen, Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund och Kristian Bergström utgjorde kvartetten på mittfältet för det mesta under våren och sommaren, 11 startmatcher (omgång 1–5, 8, 12, 15–16, 19–20).

Under hösten startade Martin Christensen, Mohammed Abubakari, Tom Pettersson och Kristian Bergström flest matcher på mittfältet, 9 matcher (omgång 18, 22–27, 29–30).

Det var starka uppställningar i Allsvenskan.

Mohammed Abubakari och Daniel Sjölund utgjorde mittfältsduon i 16 matcher (omgång 1–5, 8–16 och 19–20). Mohammed Abubakari och Tom Pettersson startade på innermittfältet tillsammans i 9 matcher (omgång 18, 22–27, 29–30).

Övriga Innermittfältskombinationer (från start):

Daniel Sjölund & Kristian Bergström 1 match (omgång: 6)

Mohammed Abubakari & Kristian Bergström 1 match (omgång: 7)

Tom Pettersson & Daniel Sjölund och 1 match (omgång: 17)

Tom Pettersson & Kristian Bergström 1 match (omgång: 28)

I omgång 21 borta mot Elfsborg startade vi med fem man på mittfältet och tre man centralt: Emmanuel Dogbe, Tom Pettersson och Daniel Sjölund.

Mohammed Abubakari startade 26 matcher som innermittfältare, Daniel Sjölund 19, Tom Pettersson 12, Kristian Bergström 3 och Emmanuel Dogbe 1.

Martin Christensen startade 23 matcher på till höger på mittfältet, Imad Zatara 6 och Simon Skrabb 1.

Kristian Bergström startade 27 matcher till vänster på mittfältet, Martin Christensen 2 och Simon Skrabb 1.

Summa summarum hade vi åtta mittfältsspelare av allsvensk klass, varav sju fick relativt gott om speltid.

Martin Christensen kom sist av 2012 års sommarförvärv (september) och spelade åtta matcher i Allsvenskan varav fyra från start. Redan då visade dansken en hög högstanivå, men sjönk ned i för djupa dalar. Under 2013 höll dansken en jämnare nivå, svarade för 4 assist och var inblandad i 11 av våra mål. Denna säsong fortsatte utvecklingen vilket visade sig ännu tydligare i poängstatistiken. Martin gjorde sina två första mål i Allsvenskan (båda hemma mot Kalmar) och svarade för 8 assist. Totalt låg 27-åringen bakom hela 21 av våra 39 mål. Martin hittade verkligen spelglädje under säsongen och har breddat sitt register. Han kan både gå på utsidan och insidan och slår bra inlägg med båda fötterna, därmed är han nu oberäknelig och har satt sig i respekt hos många motståndare. Det defensiva spelat har också blivit allt bättre, då Christensen löper mycket mer i båda riktningarna än han gjort tidigare. Det var mycket glädjande att vi kunde förlänga avtalet med Martin till och med säsongen 2016.

Mohammed Abubakari tillkom också under sommaren 2012, eftersom lagledningen ville ha en pålitlig härförare och tvåvägsspelare på mittfältet. Det märktes direkt att det här var ett mycket gott förvärv. Genom 105 matcher i högsta grekiska ligan fanns förstås rutin. Ghananen tog omgående plats på innermittfältet och var sedan given när han var hel och frisk och inte avstängd. Mommo har en hård och frän spelstil som ibland renderar gula kort. Denna säsong blev det sex varningar och därmed två avstängningar. 28-åringen har aldrig varit någon större målskytt men chockstartade med två mål under de två första matcherna i Allsvenskan. Sedan blev det dock inget fler mål, men Abubakari var inblandad i en hel del mål, ofta efter att han brutit uppspel hos motståndarna och snabbt iscensatt anfallen. Mohammed stod för en stabil säsong men hamnade i några svackor som alla andra och var också inblandad i en hel del mål som vi släppte in. På det stora hela är han en mycket kompetent allsvensk spelare som tyvärr inte ville förlänga kontraktet utan kommer att spela med BK Häcken under den kommande säsongen. Mohammed spelade 82 matcher och gjorde 6 mål i vår förening varav 58 matcher och 4 mål i Allsvenskan.

Daniel Sjölund hade spelat 205 allsvenska matcher för Djurgården under tio säsonger och även avverkat 36 A-landskamper för Finland när han kom till oss 2013. Det kändes nästan för bra för att vara sant att vi kunde värva honom, men så blev det. Daniel kom dock relativt sent till vår klubb, i februari, och var därför inte i toppform under våren, men visade sedan sin klass som tvåvägsspelare. Tillsammans med Mohammed Abubakari dominerade vi ofta på mittens rike och Dajjas goda teknik, speluppfattning och känsliga vänsterfot, hittade bra samarbete med sina nya lagkamrater. Jag trodde att Sjölund skulle bli ännu bättre under det andra året och hitta ännu bättre samarbete med Mohammed Abubakari, men så blev det tyvärr inte. Fortfarande var 31-åringen inblandad i en hel del av våra mål, men han gjorde inte ett enda mål själv och assisterade bara två gånger. 2013 noterade han 11 poäng. Sjölund drog ned på anfallstempot genom att spela för mycket i sidled, vilket också resulterade att vi tappade boll och åkte på omställningar som motståndarna nyttjade. Oförlåtligt nog gjorde Daniel Sjölund klart med en övergång under sommaren till IFK Norrköping som skulle börja gälla efter säsongen. Norrköping ville dock ha Sjölund direkt och gick därför ut med att övergången var klar för att skapa oro. De lyckades skapa oro, men fick inte loss Dajja för det. Med facit i hand kunde han gott fått lämna, för det var ett sannerligen oprofessionellt uppträdande som ålänningen visade under hösten och det var väl att han inte fick någon speltid alls under de fem sista matcherna. Daniel spelade 72 matcher och gjorde 8 mål i vår förening varav 51 matcher och 6 mål i Allsvenskan.

Kristian Bergström visade att han fortfarande håller en väldigt hög klass. Poängskörden sjönk visserligen från 13 till 6 (1 mål och 5 assist), men 40-åringen låg bakom hela 21 mål av 39 på ett eller annat sätt. Defensivt hade Pligg lite problem att hänga med när vi åkte på omställningar emot oss under säsongens första 2/3-delar, men sedan visade Bergström att han anammade en lägre utgångsposition och löpte oerhört mycket för att på bästa sätt ställa upp i det defensiva arbetet. Genom detta var Pligg ett föredöme för andra betydligt yngre spelare. Innan det osannolika målet hemma mot Malmö innehade Gösta Löfgren rekordet som den äldste målskytten i Allsvenskan genom tiderna, som den 13 oktober 1963 var 40 år, 1 månad och 16 dagar när han gjorde mål för Norrköping mot Helsingborg. Pligg var 40 år, 9 månader och 24 dagar gammal när han gjorde målet mot Malmö i epilogen. Det känns mycket glädjande att Kristian får chansen att slå sitt eget rekord under den kommande säsongen. Bergström kommer också ha en tränarroll för att vi på ett bättre sätt ska lotsa in yngre förmågor i A-truppen. Kristian är vår främste målskytt i serie- och kvalsammanhang genom tiderna med 118 fullträffar. 444 serie- och kvalmatcher matchar bara Henrik Gustavsson. Totalt sett har Kristian spelat 630 A-lagsmatcher för sin moderklubb och gjort 171 mål.

Tom Pettersson kom från FC Trollhättan inför säsongen 2012, men lånades ut sommaren 2013 till belgiska OH Leuven. Det såg länge ut som att belgarna skulle utnyttja sin köpoption, men Tom tappade sin ordinarie plats och Leuven åkte ur högstadivisionen. Därmed kom Tom tillbaka till oss under sommaren men blev snart klar för IFK Göteborg. Klubbarna skötte dock övergången på ett snyggt sätt genom att inte gå ut med den, precis som fallet var med Victor Sköld. Därmed slapp Tom och klubbarna en massa tyckande och spekulationer. Vi kunde därmed nyttja en av våra tidigare spelare till fullo, som dessutom hade fått nyttig erfarenhet som utlandsproffs (23 matcher och 3 mål i Jupiler Pro League och kvalspel). Tom visste hela tiden att han skulle till Göteborg efter säsongen, men, till skillnad från Daniel Sjölund, gav han allt för vår klubb (även mot Göteborg) och bidrog starkt till vår fina avslutning på Allsvenskan – genom sin enorma inställning och vinnarskalle. Det såg lite rostigt ut till en början då Tom skiftade positioner i backlinjen och på innermittfältet, men från och med omgång 21 hemma mot Örebro spelade 24-åringen på innermittfältet och gjorde det efter hand riktigt bra. Med sin uppoffrande fräna spelstil och goda huvudspel bidrog han också till offensiven med ett gott passningsspel. Ett mål och tre assist och total inblandning i sju mål var Petterssons facit under hösten. Självklart är det ett stort avbräck att Tom lämnar oss, men bättre att få något för honom nu än att han skulle gå som bosmanspelare nästa sommar.

Imad Zatara kom precis som Mohammed Abubakari och Martin Christensen under sommaren 2012 och svarade då för ett mål. Under 2013 flyttades 30-åringen upp på topp och blev vår främste målskytt med 9 fullträffar. Mycket tydde på att Imad skulle bli såld innan denna säsong, men så blev tyvärr inte fallet – får vi säga så här i efterhand. Imad Zatara hade nämligen skadeproblem och nådde aldrig sin kapacitet under säsongen. Totalt blev det 8 matcher från start (6 till höger på mittfältet och 2 på topp). Målet hemma mot Falkenberg blev det enda under säsongen och matchen borta mot Malmö i omgång 14 blev den sista i vår förening. Efter knäproblem tvingades Imad till en operation och efter att kontraktet gått ut blev det ingen förlängning. Det var verkligen trist att vi inte kunde nyttja en av allsvenskans mest tekniska och kvicka spelare under säsongen och att vi inte kunde stärka den ekonomiska situationen eftersom han lämnade som bosmanspelare.

Simon Skrabb hyrdes under säsongen in från finska FF Jaro och han kände Hampus Holmgren sedan tidigare. Den finska supertalangen hade redan spelat 62 matcher i högsta finska ligan trots att han bara är 19 år och var fotskadad större delen av 2013. Dessvärre hade Simon fortsatta skadeproblem under säsongen och var helt borta i åtta matcher under sommaren. Totalt blev det 18 matcher i Allsvenskan under säsongen men bara två från start (vänstermittfältare borta mot Örebro och högermittfältare hemma mot Mjällby). Simon kom tillbaka allt starkare efter skadan och tog också plats i det finska U21-landslaget. Det känns mycket bra att vi har kunnat förlänga låneavtalet med Skrabb, för vi har fått verifikation på att det är en talangfull spelare som passar bra in hos oss, med god teknik, snabbhet, bra fötter och ett tungt vänsterskott. Får bara Simon vara hel och frisk kan han blomma ut ordentligt under den kommande säsongen då det också förmodligen kommer bli lättare att få mer speltid. Skrabb är dessutom allround och kan användas på båda kanterna på mittfältet eller som offensiv innermittfältare eller som sänkt forward.

Emmanuel Dogbe hämtades direkt från Ghana och Medeama FC inför säsongen 2012. Det var svårt att se en framtid för honom i vår klubb, men under 2013 gick han överraskande framåt i sin utveckling och gjorde bland annat en fin insats borta mot Elfsborg som vi besegrade med 1–0. Utvecklingen fortsatte tyvärr inte denna säsong och när Dogbe spelade säsongens enda startmatch (återigen borta mot Elfsborg), så var han alldeles för loj i sitt agerande och slarvade i passningsspelet. Emmanuel gjorde också ett inhopp borta mot Malmö, men någon mer speltid blev det inte utan Dogbe lånades ut till Athletic FC United (tidigare Väsby United) under hösten. AFC tog steget upp i Superettan, men det blev bara 6 division I-matcher för Dogbe, varav 3 från start. Vi har avtal med Emmanuel Dogbe även under 2015 och det är bara att hoppas att han tar uppgiften på allvar, för möjligheten till speltid lär ju öka om inställningen är den rätta.

Bruno Marinho åkte på en korsbandsskada under hösten 2012 vilken spolierade hela säsongen 2013, eftersom komplikationer tillstötte. Vi hoppades dock och trodde att brassen skulle komma tillbaka den här säsongen, men knäproblemen fortsatte dessvärre. Under hösten sågs dock en ljusning. Bruno hade inte längre ont, började hitta spelglädjen i U21-laget och gjorde även ett par inhopp i Allsvenskan hemma mot Mjällby och borta mot AIK. Marinho har fortsatt sett pigg ut på träningarna i december och det vore naturligtvis väldigt, väldigt bra om 30-åringen kan komma tillbaka i den form han tidigare visat. Inte minst med tanke på att vi tappar många innermittfältare till den kommande säsongen. Brassen är lite av ett unikum i truppen med sin ettriga stil att sätta press som är väldigt viktigt i Allsvenskan. När han får mycket boll och får det att stämma är han också en mycket tempostark och kvalitativ spelfördelare.

Olle Karlsson lyftes upp i A-truppen under hösten. 19-åringen satt på bänken vid tre allsvenska matcher men fick inte hoppa in. Innermittfältaren spelade dock kontinuerligt i U21-laget och gjorde okej ifrån sig, men ansågs inte hålla för Allsvenskan och Olle är inte längre kvar i vår förening.

David Lundgren satte också på bänken i några allsvenska matcher (5 stycken), men fick inte heller hoppa in. 18-åringen kom från Malmstätts AIK 2012 och har tidigare spelat för BK Ljungsbro och FC Linköping City. David har ett år kvar på fotbollsgymnasiet. Lundgren är i sina bästa stunder en intressant spelare, med teknik, snabbhet och viljan att spela ett högt tempo. Det finns defensiva kvaliteter att slipa på men det finns en bra grund att jobba på om David bara är beredd att ta jobbet som krävs.

Kommentarer om mittfältet

6 mål gjordes av mittfältare, vilket är sämre eller mycket sämre än de senaste åren (2010 – 10 mål, 2011 – 12 mål, 2012 – 7 mål och 2013 – 14 mål). Mohammed Abubakari och Martin Christensen svarade för 2 mål. Tom Pettersson och Kristian Bergström gjorde ett mål vardera.

När vi nu förlorat en stor målskytt i from av Ricardo Santos är det förstås önskvärt att mittfältarna svarar för fler mål under den kommande säsongen, gärna genom att ta fler skott utifrån.

Mittfältarna svarade för 19 assists, vilket var något lägre jämfört med de senaste säsongerna (2010 – 21 assist, 2011 – 22 assist, 2012 – 20 assist och 2013 – 21 assist). Martin Christensen svarade för 8 assist, Kristian Bergström 5, Tom Pettersson 3, Daniel Sjölund 2 och Simon Skrabb 1.

Mittfältet under den kommande säsongen

Det ordinarie innermittfältsparet de två senaste säsongerna, Mohammed Abubakari och Daniel Sjölund, lämnar till den kommande säsongen och det gör också Tom Pettersson som konkurrerade ut Sjölund på ett förtjänstfullt sätt under hösten. Imad Zatara lämnar också och det är också en bra allsvensk spelare i sina bästa stunder.

Det är inget snack om saken att vi har tappat tunga mittfältsnamn och främst då centrala spelare, men vi fick inte heller den utväxling på duon Abubakari och Sjölund, som i varje fall jag trodde på inför säsongen. Det är inte helt lätt att få två stjärnor att fungera tillsammans när båda vill ta mycket plats och ha mycket boll. Som en jämförelse kan nämnas Nordin Gerzic som inte lyckades i Göteborg men är kung i Örebro. Det är alltså inte bara av ondo att vi får hitta en annan innermittfältskonstellation.

Vi har i dagsläget sex renodlade mittfältsspelare, vilket är i tunnaste laget. Målsättningen är säkert att få in någon mer innermittfältare och flytta upp en spelare från egna led.

Vi har redan en klar innermittfältare i Ammar Ahmed från Östersunds FK. 26-åringen har gjort 5 mål på 49 superettanmatcher. Jag har sett alldeles för lite av Ammar för att ha en klar uppfattning om honom, men enligt hörsägen ska han vare en liten kvick spelare, som passar bra på konstgräs, med god speluppfattning och duktig i presspelet. 

Det verkar med andra ord som Ammar är ganska lik Bruno Marinho i sin spelstil och båda kan säkert göra ett gott samarbete tillsammans, men vi såg vilken nytta vi hade av en stor och tuff spelare som Tom Pettersson. En sådan allround spelare skulle vara fint om vi kan införskaffa, men det måste förstås ske med ekonomins tillåtelse. Kristian Bergström har också gjort en hel del bra matcher på innermittfältet och spelade ju centralt under flera år när han kom tillbaka från Malmö. Emmanuel Dogbe skulle också kunna spela en del matcher om han börjar ta fotbollen på allvar. Simon Skrabb kan också spela som offensiv innermittfältare. Eller kan rentutav David Lundgren ta ett jättekliv i karriären och vara aktuell?

Till höger hoppas vi förstås att Martin Christensen fortsätter lika bra som han gjort under den gångna säsongen och det kan bli en extra viktig väg framåt. På vänsterkanten kan Kristian Bergström och Simon Skrabb alternera en del, då de båda kanske också kommer att spela på andra platser i laget.

Petter Gustafsson är också en kompetent yttermittfältare på båda kanterna bara han får vara frisk. Victor Sköld och Joel Rajalakso kan också spela yttermittfältare.

Anfallet

Vi tappade Viktor Prodell (7 mål) och Mattias Mete (0 mål) under sommaren 2013. Efter säsongen lämnade även Oscar Möller (2 mål). Vi hade ändå en stark forwardsbesättning, då vi hade tillgång till Ricardo Santos hela säsongen och John Owoeri hade också en hel försäsong bakom sig. Victor Sköld var också ett mycket intressant nyförvärv från Falkenberg, som hade svarat för 20 mål och 9 assist i Superettan för Falkenberg.

Våra forwards har gjort många mål de senaste säsongerna och denna säsong blev det hela 30 stycken (av totalt 39 mål), vilket var 8 fler forwardsmål än 2013 (35 stycken 2011 och 32 stycken 2012). Ricardo Santos svarade för hela 17 mål, John Owoeri 8, Victor Sköld 4 och Imad Zatara 1.

Forwards svarade också för 8 assist (John Owoeri 5, Ricardo Santos 2 och Joel Rajalakso 1), vilket var sex fler än 2013, men sämre än förgående år (2011 – 10 assist och 2012 – 11 assist).

Vi hade tillgång till tre spelare av god allsvensk forwardsklass under säsongen och fyra under våren när Imad Zatara var disponibel.

Vi hade fem olika forwardskonstellationer under säsongen (från start):

Ricardo Santos & John Owoeri 18 (omgång: 5–7, 15–16 och 18–30)

Ricardo Santos & Victor Sköld 6 (omgång: 1–3, 9, 11 och 14)

John Owoeri & Victor Sköld 3 (omgång: 10 och 12–13)

Ricardo Santos & Imad Zatara 1 (omgång: 4)

Imad Zatara & Victor Sköld 1 (omgång: 8)

John Owoeri spelade ensam på topp borta mot Elfsborg i omgång 17.

Ricardo Santos startade 25 matcher på topp, John Owoeri 22, Victor Sköld 10, Imad Zatara 2.

Ricardo Santos kom förra sommaren tillbaka efter 4,5 säsonger i Jönköpings Södra IF, Kalmar FF, Djurgårdens IF och norska Sogndal IL. Brassen gjorde 12 mål för oss i Superettan 2008, 7 för J-Södra i Superettan våren 2009, samt 22 i Allsvenskan på 2,5 säsonger därefter i KFF. Sedan fick han dock inte målskyttet att stämma. Förhoppningen var att det skulle lossna när Ricardo kom tillbaka till oss, men det blev bara ett mål och en assist, samt inblandning även i ytterligare två mål under 2013. Santos var inblandad i lika många mål som vi släppte in, vilket inte var godkänt för en forward. Nej, speciellt nöjda med brassens insatser var vi inte, men med en rejäl försäsongsträning skulle Peter Swärdh locka fram det bästa ur den forne skyttekungen.

Det märktes ganska omgående att den här säsongen skulle bli helt annorlunda. 27-åringen såg mycket piggare ut och visade målkänsla direkt med 4 mål under träningsmatchandet på försäsongen och 4 mål i Svenska Cupen. I Allsvenskan rivstartade Ricardo med fina insatser och mål i båda de första matcherna, men sedan blev det ytterligare bara ett mål till innan VM-kvaluppehållet (hemma mot Djurgården). Santos bänkades några matcher, men rivstartade hemma mot BP med ett hattrick. Sedan flöt det på och brassen blev bara mållös under 5 av de återstående 14 matcherna som han spelade. Ricardo gjorde mål i de fyra sista matcherna och kom totalt upp i hela 17 fullträffar. Därmed blev han delad tvåa i den allsvenska skytteligan och ingen annan har gjort fler allsvenska mål under ett och samma år i vår förening tidigare (men Roland Sandberg gjorde också 17 mål 1971).

Det var naturligtvis en stor glädjande överraskning att Santos skulle blomma ut till en så stor målskytt. Fortfarande hade dock anfallaren lite problem att ta det defensiva arbetet och många mål som vi släppte in uppstod på grund av för svagt presspel eller tappade bollar. Ricardo gick dock kraftigt plus då han var inblandad i hela 22 av de 39 mål som vi gjorde. Insatserna rönte intresse ända till Kina och även om vi blir av med en mycket viktig spelare, så är det bättre att få något för honom nu än inget alls om ett halvår. Precis som för vår forne Magnus Eriksson blir nästa klubbadress Guizhou Renhe Football Club,

John Owoeri blev spelklar en bit in på säsongen 2013 och hade inte spelat matcher på ett tag. Nigerianen kom därmed inte i bästa form, ändå imponerade John till en början med sin snabbhet, men utan en ordentlig försäsongsträning orkade han inte hålla formen under hösten, även om han avslutade bra. Totalt sett blev det bara tre mål under säsongen 2013. Om Santos imponerade under denna försäsong och i cupspelet så gjorde inte Owoeri det och nigerianen hade ingen fast plats i startelvan under våren. Det blev ändå 4 mål innan VM-uppehållet. Från omgång 15 hemma mot BP spelade dock John varje match från start. Det blev förvisso bara ytterligare 4 mål och 8 totalt, men Owoeri låg bakom hela 21 av våra 39 mål, varav 14 av 21 mål under hösten. Äntligen stämde liknelserna med Tokelo Rantie (tidigare i Malmö) och David Accam i Helsingborg in på beskrivningen av John, då han verkligen hittade rätt i sina löpningar och rev upp djupa sår i motståndarförsvaren, med sin snabbhet, styrka och teknik. Owoeri jobbade också bra defensivt i presspelet. Vi har kontrakt med Owe till sommaren och förhoppningsvis kan det förlängas, för blir 27-åringen ännu effektivare i sitt målskytte (som Accam blev efter hand), så har vi en mycket viktig kugge under den kommande säsongen.

Victor Sköld hade vi väldigt stora förhoppningar på inför säsongen då han hade svarat för fantastiska 20 mål och 9 assist under säsongen 2013 i Superettan för Falkenberg. 25-åringen började också på bästa sätt genom två mål direkt i den första träningsmatchen. Han satte två till under träningsspelet men det blev inga fullträffar i cupspelet. Victor hade en startplats i Allsvenskan i omgång 1–3 och omgång 8–14. Sköld gjorde 3 mål under perioden men fick inte det där riktiga lyftet. Under hösten blev det sedan tuffare att slå sig in i startelvan då Ricardo Santos och John Owoeri presterade väl tillsammans. Det blev ingen mer startmatch under säsongen, men Victor medverkade i varje match vilket innebar 10 startmatcher och 20 inhopp. Västgöten blev därmed den meste inhopparen i hela allsvenskan under året. Sköld gjorde ett synnerligen viktigt mål borta mot Gefle. Totalt blev det därmed 4 mål och Victor var inblandad i 7 fullträffar på ett eller annat sätt. Sköld visade under året på kvaliteter, och avslutade förtroendeingivande, vilket öppnar för en fin säsong som kommer. Att det ofta tar tid att komma till en ny klubb och börja producera mål vet vi sedan tidigare med Ricardo Santos som det senaste exemplet. Victor behöver bara bli lite tuffare i duellerna och täcka bollen lite bättre. Kvickheten, tekniken, spelsinnet finns där och målsinne har Sköld visat tidigare.

Joel Rajalakso kom från Enköpings SK inför säsongen 2013 och jag trodde mycket på honom, även om en plats i startelvan inte var väntad. 21-åringen hade visat gott gry då han testades i U21-laget hösten 2012 och visade även framfötterna under försäsongens första träningsmatcher, men sedan blev det ingen speltid alls och debuten i Allsvenskan skedde först med ett par inhopp i slutet på säsongen. Denna säsong blev det inte mycket mer speltid, bara fyra inhopp i Allsvenskan, men hemma mot BP assisterade Joel till Ricardo Santos avgörande 3–2-mål. Joel har varit lagkapten i U21-laget men hade svårt att övertyga under en period. Under hösten hittade han tillbaka till den energirika stil som han har. Kan Rajalakso bara anpassa farten i rörelsen för att minimera tekniska brister kommer också utvecklingen. Joel har spelat en hel del som yttermittfältare i U21-laget och kan även vara ett alternativ som yttermittfältare i Allsvenskan om han blir noggrannare i sina värderingar. Chansen till mer speltid ökar med en tunnare trupp, men då måste inställningen alltid vara på topp och Joel måste prestera jämnare insatser i U21-laget för att få mer speltid i A-laget.

Anfallet under den kommande säsongen

Med två forwards som fått känna på A-landslaget förlorade två år i rad (Magnus Eriksson och Viktor Prodell) var det naturligtvis tufft att producera lika mycket framåt, men de senaste åren har vi fått fram nya målskyttar eller som denna säsong en nygammal i form av Ricardo Santos. John Owoeri vräkte i och för sig inte in mål, men var ändå väldigt viktig för vårt anfallsspel, främst under hösten då han låg bakom 2/3-delar av alla våra mål.

Vi kommer ihåg att Viktor Prodell faktiskt bara var tredjeforward bakom Magnus Eriksson och Oscar Möller i Superettan 2011, men att Prodell slog igenom stort i Allsvenskan 2012 med 15 fullträffar. Vi får nu hoppas att Victor Sköld får möjligheten till samma genombrott och utgör en fruktad duo tillsammans med John Owoeri. Möjligheten finns också att flytta upp Simon Skrabb som sänkt forward och förhoppningsvis kan Joel Rajalakso ta ett kliv framåt i karriären. Helst skulle jag dock vilja se ytterligare en forward, som är stor och stark och bra på huvudet att sätta bollar och inlägg på, likt Ricardo Santos, men det måste förstås ekonomin tillåta.

Se spelarstatistik här

Fortsättning följer i del VII – Sammanfattning