Katastrofal start på Allsvenskan

Tre matcher tre uddamålsförluster. Det är facitet efter tre allsvenska omgångar och det är naturligtvis fruktansvärt. Borta mot Kalmar tog vi ledningen men det hjälpte inte eftersom hemmalaget vände på steken efter en ny svag insats.

Efter att Kalmar också svarat för en svag start, var det inte upplagt för något skönspel och att Peter Swärdh skulle satsa på fysik var ingen vågad gissning på förhand. Så blev det också och vi vägde ofta för lätt även om vi höll undan i den första halvleken och också lyckades ta ledningen i den 30:e minuten.

Efter ett kalmaranfall vann Mauricio Albornoz bollen utanför eget straffområde och spelade fram till Victor Sköld som tog fart från egen planhalva och satte ut bollen till vänster. John Owoeri spelade tillbaka till Simon Skrabb, som efter visst tråcklande spelade ut bollen till Pontus Nordenberg, som spelade fram till John Owoeri som slog ett fint högerinlägg framför mål, där vräkte sig Victor Sköld fram och bröstade in 1–0.

Vi hade sedan ganska bra koll på kriget resten av halvleken, men när hemmalaget var tvungna att trycka på i andra halvlek var vi tvungna att hitta motmedel. Dessvärre kvitterade KFF redan sju minuter in på andra halvlek.

Martin Christensen slarvade bort bollen på Kalmars planhalva. Vi blev alldeles för passiva på vår högersida trots att vi hade mycket folk där. Martin Christensen och Mauricio Albornoz blev båda överspelade två gånger som frukten av ett dåligt samarbete. Jonathan Ring satte bollen på David Elm, som kunde förlänga ut till vänster eftersom Daniel Hallingström inte låg tillräckligt i rygg. Martin Lorentzson tappade helt bort Viktor Agardius till vänster som därmed fick fri lejd att måtta inlägg framför mål där en helt omarkerad Viktor Elm kunde nicka in 1–1. Både Alberis da Silva och Pontus Nordenberg var passiva och Viktor såg sin chans att löpa in i den tomma ytan mellan dem. Kristian Bergström och Simon Skrabb gjorde heller ingen ansats för att löpa med och hjälpa till framför mål, där också Romario fanns vid den bortre stolpen. Henrik Gustavsson kunde möjligtvis gått ut och boxat bort bollen men vågade inte och hade därmed ingen chans att rädda.

Vi blev sedan ängsliga medan hemmaspelarna fick råg i ryggen och tryckte på med inlägg och två tunga Elm-bröder framför vårt mål. Det fanns givetvis lägen för oss att spela ur och komma till anfall, men det slarvades för mycket i passningsspelet för att vi skulle bli riktigt giftiga. Ett par gånger stack vi dock upp men John Owoeri var inte tillräckligt resolut i sin genomlöpning och strandade mot två motspelare. När Månz Karlsson sedan var fri framför mål, missade John inlägget.

Istället kom det fasansfulla 1–2-målet i den 81:a minuten.

Vi stod och sov på högersidan när Kalmar fick inkast. Martin Lorentzson tappade helt bort David Elm som tog emot inkastet och skickade in bollen framför mål, där Viktor Elm obehindrat kunde nicka in 1–2 via den bortre stolpen eftersom Alberis da Silva vek ned sig i duellen och Månz Karlsson kom för sent till undsättning. Inlägget gick mot målområdeslinjen men Henrik Gustavsson vågade sig inte ut och var därmed chanslös.

När poängen inte trillar in som de ska är det givetvis svårt att hitta trygghet och harmoni i det egna spelet och kämpatakterna måste till för att komma på rätt köl. Vi var på väg men räckte dessvärre inte enda fram. Vi hade verkligen behövt åtminstone en pinne från den här matchen.

Henrik Gustavsson kunde ha varit bättre ute på inläggen som resulterade i målen, men svarade för en fin frilägesräddning på Marcus Antonsson i slutet av matchen.

Martin Lorentzson kan man begära mycket mer av, inte minst i antal löpmeter och koncentration. Martin kom ofta på mellanhand och var högst delaktig i båda baklängesmålen. Martin måste visa vägen mycket bättre framöver med sin rutin.

Det var positivt att Daniel Hallingström var tillbaka, men det var tufft i luftstriderna. Danne försökte hålla ihop försvarsstyrkorna, vilket lyckades i första halvlek men i andra blev trycket för svårt.

Alberis da Silva behövdes också med sitt huvudspel men för ovanlighetens skull kom han till korta i avgörande lägen med tveksam tajming och hade vissa problem i passningsspelet.

Pontus Nordenberg blandade och gav. Till fördel var han med sin fysik, men fokusproblemen kvarstår dessvärre.

Martin Christensen var på tok för passiv och måste lära sig att lägga sig på rätt sida i försvarsarbetet och vara rädd om bollen! Framåt fick inte Christensen allt för mycket att jobba på och konstrade till det för mycket.

Mauricio Albornoz var på gång tidigare undersäsongen, men stod inte heller att känna igen. Det var extremt viktigt att vi skulle vara heta i duellspelet mot Kalmar och förhoppningen var att Marre skulle gå i bräschen men det gjorde han inte och vi hade därmed svårt att få trygghet i spelet.

Kristian Bergström låg ofta i rätt position och hade möjlighet att kontraslå med passningar i djupet. Några fina bollar slog Pligg, men vi nyttjade dem inte.

Ammar Ahmed bytte av Pligg den sista halvtimmen, men det blev inte till det bättre. Eftersom Ammar inte var tillräckligt het i duellerna.

Simon Skrabb har fortfarande en hel del att lära i det defensiva spelet och samarbetet med Pontus Nordenberg var inte det bästa. Passningsspelet satt inte heller som det skulle. Som vanligt bytte våra yttermittfältare kanter, men vi hotade ändå inte på allvar med inläggen.

Det var positivt att Victor Sköld fick chansen från start och vi var lite vassare framåt, när vi hade två alternativ på topp när vi vann bollen. Victor var den som hade piggaste ben och det var välförtjänt att han fick göra sitt första allsvenska mål för året i sin första startmatch. Det kan tyckas fegt att Sköld blev utbytt, men vi kunde mycket väl ha släppt in det där hemska 1–2-målet ändå, men kanske varit giftigare framåt.

John Owoeri slog det fina inlägget fram till Skölds mål, men man kan begära betydligt mer av nigerianen, som precis som mot Sundsvall inte tog i för fullt i alla löpningar och inte var helt aktiv i presspelet. Han borde dessutom ha gjort något bättre av omställningsläget i den andra halvleken och prickade inte heller Månz Karlssons panna.

Månz Karlsson kom in istället för Victor Sköld för att täta till, men lyckades inte hinna in i duellen med Viktor Elm vid 1–2-målet. Men han visade i varje fall vilja i sitt inhopp.

Bruno Marinho gjorde årsdebut i Allsvenskan då han bytte av Simon Skrabb och gjorde vad han kunde för att hålla undan, då brassen fick ta en låg utgångspunkt då våra mittbackar flyttades upp i slutet.

Matchen var något bättre än den mot Sundsvall, men utgångsvärdet är så lågt så det säger inte speciellt mycket. Utan allting måste bli betydligt bättre om vi ska kunna börja vinna matcher igen. Det finns ju kvaliteter bland våra spelare men hittills har vi inte fått helheten att fungera. Visst vi är inte sylvassa framåt, men har ändå gjort tre mål. Det som man blir mest förbannad på är att vi har släppt in sex skitmål. Att våra spelare tydligen inte har lärt sig nått av de, i många fall undermåliga försvarsspelet vid fasta situationer och inlägg under försäsongen, är för sorgligt. Vad tjänar det till att slita och kämpa i 88 minuter om man ändå står och sover under två minuter som förstör hela matchen? Skärpning är ett måste om det här ska sluta lyckligt.

På söndag är det dags att visa var skåpet ska stå mot Falkenberg. FFF tog årets första seger efter en fullständigt rättvis 2–0-seger hemma mot Örebro. Hemmalaget tog kommandot från början och visade att allt inte behöver vara så svårt. Med mycket vilja i löpningarna vann de dueller, hotade i djupled och matade in många inlägg. Örebro däremot petade mest bollen i sidled och var alldeles för tama i duellspelet. Vi behöver ta kommandot i kampen, ta maxlöpningar och ha fullt fokus i försvarsarbetet.

Matchfakta

Kalmar FF – ÅFF 2–1 (0–1)

0–1 (30) Victor Sköld (John Owoeri)

1–1 (52) Viktor Elm

2–1 (81) Viktor Elm

Varningar ÅFF: inga

Domare: Johan Hamlin, Bro (ut 43), Jonas Karlsson Målilla (in 43).

Publik: 4 081

Övrig statistik

Bollinnehav 62 – 38

Avslut 9 – 4

Avslut på mål 5 – 1

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 5 – 1

Frisparkar 11 – 10

Offside 6 – 0

Utvisningar 0 – 0

Varningar 2 – 0

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Pontus Nordenberg –

Martin Christensen (VM 52), Mauricio Albornoz, Kristian Bergström (ut 60), Simon Skrabb (HM 52, ut 80) –

Victor Sköld (ut 73), John Owoeri.

Inbytta ersättare

Ammar Ahmed (in 60 MM, HM 80), Månz Karlsson (in 73 MM), Bruno Marinho (in 80 MM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Andreas Dahlén, Ruben Lameiras, Mario Jelavic

Livsfarligt med hedersamma förluster

Vi åkte på en oerhört smärtsam förlust hemma mot GIF Sundsvall med 2–3. Eter bedrövligt spel hamnade vi i 0–2-underläge. Vi höll på att komma tillbaka, men när vi hade bud på ett 2–2-mål släppte vi istället in 1–3 och 2–3 föll för sent för att vi skulle hinna ikapp.

Jag hatar alla förluster och även hedersamma förluster. Men det finns dem som tycker att det är okej med lite hedersamma förluster. ”Men vi spelade ju bra” kan man höra folk säga. Men så är det ju inte. Man spelar inte bra om man förlorar, så enkelt är det ju. Man kan aldrig vara nöjd över en förlust.

Sedan finns det självklart delar i spelet som kan vara bra trots en förlust. Det ger inga poäng i den matchen men ger förhoppningar om framtiden. Det räcker dock inte med förhoppningar utan arbetet måste göras också.

Vår ”hedersamma förlust” borta mot IFK Göteborg kopplades ihop med nykomlingen GIF Sundsvalls pladask i premiären mot Malmö och vips skulle vi vinna enkelt över Giffarna. Totalt livsfarligt naturligtvis.

I Göteborg föll vi på uselt försvarsspel vid ett tillfälle, vid den frisparken som resulterade i mål. Nu när vi inte mötte ett förväntat topplag på bortaplan, så fallerade samtliga spelare på planen i sitt defensiva arbete. Vår tränare Roar Hansen har poängterat hur viktigt det var att stå upp med minst lika bra inställning som mot Göteborg i försvarsarbetet, men det var katastrofalt dåligt. Det var rent pinsamt att se hur svag inställning våra spelare hade till den livsviktiga uppgiften.

Vi gjorde två mål vilket ska räcka för att vinna på hemmaplan, men det gjorde det inte eftersom vi släppte in tre bedrövliga mål.

Vi fallerade i försvarsjobbet i ett flertal andra situationer även utöver målen, men det första målet i den 28:e minuten var katastrofalt, där vi hade flera chanser att få bort bollen, men misslyckades totalt. En sådan rutinerad spelare som Martin Lorentzson borde verkligen ha stoppat anfallet, men vi förlorade tre nickdueller i rad. Adam Chennoufi tilläts sedan vända om inne i straffområdet och trä bollen mellan Martin Lorentzon och Månz Karlsson. Pa Dibba spelade in bollen från vänster kortlinje nära stolpen. Robbin Sellin förlängde bollen (eftersom Lorentzon inte stängde av spelvägen) mot den högra stolpen. Alberis da Silva försökte sparka bort bollen men missade och en helt omarkerad Johan Eklund kunde raka in 0–1. Pontus Nordenberg hade ingen som helst koll målskytten, som var Pontus markeringsuppgift.

Under försäsongen har vi släppt in många mål efter hörnor och eländet har fortsatt i Allsvenskan. Hörnan i den 38:e minuten gick från vänster över Martin Lorentzon men kom i Månz Karlssons zon, men Månz var inte i närheten att få bort bollen. Och Martin Christensen tappade totalt bort markeringen på Joakim Nilsson som tog fart bakifrån och enkelt skarvade in bollen via den främre stolproten. Förr hade man spelare som tog första och andra stolpen, vilket i det här fallet hade stoppat målet, om vi haft en spelare vid främre stolpen som enkelt sparkat bort bollen.

Vi bjöds in i matchen i den 43:e minuten. Kristian Bergström lyfte en boll från mittpunkten, som Simon Skrabb skarvade till John Owoeri, till höger om halvmånen utanför straffområdet. Owoeri såg ut att tappa läget, men tryckte in 1–2 via den bortre stolpen.

I paus utgick Mauricio Albornoz som hade känningar i ett ben. Victor Sköld kom in och vi spelade mer 4–4–2. Vi fick omgående tryck mot Sundsvalls mål med högre fart och bättre kvalitet i spelvändningarna.  Trycket eskalerade och till sist fick vi en riktigt fet kvitteringschans i den 51:a minuten. Bara några meter från mål fick Victor Sköld inte riktigt med sig bollen, efter en fin boll av Martin Christensen, men fick ändå ett bra läge att peta in bollen men Tommy Naurin svarade tyvärr för en bra räddning.

Vi tappade trycket efter den chansen, spelet hackade och Sundsvall kontrade farligt. I den 76:e minuten tryckte vi upp vår högersida. Martin Lorentzon var långt upp och Månz Karlsson avancerade också en bra bit in på Sundsvalls planhalva, när han slog en svag passning. Joakim Nilsson slog en lång boll till Johan Eklund som smugit sig ut i den blottade ytan. Månz Karlsson såg faran för sent och hade inte tillräcklig fart för att hinna tillbaka. Ammar Ahmed var för sent in i rygg på Eklund som kunde skarva ut till Pa Dibba, som tog fart från vänster sidlinje. Alberis da Silva hade inte flyttat ut tillräckligt mycket och kunde inte hindra Pa Dibbas framfart. Månz Karlsson hann dock upp honom, men gav sig på att chansbryta istället för att försöka följa med och minimera vinkeln. Pa Dibba kom därmed helt ren med Henrik Gustavsson, men Fimpen täckte inget vidare och Pa Dibba satte bollen mitt i målet, trots att han sköt till höger (under) om Fimpen.

I den 81:a minuten satsade vi åter på forceringsspel (precis som mot Göteborg) när Alberis da Silva gick ut och Mario Jelavic kom in. Vi fick tryck på slutet med en 3–4–3-uppställning. I den 84:e minuten var vi riktigt nära en kvittering, då nyss inbytte Ruben Lameiras kom in fint från höger och spelade in bollen framför mål. Dessvärre rullade bollen precis förbi Victor Skölds fötter när han skulle stöta bollen i mål.

I den 87:e minuten kom så reduceringen. Martin Christensen slog ett inlägg från höger som Martin Lorentzon nickskarvade vidare och Mario Jelavic nickade in 2–3. Dessvärre fick vi sedan ingen mer chans att kvittera och mycket märkligt nog lades bara till två stopptidsminuter av domaren Mohammed Al-Hakim.

Henrik Gustavsson hade en otacksam uppgift, men borde täckte inte målet tillräckligt bra vi 1–3-målet.

Martin Lorentzon vill utanför landets gränser, men efter den här insatsen lär inte klubbarna stå på kö. Martin spelade med små marginaler i Göteborg, men han klarade av det för det mesta, det gjorde han dock inte denna gång. Slarv, hafs och passiv i duellspelet var han istället. Plus dock för nickassisten till målet.

Månz Karlsson spelade högerinnerback denna gång, vilket normalt passar honom bäst, men det var märkligt att se kontrasten från matchen i Götet. Mot IFK vågade Månz och satte huvudspelet. Nu vara han passiv och det var inte ofta nickarna gick till rätt adress.

Alberis da Silva gjorde årsdebut i Allsvenskan, efter Daniel Hallingströms avstängning, men i en osäker omgivning kom inte heller Alberis till sin rätta. Han var för passiv och var inte lika dominant i huvudspelet som vi är vana att se honom.

Pontus Nordenberg fick chansen efter att Andreas Dahlén insjuknat i halsfluss. Farhågan om försäsongens koncentrationsproblem, slog dessvärre in, då Pontus uppträdde nonchalant och tappade totalt bort markeringen vid det första målet.

Mauricio Albornoz har haft en kurva uppåt men förhoppningen om en stabil nivå, som håller i längden, sjönk då Marre svarade för en riktigt svag första halvlek. Till viss del kanske det berodde på problem med ett ben, men det kan ändå inte ursäkta slarvet och passiviteten.

Ammar Ahmed kom mest i ingenmansland och när han fick bollen, så tappade han den åter ofta.

Martin Christensen försökte hitta rätt med sina inlägg, vilket stundtals lyckades, men sammantaget gjorde han ingen bra match och var för svag i det defensiva arbetet. Det här var tredje matchen i rad som han totalt tappade markeringen på en hörna som vi släppte in mål på!

Kristian Bergström är en rutinerad spelare att luta sig mot, men när inte ens han visade vägen, var det illa. Det såg segt ut och han tappade ovanligt många bollar.

Simon Skrabb visade lite av de takter, som han presterade vid inhoppet på Gamla Ullevi, men i det stora hela var det inte heller någon större match av finländaren och speciellt nte i det defensiva spelet.

John Owoeri gjorde mål, vilket är oerhört viktigt, han sprang och jobbade en hel del, men kan ju så mycket bättre och tog inte i det där sista som så väl behövs i ett flertal situationer.

Victor Sköld kom in med ny energi i andra halvlek, vilket inledningsvis gav effekt, men han borde förstås satt chansen i början på andra halvlek och var ju så när att peta in bollen i den 84:e minuten. Jag har efterlyst två mer renodlade forwards, men formen har varit så där på Victor, men får han bara förtroendet så kan han nog blomma ut i år.

Mario Jelavic kom in med tio minuter kvar och gjorde väl inte så mycket mer än målet, men fotboll går ju ut på att göra mål och det är självklart bra för en forward att få göra sitt första allsvenska mål i sin nya klubb.

Ruben Lameiras stod för en blek figur i Göteborg, men var en injektion när han kom in, även om han var fortsatt vek i duellerna. Ruben var nära assist i den 84:e minuten. Eller försökte han sig på ett eget avslut?

Att uppträda så pass svagt i en sådan här viktig match, hemma mot ett lag som vi definitivt ska ha bakom oss i tabellen är verkligen inte acceptabelt. Vi ska också ha i åtanke att Sundsvall hade en dags kortare vila än vi och hade en lång resa, vilket ytterligare försvagar den här usla insatsen.

Nu måste vi bara upp på banan igen och på måndag väntar ett Kalmar FF, där vår förre tränare Peter Swärdh också haft sina problem. Nu är det dags att visa att vi kan resa oss bäst!

Häng med bussresan till Guldfågeln Arena – läs mer om resan här

Matchfakta

ÅFF – GIF Sundsvall 2–3 (1–2)

0–1 (28) Johan Eklund

0–2 (38) Joakim Nilsson

1–2 (43) John Owoeri (Simon Skrabb)

1–3 (76) Pa Dibba

2–3 (87) Mario Jelavic (Martin Lorentzon)

Varning ÅFF: Pontus Nordenberg

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 3 384

Övrig statistik

Bollinnehav 55 – 45

Avslut 8 – 11

Avslut på mål 6 – 9

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 5 – 8

Frisparkar 11 – 7

Offside 1 – 6

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Alberis da Silva (ut 81), Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

Mauricio Albornoz (ut 46), Ammar Ahmed –

Martin Christensen, Kristian Bergström, Simon Skrabb (ut 83) –

John Owoeri.

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 46 F), Mario Jelavic (in 81 F), Ruben Lameiras (in 83 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Hampus Holmgren, Bruno Marinho, David Lundgren.

Ny smärtsam förlust på Gamla Ullevi

Med en defensiv taktik och ett hårt jobb var vi nära poäng på Gamla Ullevi, men återigen föll vi på ett skitmål efter en fast situation och matchen slutade därmed 0–1.

Vi har haft problem med koncentrationen och fokus i träningsspelet. Nu när allt ställdes på sin spets i den svåra allsvenska premiärmatchen, så skärpte sig våra killar. Vi låg väldigt tätt och bra i det defensiva positionsspelet, vilket gjorde det väldigt svårt för Göteborg att spela sig igenom. De tidigare årens upplagor av IFK Göteborg har annars inte varit känt för att ha kreativitet nog att bända upp ett lågt försvar, men började under fjolåret bjuda på en mer attraktiv fotboll med kombinationsspel och visade stundom upp det spelet mot Helsingborg i Svenska Cupen.

Mot oss kom de inte alls igång under den första kvarten. De våra stressade och hemmaspelarna begick en del misstag, som vi kunde ha utnyttjat om vi varit lite mer skärpta.

Det kändes helt okej efter den första halvleken, då matchen var jämn utan att något av lagen hade skapat speciellt många målchanser. Vi hade stundom hållit i bollen bra och kunde spela oss fram, mot ett hemmalag som försökte sätta hög press.

I början på andra halvlek tryckte dock Göteborg på och Månz Karlsson räddade på mållinjen sedan Lasse Vibe rundat Henrik Gustavsson och rullat bollen mot mål.

Det var sedan oerhört trist att vi åkte på baklängesmål efter en tveksamt dömd frispark i den 56:e minuten. Sebastian Eriksson lyfte in bollen från vänster och helt omarkerad kunde Thomas Rogne gå till väders vid den bortre stolpen och nickade in 0–1. Henrik Gustavsson var på bollen, men kunde inte styra den utanför målramen.

Visst blev Månz Karlsson rammad och vi borde ha fått frispark. Men det finns ju inte en chans i världen att Markus Strömbergsson blåser frispark i det läget på Gamla Ullevi rakt framför hemmaklacken. Det vi själva kan påverka är istället att hålla fokus och hålla markering, vilket både Andreas Dahlén och Martin Christensen totalt misslyckades med, vilket därmed fick förödande konsekvenser. Gustav Svensson var ju också ren vid den bortre stolpen.

Vi såg inte ut att ha kraft nog att nå en kvittering, men så länge som vi ”bara” var i ettmålsunderläge fanns chansen. Och i den 75:e minuten var vi väldigt nära. Mauricio Albornoz snodde bollen och frispelade John Owoeri, men nigerianen väntade för länge med avslutet inne i straffområdet och avväpnades.

Minuten senare tacklades, nyss inbytte, Simon Skrabb omkull inne i straffområdet, men vi fick ingen straff.

I den 80:e minuten satsade vår lagledningen för en kvittering. Ammar Ahmed och John Owoeri utgick. In byttes istället Victor Sköld och Mario Jelavic. Daniel Hallingström lyftes också upp på topp och vi spelade med en trebackslinje. Genom åtgärden fick vi lite mer tryck framåt och hemmalaget stressades, men sedan Daniel Hallingström varit lite sen i ett försök att återvinna bollen, fick han sin andra varning och blev därmed utvisad i den 84:e minuten. Möjligheten till en kvittering försvårades därmed rejält och det var närmare att Göteborg gjorde 2–0 men Lasse Vibe sköt strax utanför den högra stolpen i den 87:e minuten.

Henrik Gustavsson gjorde vad han kunde för att stoppa målet, men orkade inte hålla undan den svåra tunga nicken från nära håll. Fimpen svarade dessutom för några fina ingripanden och kan därmed inte lastas för förlusten.

I backlinjen klev Månz Karlsson fram på ett fint sätt, genom att vara resolut in i duellerna både i luftrummet och i markspelet. En och annan passning slogs till fel adress, men Månz är helt klart på rätt väg.

Mittbackskollegan Daniel Hallingström tog en lite mer avvaktande roll, var ibland lite för långsam och hamnade i tidsnöd när hemmalaget satte hög press, men med tanke på den hårda arbetsbördan gjord Danne det bra. Danne var dock lite för het när han skulle återerövra boll i den 84:e minuten och drog därmed på sig sitt andra gula kort. Vi var annars bra på gång i det forceringsspel som höll på att resultera hemma mot AIK i träningsmatchen för ett par veckor sedan och som därmed kan funka framöver även mot kvalificerat motstånd.

Hallingström är nu avstängd, men Alberis da Silva ska kunna gå in och göra ett bra jobb mot GIF Sundsvall på torsdag.

Martin Lorentzon spelade sin första tävlingsmatch i vår tröja och gjorde det helt okej. Ibland spelade han dock med lite för små marginaler och blev av med bollen i farliga lägen, men han bidrog också genom risktagandet att vi kunde spela oss ur svåra situationer och vi såg embryon till ett framtida gott samarbete med Martin Christensen.

Andreas Dahlén kämpade väl på vänsterkanten, men hamnade ofta i tidsnöd och är ju lite kort i rocken i luftrummet, men det ursäktar ju ändå inte den grova markeringsmissen vid frisparksmålet.

I en sådan här match mot ett starkt fysiskt lag, kanske det hade varit att föredra Pontus Nordenbergs styrka, men han har just kommit hem från landslagsspel med det yngre U21-landslaget och har ju dessutom inte haft full fokus under försäsongen.

Martin Christensen fajtades på högerkanten och låg oftast i bra position, men tappade precis som Andreas Dahlén helt markeringen vid frisparken, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Offensivt gick Martin för ofta in i banan, vilket gjorde det lättläst för hemmaspelarna att avväpna honom.

På vänsterkanten fick Ruben Lameiras göra allsvensk debut. 20-åringen såg dock ut att vara lite tagen ut av stundens allvar, rörde sig inte tillräckligt aktivt för att göra sig spelbar och var lite för vek i närkamperna. Stundom visade dock tottenhamförvärvet kvaliteter i kvickhet och teknik. Självklart är det bra att ha gjort debuten och att nu kunna växla upp insatserna framöver.

Simon Skrabb känns dock hetare för tillfället. Finländaren bytte av Ruben i den 71:a minuten. Med större tyngd, teknisk finess och bra passningsspel, i både det långa spelet och det korta, var han en injektion och han kunde mycket väl fått straff när Simon tacklades i straffområdet.

Jag har inte direkt varit positivt inställt till tre centrala mittfältare och bara en renodlad forward, men i en sådan här tuff bortamatch på naturgräs, där defensiven var nummer ett kunde det vara ett framgångskoncept, speciellt eftersom Mario Jelavic och Victor Sköld ännu inte är på topp i sina insatser.

Jag hade en farhåga kring Ammar Ahmed som tidigare spelat med för små marginaler och tappat en hel del boll, men östersundsförvärvet visade direkt i sin debut att han håller i Allsvenskan. Genom ett enormt arbete med sina kvicka snabba fötter vann han mycket boll och bolltappen var inte alls lika påfallande som tidigare, vilket lovar gott inför framtiden.

Mauricio Albornoz var också tuff att passera och det finns förhoppning att han kan hålla en jämn och hög nivå under säsongen. Marre var också nära assist då han snodde bollen högt upp i banan och friställde John Owoeri i straffområdet.

Kristian Bergström hade den offensiva rollen i den centrala trion, men positionerna varierade förstås beroende på situation, vilket inte är några problem för Pligg. Kristian försökte ligga högt i presspelet och hade viss framgång i passningsspelet även om vi inte skapade speciellt mycket framåt.

John Owoeri gick offside för många gånger för att man ska vara nöjd, men han har gjort sig ett namn i Allsvenskan och försvararna har respekt för honom. Med sin styrka och snabbhet var han ett orosmoment för hemmalaget, men visst borde han kommit till avslut snabbare och gjort mål ur sitt friläge i straffområdet.

Mario Jelavc såg slö ut vid måndagens U21-match mot Gefle även om han gjorde mål, men nu när det var dags för allsvensk debut, via inhoppet i den 80:e minuten, tog kroaten i mer och oroade med sitt huvudspel. Med tiden ska nog ”Super Mario” bli en tillgång.

Victor Sköld var mer aktiv vid U21-matchen mot Gefle, men har inte riktigt hittat kvaliteten under försäsongen. Mot Göteborg försökte Victor väl men hittade inte riktigt rätt i chansspelet som förstås stördes av utvisningen på Daniel Hallingström.

Trots den smärtsamma förlusten finns det anledning att tro på en bra säsong och på torsdag är det dags att visa var vi står. Se till att ta med alla du känner till Kopparvallen, i den viktiga matchen mot GIF Sundsvall, för att stötta de våra.

Matchfakta

IFK Göteborg – ÅFF 1–0 (0–0)

1–0 (56) Thomas Rogne

Utvisning MFF: Daniel Hallingström (84, efter 2 varningar).

Varning ÅFF: Mauricio Albornoz

Domare: Markus Strömbergsson, Gävle.

Publik: 15 118

Övrig statistik

Bollinnehav 59 – 41

Avslut 14 – 7

Avslut på mål 5 – 4

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 4 – 5

Frisparkar 14 – 9

Offside 1 – 5

Utvisningar 0 – 1

Varningar 2 – 3

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Daniel Hallingström (F 80), Månz Karlsson, Andreas Dahlén –

Ammar Ahmed (ut 80), Mauricio Albornoz –

Martin Christensen, Kristian Bergström, Ruben Lameiras (ut 71) –

John Owoeri (ut 80).

Inbytta ersättare

Simon Skrabb (in 71), Victor Sköld (in 80 F), Mario Jelavic (in 80 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, Pontus Nordenberg, Bruno Marinho.

Få glädjeämnen i Kalmar

Som väntat blev genrepet borta mot Kalmar FF ingen match av stort underhållningsvärde. Det var en match där ingen av lagen egentligen förtjänade att göra mål, men hemmalaget bjöds på matchens enda mål i den 81:a minuten.

Återigen släppte vi in ett skitmål efter hörna, vilket vi inte har råd med i Allsvenskan. Hörnan slogs in från vänster och Pär Ericsson var inte speciellt högt uppe när han skarvnickade bollen framför mål, bollen studsade i marken en gång innan Nenad Djordjevic slängde sig och nickade in bollen från sin position en halvmeter över marken. Mario Jelavic var alldeles för passiv i duellen med Pär Ericsson och såg inte ens ut att hoppa. Alberis da Silva hann inte nå bollen och inte heller Gustav Jansson som stod kvar på mållinjen. Martin Christensen tappade totalt markeringen på Nenad Djordjevic som helt fri kunde nicka, men om Victor Sköld varit mer på tå vid den bortre stolpen hade han kunnat få bort bollen innan Djordjevic hann dit. Nu hamnade bollen mellan Victor och stolpen, vilket givetvis inte är bra.

Återigen kan vi konstatera att vi släppte in ett mål där flera av våra spelare fallerade och grovt.

Om man ska hitta något positivt från matchen var det försvarsspelet i den första halvleken. Där backlinjen opererade säkert med hjälp av bra och aggressivt presspel från hela laget. Hemmalaget hade på hela den första halvleken bara ett farligt skott, det smet utanför och Henrik Gustavsson hade säkert tagit det om det gått innanför.

Vi skapade heller inte speciellt mycket framåt, men på den hårda knöliga planen, lyckades de våra stundom hitta bra sekvenser och vi skapade några halvlägen och en fin chans i den 26:e minuten. Kristian Bergström slog en fin djupledsboll till höger. John Owoeri kom förbi sin bevakare men tvekade en aning i skottögonblicket och skottet täcktes ändå bort till en resultatlös hörna.

I den andra halvleken slarvade vi en del och Kalmar fick möjligheten att flytta fram sina positioner, men skapade för den skull inte speciellt många mållägen. David Elm oroade, men sköt utanför i den 52:a och 69:e minuten. Pär Ericsson nickade utanför i den 72:a minuten men Gustav Jansson, som vaktade målet i den andra halvleken, hade koll på läget.

Sedan kom det jobbiga hörnmålet målet i den 81:a minuten.

Precis som mot AIK skickades Daniel Hallingström upp på topp i slutet av matchen, men vi lyckades tyvärr inte få till någon slutforcering och vi skapade egentligen ingen målchans alls under den andra halvleken.

Henrik Gustavsson och Gustav Jansson vaktade målet under varsin halvlek. Fimpen hade förmånen att vara sista utpost under den första halvleken när vi hade en god defensiv och hade inte speciellt mycket att bestyra. Gurra fick lite mer bestyra och täckte bra när David Elm fick chansen från vänster och sköt utanför. Gustav gjorde också en bra parad efter en offsideavblåsning. Vid målet tvekade Jansson att gå ut, men det hade varit vanskligt att gå ut i förstaläget.

Henrik Gustavsson har vaktat målet mer frekvent under de senaste A-lagsmatcherna, men Gustav Jansson har också sett allt stabilare ut på sistone, både i A-laget och U21-laget, så vi står oss väl på målvaktssidan inför säsongen.

Backlinjen uppträdde egentligen helt okej matchen igenom, men fick sämre hjälp av mittfältare och forwards i den andra halvleken och blev därmed mer utsatta. Vid hörnmålet var det också mittfältare och forwards som brast i sin koncentration.

Jämfört med tidigare år har vi fortfarande en bra och rutinerad backbesättning med ett par unga lovande ytterbackar.

Mot Kalmar utgjordes backlinjen av Martin Lorentzon, Daniel Hallingström, Alberis da Silva och Andreas Dahlén.

Med Martin Lorentzon känns högerbacksplatsen som ett lyft från fjolåret, i varje fall defensivt, då Anton Tinnerholm hade sina brister under våren och även om Allan Olesen gjorde vad man kunde begära, så känns det mycket tryggare med AIK-förvärvet, som lugnt och säkert löser situationerna.  Vad man hoppas på är att Martin kommer med lite bättre i offensiven.

Hampus Holmgren har kommit tillbaka efter två års skadeproblem och 19-åringen visar på god potential och kan vara mogen att helt ta över om Lorentzon lämnar i sommar. Hampus spelade som yttermittfältare under matchens sista minuter mot Kalmar.

Petter Gustafsson kommer förhoppningsvis tillbaka på ett fint sätt efter sina skadeproblem och kan sedan bidra med sin rutin och fina inställning.

Daniel Hallingström har varit en av våra nyckelspelare i många år och är inte minst viktig under detta prövningens år. 34-åringen visade bra beslutsamhet i huvudspelet, främst i den första halvleken mot Kalmar och är viktig för att vi ska kunna behålla lugnet när det blåser snålt.

Mot Kalmar bildade Danne mittlås tillsammans med Alberis da Silva, men tidigare har Månz Karlsson spelat de flesta A-lagsmatcherna tillsammans med Danne. Kampen är fortsatt hård, vem som ska spela i premiären.

Alberis hade vissa problem med bollbehandlingen på underlaget, men Gamla Ullevis matta är mycket bättre än Fredriksskans. Brassen gjorde för övrigt en helt okej insats och har varit ganska stabil under försäsongen och är en av allsvenskans defensivt främsta huvudspelare.

Månz Karlsson bytte av da Silva de sista tio minuterna. 25-åringen har svajat en del under försäsongen, men har visat att han har en hög kapacitet när allt stämmer, med tuffhet, tajming och gott huvudspel.

På vänsterbacksplatsen är konkurrensen hård mellan 32-årige Andreas Dahlén och 20-årige Pontus Nordenberg.

Andreas Dahlén har kommit tillbaka efter skada, men haft problem från och till, vilket inte har varit optimalt för att komma tillbaka i fullt slag. Förhoppningsvis får Dalle nu vara hel och frisk, och kan då mycket väl ta tillbaka sin ordinarie plats.

Pontus Nordenberg befinner sig med det yngre U21-landslaget i Turkiet, vilket förstås är glädjande för vår klubb. Pontus gjorde det bra när han tog platsen till vänster i backlinjen förra hösten, men det är nu upp till bevis att han kan hålla tillräckligt hög fokus så han behåller platsen. Det har varit lite si och så med koncentrationen under försäsongen.

Vi har tappat tunga namn på mittfältet och vi var tuffa att möta på hösten när Mohammed Abubakari och Tom Pettersson utgjorde en stark central enhet. I det hänseendet är det mycket viktigt att Mauricio Albornoz har växt ut till den starka bollvinnare som vi så väl behöver, men 27-åringen har också god teknisk offensiv färdighet.

Vem ska då spela bredvid Marre i premiären?

Kvicke och smidige Ammar Ahmed har fått en hel del speltid under försäsongen och startade även i Kalmar. På en ojämn gräsplan utgör dock östersundsförvärvet en viss risk, då 26-åringen spelar med små marginaler. Även om Gamla Ullevi är klart bättre har vi inte råd med bolltapp, speciellt inte mot omställningsstarka göteborgare.

Kristian Bergström har också spelat en hel del på det centrala mittfältet och allt oftare med defensiv utgångspunkt. Pligg är duktig på att ligga i rätt position, men blir det hawaiispel har han svårt att hänga med. Mot Kalmar spelade Pligg som offensiv mittfältare och hade en viss framgång, men om vi inte bygger upp anfallen blir vi lätt baktunga med en naturlig mittfältare som tia.

Jag förordar mer en forwardspelare som ligger strax bakom spetsspelaren, om vi ska hålla fast vid 4–2–3–1, för då blir vi mer som ett 4–4–2-lag i offensiven. Om vi får spela ihop våra kanter och kommer fram bättre där är jag dock beredda att ompröva min uppfattning, men där är vi inte ännu.

Bruno Marinho är förstås också ett alternativ på det centrala mittfältet och då främst som balansspelare. Brassen har kommit tillbaka från sin två år långa knäskada, men haft ett bakslag. Brassen gjorde A-lagscomeback mot Kalmar under matchens sista 10 minuter. Självklart behöver Bruno mer tid på sig för att vara tillbaka i fullt slag.

David Lundgren är ett framtida löfte, som har potential med teknik och bra passningsfötter, men 18-åringen måste ta vara på sin talang genom att ge full energi i alla moment.

På högerkanten bär Martin Christensen ett stort ansvar. Dansken gjorde en fin fjolårssäsong, men har varit för ojämn under försäsongen och tappat koncentrationen stundom, som vid hörnan mot Kalmar. När allvaret börjar tror jag att Martin tänder till och kan bilda en bra högerkant tillsammans med Martin Lorentzon.

På vänsterkanten ser konkurrensen främst ut att stå med Simon Skrabb, som startade mot Kalmar, och senaste tillskottet Ruben Lameiras, som hoppade in.

Simon Skrabb har haft en del skadeproblem de senaste åren och nu hoppas vi att han får möjligheten att blomma ut. Finländaren vill verkligen visa vad han kan, men det verkar som det har hämmat honom stundom. Försäsongen har inte heller varit helt problemfri, men får 20-åringen bara kontinuitet med speltid så kan han bli viktig för oss på båda kanterna eller som släpande forward, med sin teknik, styrka, energi och vassa vänsterfot.

Ruben Lameiras är nu klar från Tottenham och är ett fint tillskott med sin snabbhet och teknik och 20-åringen är van vid tuffa tag från England. Portugisen har en tendens att spela med lite för små marginaler och kladda för mycket vilket kan tala emot honom mot Göteborg, men kan han bli säkrare och värdera bättre blir han en fin tillgång.

Ensam på topp startade John Owoeri motK almar och nigerianen har haft en bra trend i slutet av försäsongen, John sysselsatte kalmarförsvaret, som har respekt för honom efter fjolåret på Kopparvallen, då John spelade som i trans under den första halvleken. Att Johns kontrakt går ut i sommar är ingen nyhet och inte heller vår ekonomiska situation som gör att det är svårt att förlänga avtalen med spelaren. Vi kan bara hoppas att vi får behålla honom längre och att han hittar målet när Allsvenskan drar igång.

Mario Jelavic har fått mycket speltid sedan han kom från Atletico Madrid, men fick denna gång agera inhoppare. Kroaten är stor och stark och bra på huvudet, men han har en del att jobba på i tajmingen och måste vara mycket mer fokuserad och beslutsam när vi har hörnor emot oss. När det gäller rörlighet så börjar 21-åringen hitta rätt i löpningarna, men det tar förstås ytterligare tid innan han når full kapacitet

Victor Sköld hoppas vi mycket på efter att främst ha fått agera inhoppare bakom starka Ricardo Santos och John Owoeri, men det krävs ju också att han får chansen. Under försäsongen har Victor spelat på flera olika positioner och för att spela längre ned i banan måste han ta det defensiva jobbet bättre och inte tappa fokus som vid hörnan.

Vi vann hemma mot Örebro, som har varit ett av de lag som imponerat mest under försäsongen och tagit sig till final i Svenska Cupen, men det är förstås oroande att vi har förlorat mot övriga allsvenska lag, hemma mot Djurgården och AIK, samt borta mot Norrköping, utan att ha gjort mål mot trion. Vi har dock många nya spelare och nya tränare. Det tar sin tid att få ihop helheten.

En lång försäsong är nu snart över. Den känns förstås extra lång i och med det hemska faktum att vi missade Svenska Cupens gruppspel, men nu ser vi fram mot Allsvenskan. I första hand ska vi förstås se till att ha tre lag bakom oss och visst ska vi klara det. Om alla bara bidrar med det de kan i form av ekonomiska bidrag och eller ideell arbetskraft. Det är medlemmarna som är föreningen och har ansvar för föreningen. Det är därmed en självklarhet att vara medlem som ÅFF-are.

Att vara ÅFF-are ingår också att stötta våra spelare så gott det går på arenorna runt om i Sverige, med början borta mot IFK Göteborg nästa söndag, se till att anmäl dig till bussresan.

Läs mer om resan här

NU KÖR VI!

Matchfakta

Kalmar FF – ÅFF 1–0 (0–0)

1–0 (81) Nenad Djordjevic

Domare: Martin Hansson, Holmsjö.

Varningar ÅFF: Mauricio Albornoz, Mario Jelavic och Hampus Holmgren.

Publik: 1 200

Startelvan

Henrik Gustavsson (ut 46) –

Martin Lorentzson, Daniel Hallingström, Alberis da Silva (ut 82), Andreas Dahlén –

Ammar Ahmed (ut 82), Mauricio Albornoz –

Martin Christensen (ut 82), Kristian Bergström (ut 72), Simon Skrabb (ut 59) –

John Owoeri (ut 59).

Inbytta ersättare

Gustav Jansson (in 46), Ruben Lameiras (ut 59 VM), Mario Jelavic (in 59 F),

Victor Sköld (in 72 OM), Månz Karlsson (in 82 MB), Hampus Holmgren (in 82 HM),

Bruno Marinho (in 82 MM).

Trist tillställning mot AIK

Sista hemmamatchen innan Allsvenskan börjar blev ingen rolig historia då vi efter en svag insats föll med 1–2 hemma mot AIK.

Det märks att Allsvenskan närmar sig för i träningsmatchen hemma mot AIK verkade många av spelarna, i båda lagen, drömma sig bort mot premiären. För en så chansfattig match i 80 minuter är det sällan man upplever.

Vi började matchen piggt och fick en smakstart när John Owoeri gjorde 1–0 redan i den fjärde minuten. AIK försökte lyfte tillbaka bollen in framför vårt mål efter hörna men Månz Karlsson nickade undan bollen till John Owoeri, som spelade ut bollen till höger. Martin Christensen vann duellen med Ebenezer Ofori och avancerade snabbt till höger. Haukur Hauksson försökte få bort bollen men nickade rakt på John Owoeri, som kunde trycka in 1–0 från sin position inne i straffområdet.

Vi fortsatte att spela bra genom att vi höll laget tätt och en god aggressivitet fick vi ett övertag. De våra hittade rytmen i ett varierat och fyndigt passningsspel, men vi skapade tyvärr inga fler heta lägen på spelövertaget.

I den 21:a minuten var det istället, snöpligt nog, kvitterat. Henok Goitom plockade ned en långboll och väggspelade med Anton Salétros, men Goitom fick bollen bakom sig, vilket gjorde att Månz Karlsson hann dit, men i motlägget fick bollen en märklig skruv och rullade retsamt in via den högra stolpen. Det blev tokigt från början då Månz borde ha tagit djup på Goitom för att skära av väggspelsalternativet. Daniel Hallingström borde och ha legat tätare på Saletros.

Vi tappade därefter det fina spelet. Vi kladdade för mycket med boll, tappade tempo och slarvade, vilket bjöd in AIK i matchen. Gästerna fick allt mer att säga till om, men skapade för den skull inga vassa målchanser, tack vare att våra spelare låg tätt i positionerna och motståndarna inte hade något riktigt bett i sina attacker.

Lika chansfattigt var det i den andra halvleken i en match som kändes avslagen, men så släppte vi in ett nytt skitmål, i den 61:a minuten. Martin Christensen var inte vidare framgångsrik i sitt brytförsök och vi fick en onödig hörna emot oss. Sam Lundholm slog in hörnan från vänster. Henok Goitom tofflade in bollen framför mål och helt sopren vid den främre stolpen ställde Nils-Eric Johanssons snedträff Henrik Gustavsson i målet. Flera av våra spelare hamnade på mellanhand. Månz Karlsson såg ut att ha kunnat reparera skadan men gick inte intill Nils-Erik, men det var säkert inte hans uppgift från början att bevaka den främre ytan.

I den 80:e minuten var vi nära att åka på ett 1–3-mål men Henok Goitom sköt utanför den högra stolpen i öppet läge.

Med tio minuter kvar flyttades Daniel Hallingström upp på topp, när vi gick ned på en trebackslinje och då skapade vi betydligt fler målchanser än under de första 80 minuterna.

I den 81:a minuten var John Owoeri helt fri med AIK-målvakten, men John fick inte iväg skottet i tid och Patrik Carlgren kunde rädda. Två minuter senare spelade John Owoeri snett bakåt från kortlinjen och Simon Skrabb dundrade på från vänster i straffområdet. Carlgren gjorde dock en jätteräddning på skottet. Kort senare fick Simon ett nytt läge till vänster i straffområdet, men sköt tyvärr över. I den 86:e minuten nickade Daniel Hallingström fram till Victor Sköld som skulle peta in bollen men Nils-Eric Johansson kunde rädda med en fot.

I den 90:e minuten hade vi tryck igen inne i AIKs straffområde, men Victor Sköld fick inte iväg passningen till Mauricio Albornoz och det öppna lägget i straffområdet gick om intet. Istället ställde AIK om men Henrik Gustavsson räddade Mohammed Banguras skott.

Nej det här var ingen rolig historia. Det som såg så lovande ut i början av matchen förvandlades till en mycket medioker tillställning, där inte heller, ett något decimerat, AIK imponerade på något sätt.

Henrik Gustavsson hade en otacksam uppgift på båda målen och hade säkert tagit det andra målet om inte Nils-Eric Johansson fått en snedträff. Fimpen var ute och seglade en gång i första halvlek, som kunde ha kostat oss ytterligare ett baklängesmål, men Daniel Hallingström redde ut den situationen. I övrigt hade inte vår målvakt så mycket att stå i.

Martin Lorentzson spelade sin första 90-minutersmatch på länge och gjorde det bra mot sina förra lagkamrater. Ibland ville han kanske visa lite för mycket genom att spela med små marginaler, men han klarade för det mesta av det med bra lösningar på svåra problem, med ett lugnt och säkert agerande.

Daniel Hallingström visade åter hur viktig han är i vår backlinje och hela vårt lag. Danne är säker i sina brytpass både med fötterna och i huvudspelet, som är så oerhört viktigt i Allsvenskan. Sporadiskt har Hallingström flyttats upp på topp i slutet av matcher och blivit kvar efter någon fast situation, men nu valde lagledningen att flytta upp vår eminente mittback permanent under matchens sista tio minuter. Med sin precision i huvudspelet skapade vi flera heta lägen för en kvittering. Naturligtvis kan vi inte spela på detta sätt under hela matcher, men vi har detta som ett riktigt vasst vapen att ta till om det behövs en forcering i slutet av matcherna. Just detta har laget också tränat på under träningslägret i Turkiet.

Månz Karlsson har svajat en del under försäsongen och kunde ha agerat bättre vid båda målen, men i övrigt svarade han för en okej insats och svarade för en riktig klassbrytning i andra halvlek när han avväpnade Ebenezer Ofori.

Andreas Dahlén kände tyvärr av smärtor i ett knä och bröt matchen på eget initiativ i den 37:e minuten som en säkerhetsåtgärd. Vi får hoppas att det inte är någon fara med Dalle, som klarade sig helt okej under den tid han spelade.

Pontus Nordenberg är glädjande nog uttagen i det yngre U21-landslaget. Pontus använde sin goda fysik på ett positivt sätt under matchen, men tappar fokus emellanåt, vilket vi inte har råd med.

Våra ytterspringare för dagen Martin Christensen och Ruben Lameiras började matchen på ett positivt sätt, då de hade fart och släppte bollen på ett bra sätt. Vi hade därmed att hyggligt tempo och god spelbredd, men kanske gick det lite för lätt inledningsvis. För sedan skulle båda showa lite för mycket och hålla i bollen för länge. Som fanatisk supporter känns det oerhört enerverande med kladdande som sänker tempot och kan leda till livsfarliga omställningar emot oss. Det fanns ofta bra alternativ, men när vi kom in i den ”kladdande” fasen bjöds AIK in i matchen.

På innermittfältet ser Mauricio Albornoz och Kristian Bergström ut att kunna bilda en duo även när Allsvenskan drar igång. Marre har gått fram ordentligt de senaste veckorna och har utvecklats till den tuffe bollvinnare som vi hoppats på, samtidigt som han innehar en kreativ ådra att göra något positivt i offensiv riktning när han väl har erövrat bollen. Mot AIK gick Albornoz ofta ned och hämtade boll mellan våra mittbackar.

Kristian Bergström tog en någon mer offensiv roll och var framgångsrik pådrivare under våra positiva 20 minuter i inledningen av matchen, sedan fick Pligg jobba mycket i defensiven för att ligga i bra position, vilket han också bemästrade väl.

Mario Jelavic har på pappret en offensiv innermittfältsroll, men som forwardsspelare i grunden är det inte speciellt stor skillnad mot att spela renodlad forward. Kroaten började förtroendeingivande då han var mycket delaktig i spelet, men efterhand kladdade han också för mycket med bollen och blev av med den. Jelavic måste upp på en jämnare nivå, vara mer noggrann och jobba hårdare för att han ska ta en plats i startelvan.

John Owoeri slog till omgående, vilket naturligtvis är väldigt viktigt för en anfallare. Nigerianen var mycket delaktig i spelet i början på matchen, men hade sedan ett sämre samarbete med Mario Jelavic. Owoeri fick då springa mycket i blindo, men fick mer att jobba på i slutet av matchen och borde ha gjort ytterligare ett mål.

Glädjande nog fick två spelare som har varit skadade, göra var sitt inhopp.

Victor Sköld kom in i stället för Mario Jelavic under den sista halvtimmen och visade på god energi, utan att riktigt hitta rätt. Victor fick en fin chans att kvittera, men Nils-Eric Johanssons fot räddade tyvärr.

Simon Skrabb kom också in med energi och slog några vassa inlägg. Dessutom fick finländaren två bra möjligheten att kvittera från vänsterläge inne i straffområdet, men målvakten gjorde en bra räddning på det första skottet och det andra gick över.

Vi har en bra konkurrenssituation och spelare som Alberis da Silva och Ammar Ahmed kan mycket väl också vara aktuella för startelvan borta mot Göteborg den 5 april. Två veckor återstår att vässa formen på och genrepet borta mot Kalmar FF spelas nästa lördag.

Matchfakta

ÅFF – AIK 1–2 (1–1)

1–0 (  4) John Owoeri

1–1 (21) Henok Goitom

1–2 (61) Nils-Eric Johansson

Domare: Martin Strömbergsson, Gävle.

Publik: 593

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Daniel Hallingström (F 80), Månz Karlsson, Andreas Dahlén (ut 37) –

Mauricio Albornoz, Kristian Bergström –

Martin Christensen, Mario Jelavic (ut 63), Ruben Lameiras (ut 71) –

John Owoeri

Inbytta ersättare

Pontus Nordenberg (in 37 VB), Victor Sköld (in 63 F), Simon Skrabb (in 71 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, Hampus Holmgren,

Ammar Ahmed, Joel Rajalakso.  

Slarv fällde oss i Degerfors

Vi föll borta mot Degerfors IF med 0–2. Det är klart att det var lite kort tid från matchen i Värnamo och vi saknade en del viktiga spelare. Mot ett förväntat topplag i Superettan vore det därmed bra om vi kunde vinna matchen, vilket vi också mycket väl kunde ha gjort om vi varit hetare framför mål och inte åkt på två skitmål.

Vi började helt okej och fortsatte med att tempostarkt passningsspel precis som i Värnamo, men Degerfors kom snart in i matchen och var farliga när de stormade fram på kanterna. Vår defensiv kändes också aningen skakig då vi inte var på tå

I den 20:e minuten svarade Gustav Jansson för en fin räddning då Govend Haidar vände in i vänsterinnerläge och sköt mot den bortre stolpen. Minuten senare fick Degerfors en hörna från höger. Helt fri kunde Hannes Fritzson, från sin position långt ute vid högra delen av straffområdet, lyfta in bollen via den bortre stolpen. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att släppa in ett sådant mål där flera av våra spelare bara stod och tittade när hemmalaget på ett förnedrande enkelt sätt kunde leka bort oss i straffområdet.

Vi kom tillbaka starkt i slutet av första halvlek, med längre anfall och skapade också en del bra lägen, medan hemmalaget inte fick samma utrymme i djupledsspelet. I andravågen efter en hörna i den 34:e minuten klippte Kristian Bergström till på halvvolley men över ribban.

I den 43:e minuten hade John Owoeri bra fart från höger. Mauricio Albornoz fick bollen centralt och spelade vidare till Joel Rajalakso som fick ett fint läge till vänster i straffområdet men sköt i den främre gaveln. Minuten senare stegade John Owoeri in från vänster, men sköt över.

Vi började den andra halvleken starkt och John Owoeri satte rejäl fart. I den 50:e minuten bröt John igenom i högerinnerläge och sköt i flykten. Målvakten August Strömberg räddade, men Mario Jelavic fick chansen på returen men lobben blev för lös och målvakten knep bollen

Ett par minuter senare tog sig Owoeri fint fram längs höger kortlinje och Mario Jelavic fick ett jätteläge vid den främre stolpen men sköt högt över.

Degerfors hade ingenting i början av den andra halvleken men så tappade vi bollen på vänsterkanten med många spelare framför bollen i den 65:e minuten. Månz Karlsson värderade tokigt och slog en för svår passning med många spelare framför bollen. Månz blev besviken över missen och tappade tid för att retirera. David Lundgren gjorde inte minsta ansträngning för att förhindra förödelsen och stackars Daniel Hallingström fick ensam försöka på sig den föga grannlaga uppgiften att förhindra baklängesmålet. Marcus Astvald kunde därmed löpa igenom och sätta 0–2 vid den främre stolpen.

Hemmalaget vaknade till och fick extra energi medan vi tappade stinget. Vi skapade trots allt ett par bra lägen. I den 72:a minuten fick John Owoeri ett jätteläge framför mål men han nickade utanför den bortre stolpen på Hampus Holmgrens högerinlägg.

I den 82:a minuten tog sig John Owoeri in bra från höger kortlinje och spelade snett bakåt. Mario Jelavic vände om men sköt utanför.

Under långa perioder hade vi ett hållbart passningsspel mer fart och fläkt. Vi kom också igenom från kortlinje flera gånger, vilket normalt sett är svårt, men när bollen kom in i straffområdet var våra spelare inte tillräckligt sugna på att göra mål genom att offra sig. När vi väl vann en duell i motståndarnas straffområde så tog Degerfors hand om andrabollen varje gång. Det var därmed logiskt, men väldigt tråkigt att vi gick mållösa av planen.

Gustav Jansson hade en svår uppgift på det första målet, då han fick obefintlig hjälp av utespelarna. Otacksamt var också det andra målet, men Gurra kunde ha stängt till sin främre stolpe bättre, då Astvald hade snäv vinkel och Hallingström ändå hann tillbaka och störde på insidan.

Hampus Holmgren hade en del framgång i offensiven och fajtades väl, men tappade också fokus ibland – genom att han inte tog jobbet fullt ut, vilket man alltid måste göra som försvarsspelare.

Daniel Hallingström gjorde ett stabilt jobb för det mesta och gjorde vad han kunde för att avvärja det andra målet, men det var som sagt en otacksam uppgift.

Månz Karlsson gjorde en fin match mot Värnamo, men var nu inte lika framstående, även om han firade sina triumfer i huvudspelet och hade ett okej passningsspel förutom felpassningen som föranledde det avgörande 0–2-målet. Så speciellt trängd uppfattade jag inte att Månz var och det gäller att snabbt ta revansch på sig själv genom att jobba hem.

Pontus Nordenberg hade problem i början av matchen på sin kant, men kom sedan bättre till rätta i det defensiva jobbet och kom allt mer med i offensiven. Vid det andra målet intog Nordenberg en offensiv position och hade ingen chans att hinna hem.

David Lundgren fick chansen för första gången från start i en A-lagsmatch. Jag förstår att det kan vara nervöst och man får ha förståelse för att misstag kan begås, men att springa och småjogga när man får chansen att spela i den heligaste tröjan en människa kan bära på denna jord, är förstås inte acceptabelt. Det är många spelare som tror att de kan bli allsvenska spelare utan att ta jobbet – jag hoppas verkligen inte David ser det på det viset, men inställningen i den här matchen lovade verkligen inte gott.

Mauricio Albornoz ser dock allt mer lovande ut. Han vann mycket boll, och med kontroll och noggrannhet spelade han sig tryggt ur många situationer. Det känns gott att Marre är på gång.

Kristian Bergström spelade på central position från start och slet som vanligt på. Passningskvaliteten varierade något, men som helhet var det en helt okej insats av Pligg.

Joel Rajalakso hade mycket energi, men kvaliteten var som vanligt ojämn, och det var synd att han inte fick in bollen i bra läge i den första halvleken.

På topp spelade åter Mario Jelavic och John Owoeri. Mario låg i utgångsposition lite bakom John Owoeri, så är ofta faller i en 4–4–2-uppställning, men skulle kunna kalla det 4–4–1–1 om man vill eller 4–2–3–1 om man töjer lite på kombinationerna. Med två forwards på banan är det naturligt att de ligger långt fram, gentemot om en innermittfältare ska ta platsen bakom en renodlad anfallare.

Både Mario Jelavic och John Owoeri borde ha gjort något mål.

John Owoeri verkar vara på gång och fick rejäl utväxling på sina löpningar flera gånger, men de ledde ändå inte till mål.

Mario Jelavic fick flera möjligheter serverad av Owoeri, men brände dem alla. Mario tappade också lite för mycket boll, men med mer tid i vår klubb ska han kunna bli en bra förstärkning.

Sex byten hjälpte inte för att vi skulle spräcka målnollan.

Ammar Ahmed och Bruno Marino bytte av innermittfältarna Mauricio Albornoz och Kristian Bergström.

För Bruno Marino var det comeback efter några matchers frånvaro. Det är givetvis kul att brassen är tillbaka och det syntes att han varit borta en tid, då bolltappen var lite för många.

Ammar Ahmed försökte hitta passningar framåt i ett högt tempo, men lyckades inte riktigt med detta, då medspelarnas rörelser var lite för statiska.

Martin Christensen och Andreas Dahlen kom in på kanterna istället för David Lundgren och Joel Rajalakso.

Andreas Dahlen kom in med en god attityd att försöka ändra matchbilden medan Martin Christensen inte var speciellt engagerad.

På topp utgick John Owoeri och Mario Jelavic till förmån för U19-spelarna Kenny Hildeby och Lucas Öhrn. Lucas tog en position till höger medan Hildeby fajtades centralt.

Det var tråkigt att vi inte kunde få utväxling på ett stundom bra offensivt spel, men det var ännu tristare att vi återigen släppte in skitmål efter ren slapphet. Det är naturligtvis inte acceptabelt och det gäller nu att våra spelare fokuserar för fullt under den månad som återstår innan allvaret börjar!

Matchfakta

Degerfors IF – ÅFF 2–0 (1–0)

1–0 (25) Hannes Fritzson

2–0 (65) Marcus Astvald

Domare: Glenn Nyberg, Borlänge

Publik: ca 300

Startelvan

Gustav Jansson –

Hampus Holmgren, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

David Lundgren (in 76), Mauricio Albornoz (ut 66), Kristian Bergström (ut 66), Joel Rajalakso (in 76) –

Mario Jelavic (ut 82), John Owoeri (ut 82).

Inbytta ersättare

Ammar Ahmed (in 66 MM), Bruno Marinho (in 66 MM), Martin Christensen (in 76 HM, F 82), Andreas Dahlén (in 76 VM), Lucas Öhrn (in 82 HM), Kenny Hildeby (in 82 F).

Ej inbytt ersättare

Anton Floodh.