Nytt skitmål gav oss inte chansen

Tyvärr har Elfsborg lagom hittat formen igen till vårt möte och det var givetvis en svår uppgift. Men vi kan konstatera att vi åker dit efter ett nytt svagt försvarsspel.

Lagledningen valde att ställa upp med en mer defensiv uppställning än tidigare (4–1–4–1). Tom Pettersson spelade som balansspelare mellan backlinjen och mittfältet. Månz Karlsson flyttades därmed in som mittback igen. Allan Olesen tog hand om högerbacksplatsen. Mohammed Abubakari spelade inte på grund av känningar och Emmanuel Dogbe spelade istället centralt på mittfältet tillsammans med Daniel Sjölund. På topp spelade John Owoeri ensam.

Detta var en naturlig åtgärd av flera anledningar. Elfsborg spelar med tre centrerade mittfältare och offensiva ytterbackar. I och med vårt rent svaga försvarsspel tidigare, så var det nästan ett måste att tillföra en extra åtgärd för att täta till i de bakre leden. När dessutom Ricardo Santos var avstängd, minskade alternativen framåt.

Efter att Elfsborg haft ett väldigt stort bollinnehav och enkelt kunde spela sig in på vår planhalva, blev det ändå lite frustrerat från deras sida då vi gjorde det trångt för dem att spela igenom. Vi hade dock ingen klockren defensiv, då vi inte låg tillräckligt tätt på bollförande motståndare. Att vi lyckades avväpna hemmalaget var mer frukten av att väldigt många spelare fanns framför vårt mål, som kunde reparera skadorna, men detta krävda också enorm kraft i hettan. Att vi inte låg närmare inpå Anders Svensson, som fick väldigt god tid på sig att fördela boll, skulle visa sig vara förödande.

Det syntes tidigt att Elfsborg ville utnyttja glappet mellan Andreas Dahlén och Månz Karlsson, som ibland var för stort. I den 23:e minuten tappade Andreas Dahlén fokus för ett ögonblick, vilket Johan Larsson utnyttjade då han störtade fram på djupet och Dalle kom på efterkälken. Det var egentligen otroligt att Lasse Nilsson missade nicken vid bortre stolpen. Lasse var helt sopren eftersom Allan Olesen helt tappade markeringen.

Offensivt kom vi ingen stans under den första halvtimmen. När vi fick lägen att slå en boll på djupet var John Owoeri alldeles för ensam och bollarna slogs med svag kvalitet. I den 33:e minuten anföll vi dock bra centralt. Kristian Bergström slog ett instick bakom Elfsborgs backlinje, men aningens för hårt. Målvakten Kevin Stuhr Ellegaard hann därmed aningen före Daniel Sjölund i fritt läge.

I den 35:e minuten kunde vi tyvärr inte hålla igen längre. Allan Olesen slog en riktig indianare in i banan och Elfsborg kunde ställa om på vår planhalva efter att Lasse Nilsson snappat upp bollen och spelat in till Anders Svensson som fick bollen centralt och kunde runda en passiv Tom Pettersson. Viktor Claesson var väldigt tydlig vad han ville med sin position, men trots detta fick han helt ohotad gå emellan våra mittbackar Månz Karlsson och Daniel Hallingström. Per Frick fanns ett snäpp länge bort, men honom borde Andreas Dahlén tagit och Månz borde stött in på Viktor som han såg perfekt hela tiden eftersom Anders Svenssons instick kom från det hållet. På andra sidan kunde även Allan Olesen visat en betydligt tydligare aggressivitet och därmed kunde Daniel Hallingström tagit ett kliv in för att tajta till det ytterligare. Nu fick istället Viktor fri lejd in mot målet. Henrik Gustavsson var ute på bollen, men den gick i en vid båge över vår målvakt och retfullt in i mål.

Det är fruktansvärt att åter se oss släppa in ett sådant här skitmål efter ett otroligt slarvigt uppspel och kommunikationen är alldeles för svag för att vi ska kunna hjälpa varandra att freda vårt mål.

Efter att ha legat så lågt, var det inte lätt att ställa om för att jaga på i offensiven. Det kändes som vi var tvungna att hålla undan till paus för att försöka förändra matchbilden i den andra halvleken i jakten på en kvittering.

Det hände dock inte mycket efter paus och vårt försvarsspel blev ännu sämre och vi kunde ha åkt på ännu fler mål i baken. Men så länge som vi bara låg under med 0–1 hade vi ju chansen. I den 61:a minuten byttes Victor Sköld in istället för John Owoeri, men han var också för ensam. I den 72:a minuten fick Victor sällskap av Joel Rajalakso när vi gick över till 4–4–2, men kvaliteten till forwards var för svag och vi hade på tok för dålig påfyllnad av mittfältsspelare för att störa Elfsborg på riktigt. Det är alltid en balansgång hur mycket man ska attackera, men nog tycker jag det hade varit värt chansen att skicka upp ytterligare någon spelare som varit stark på huvudet för att försöka låsa fast bollen högt i banan. Passningsspelet, både det korta och det långa var dock undermåligt och åtgärden kanske därmed inte hade hjälpt.

Henrik Gustavsson klev fram och svarade för flera fina räddningar inte minst i den andra halvleken. Fimpen var även på målet, men lyckades inte styra den över. Det man möjligen kan klaga på är att han inte lyckades styra markeringen verbalt av Viktor Claesson innan målet.

Allan Olesen spelade åter högerback och kunde med sin rutin klara ut en hel del situationer, men han såg stundtals väldigt seg ut och tappade också en hel del boll, vilket blev förödande i och med baklängesmålet.

Daniel Hallingström försökte hålla ihop det manstarka försvaret (sett till det numerära antalet), men det var inte helt enkelt när elfsborgarna stormade fram från alla håll och kanter. Tyvärr kom Danne snett när Viktor Claesson stormade fram vid målet och det såg segt ut några gånger även i övrigt.

Månz Karlsson var tillbaka som mittback och gjorde det klart bättre än mot BP, utan att imponera. Månz var lite osäker på sin position och måste kommunicera bättre med sin omgivning, inte minst med Andreas Dahlen när en kvalitetsspelare som Johan Larsson stormar fram. Trots att Månz tidigt borde ha sett vad som var på gång kom han alldeles för sent in på Viktor Claesson vid målet.

Andreas Dahlén var också bättre än mot BP, vilket i och för sig inte säger så mycket, men han var lite hetare in i duellerna och kom även fram några gånger offensivt efter att Pontus Nordenberg byttes in i slutet.

Tom Pettersson flyttade fram ett snäpp och spelade mellan innerbackarna och bakom innermittfältarna. Tom jobbade och slet väl, men fladdrade mycket och kom fel till bollen många gånger. Passningskvaliteten var inte heller den bästa. Helt lätt är det dock inte för Pettersson som spelat på olika positioner i varje match sedan comebacken. Tom blev också fälld i omställningsläge, men Anders Svensson får som vanligt fördel och slapp den solklara varningen av domaren Michael Lerjéus.

Martin Christensen fick inte mycket att jobba på i offensiven och värderade tokigt när han fick bollen. När lägena är så få måste han spela enklare och inte dribbla tills han blir av med bollen. Den defensiva insatsen var inte heller bra.

Det var väldigt olyckligt att Mohammed Abubakari inte kunde spela. Lagledningen valde som en säkerhetsåtgärd att vila Mommo, vilket kan ha varit ett mycket klokt val. Eftersom Daniel Sjölund är avstängd i nästa match, så är det viktigt att Abubakari kan spela mot Kalmar på lördag.

Emmanuel Dogbe klev istället in från start, för första gången i år. Som bekant spelade Dogbe från start borta mot Elfsborg även i fjol och gjorde det bra, men då var han i bättre form. I dagsläget är inte Dogbe bra och slarvade bort många bollar i passningsspelet, samtidigt som han var för vek i defensiven. Någon energi tillförde inte heller ghananen i offensiven.

Daniel Sjölunds insats gjorde inte heller någon glad. Det såg ånyo väldigt segt och okoncentrerat ut. Dajja brukar skanna av sin omgivning väl innan han får bollarna, men nu gjorde han inte ens det. Bara vid några tillfällen blixtrade han till, vilket naturligtvis inte är acceptabelt av en spelare som har så mycket högre kvaliteter. Han är fortfarande anställd av oss och måste förstå att han måste göra sitt jobb!

Kristian Bergström hade ingen rolig dag. Pligg hamnade långt ner från början och orkade inte gå med i djupet, utan letade mål att slå bollar på vilka var mycket få och passningskvaliteten var inte heller den bästa.

John Owoeri spelade ensam på topp, men fick inga bollar att löpa på i djupet och det var även för svag kvalitet i de bollarna han fick möta. När Owe väl hade bollen under kontroll, var det få medspelare som befann sig i spelbar offensiv position.

Victor Sköld kom in med pigga ben och sprang i djupet, men var också för ensam. Victor har heller inte det rätta flytet för tillfället, för att på egen hans skapa lägen. Han var på väg en gång med dömdes felaktigt bort för offside.

Joel Rajalakso kom in i den 72:a minuten för att försöka spetsa till våra anfall tillsammans med Victor Sköld. Joel hade pigga ben, men kunde ha löpt ännu mer. Tyvärr var inte kvaliteten i bollbehandlingen den bästa.

Pontus Nordenberg kom också in och stärkte vänstersidan i slutet av matchen, men tillförde inte så mycket och fick en märklig frispark emot sig, när han bara stod still och motspelaren var för vek när han sprang in i Pontus.

Efter förlusten har vi hela 11 poäng upp till Elfsborg på fjärdeplats och den förväntade toppkänningen är allt mer avlägsen. Samtidigt kryper bottenlagen allt närmare. Vi kunde ha förlorat den här matchen med 0–5 om Elfsborg varit effektivare. Efter tätt spel med matcher också i Europa League gick inte heller Elfsborg för fullt utan bevakade sin ledning, vilket säger mycket om hur illa det här var.

Vi måste uppträda mycket mer aggressivt mot motståndarna och kommunicera mycket bättre. Det är inte ens ansvar att det går åt helvete, utan alla måste bidra för att vi ska uppträda mycket mer stabilt! Närmast väntar två mycket viktiga hemmamatcher mot Kalmar FF på lördag och IFK Göteborg onsdagen därefter. Och som ÅFF:are är det vår plikt att vara på plats och stötta som publik, så se till att dra med er alla ni känner på matcherna.

Matchfakta

IF Elfsborg – ÅFF 1–0 (1–0)

1–0 (35) Viktor Claesson

Varningar ÅFF: Daniel Sjölund (6:e, avstängd mot Kalmar), Emmanuel Dogbe (1:a).

Domare: Michael Lerjéus, Skövde.

Publik: 6 218

Övrig statistik

Bollinnehav 58 – 42

Avslut  15 – 5

Avslut på mål 6 – 2

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 6 – 1

Frisparkar 9 – 5

Offside 1 – 4

Utvisningar 0 – 0

Varningar 0 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Andreas Dahlén –

Tom Pettersson,–

Martin Christensen (ut 80), Emmanuel Dogbe (VM 72, HM 80), Daniel Sjölund, Kristian Bergström (ut 72) – 

John Owoeri (ut 61).

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 61 F), Joel Rajalakso (in 72 F), Pontus Nordenberg (in 80 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, George Tanzi, David Lundgren.

Usel start bakom poängtappet

Vi hade ett jätteläge att knipa sex poäng i dubbelmötet mot ett tröttkört Brommapojkarna, men genom att ge motståndarlaget två bonusmål den första halvleken orkade vi bara utjämna till 2–2.

Brommapojkarna har spelat fyra matcher de senaste torsdagarna i Europa League och dessutom spelat tre allsvenska matcher under helgerna, medan våra spelare bara spelat tre allsvenska matcher. Trots det var aggressiviteten och duellspelet under all kritik i den första halvtimmen. Det var hemmalaget som var klart hetare.

I offensiv riktning tyckte vissa spelare att det var roligt att agera, men det saknade helt spets. Defensivt togs inte alls hemjobbet och i luftduellerna var vi totalt chanslösa. Det kändes livsfarligt varje gång som BP lyfte fram bollen och våra spelare blev passiva och därmed överspelade.

Vi fick en mardrömsstart då BP tog ledningen redan i den sjunde minuten.

Efter tryck från BP lyftes bollen ut i vänster innerposition där Gustav Sandberg Magnusson lyfte in bollen. Tom Pettersson nådde inte bollen och Andreas Dahlén kunde inte heller stoppa Nicklas Bärkroth inlägg från höger i straffområdet. Eftersom vi helt tappat markeringen på Dardan Rexhepi kunde denne helt sopren nicka in 0–1. Tom Pettersson kom tillbaka och försökte rädda, men lyckades inte styra bollen utanför mållinjen. Månz Karlsson hade Dardan från början men var tvungen att gå ut och stöta på Gustav Sandberg Magnusson (vilket han gjorde halvdant). Martin Christensen hade möjlighet att gå in i rygg på Dardan, men gjorde det inte och sade heller inte till Daniel Hallingström att ta Dardan. Månz Karlsson såg också tidigt varåt det lutade, men skrek inte heller till på Danne. Självklart skulle vår lagkapten också ha orienterat sig bättre och tagit markeringen på Rexhepi. Vi släppte alltså in ytterligare ett sådant här horribelt mål, som inte får ske!

Vi fick trots allt ett gyllene läge att kvittera. I den 23:e minuten vrickade Daniel Sjölund elegant bollen fram till Martin Christensen som avancerade centralt och slog fram bollen (lite för hårt), John Owoeri fick därmed bollen lite för långt ifrån sig, men fick ändå ett jätteläge. Tyvärr petade han inte bollen till höger om målvakten utan försökte det svårare alternativet att lobba, men sköt högt över.

I den 27:e minuten var uppförsbacken än värre. Serge-Junior Martinsson Ngouali slog en långboll som Tom Pettersson lätt hade tagit och han fullföljt sin förflyttning, men tyvärr gjorde Tom det fatala misstaget att inte ha orienterat läget. Förmodligen trodde han det var lugnt och att Fimpen skulle ta bollen därbakom. Men att BP har en av allsvenskans snabbaste spelare i Nicklas Bärkroth har säkert inte undgått någon, och denne smet han bakom Tom och låste bollen i livsfarligt läge. Andreas Dahlén såg tidigt vad som var på gång, men vår kommunikation i den första halvleken var urusel. Dalle blev också för mycket bolltittande och hamnade för långt från den enda faran, förutom Bärkroth då som Tom Pettersson bevakade. Dahlen blev därmed en enkel uppgift för Petrovic att vända bort och han prickade in bollen bakom en chanslös Henrik Gustavsson. Tom Pettersson offrade sig för att hjälpa till att täcka men hann precis inte fram.

Efter en halvtimmes spel började vi i varje fall få lite mer stadga, höll i bollen utan att slarva för mycket, även om det var livsfarligt när Månz Karlsson kastade ett inkast mitt in i banan och Gustav Sandberg Magnusson tvingade Henrik Gustavsson till en bra räddning vid den främre stolpen.

I den 43:e minuten fixade John Owoeri en hörna. Martin Christensen skickade in bollen och Daniel Hallingström skarvade in 1–2 vid den främre stolpen. Det var fantastiskt skönt att få det där målet strax innan paus. Det fanns därmed goda förhoppningar om att vi åtminstone skulle få med oss en pinne hem.

Vi började också den andra akten bra utan att få till pricken över i:et, men fortfarande var vi stundtals svajiga i försvarsarbetet och Henrik Gustavsson fick göra en strong räddning bär Jesper Karlström tilläts avsluta i den 52:a minuten.

I den 62:a minuten kunde vi så äntligen kvittera. Mohammed Abubakari vann bollen på egen planhalva och bröstade tillbaka bollen till Daniel Hallingström som spelade fram bollen till Kristian Bergström. Pligg hittade i sin tur Daniel Sjölund, som från mittlinjen avancerade och hittade Martin Christensen i högerinnerposition. Martin ryckte ifrån sin bevakare och serverade en perfekt chipp in till Ricardo Santos som visade sin stora styrka genom att vräka sig fram och nicka in 2–2. Underbart!

Vi hade också gott om tid att kunna vända matchen och vinna, och precis efter målet skar Victor Sköld in från vänster men målvakten Davor Blazevic räddade. Vi hade ytterligare några bra anfall med möjligheter till inspel från högerinnerposition, men inspelen från Kristian Bergström, Joel Rajalakso och Allan Olesen var inte tillräckligt kvalitativa.

Vi hade ett fortsatt stort bollövertag därefter, men tappade ork i värmen och såg ut att vara mer rädda om poängen än att våga gå för en trea. Det var därmed en chansfattig avslutning på matchen. Det var trist att vi slutade slå bollar på djupet, som ju också är säkrare än att bolla centralt tills bollen tappas bort.

Vi har slarvat bort många poäng i årets Allsvenskan. Nu kom vi i varje fall tillbaka efter mardrömsstarten och fick med en pinne hem. Men för att det här ska bli en trevlig höst, så måste vi komma tillrätta med försvarsspelet. Förutsättningarna underlättas förstås inte av att Anton Tinnerholm lämnat oss och de naturligare ersättarna Petter Gustafsson och Hampus Holmgren är skadade. Alberis da Silva är tyvärr också skadad och konkurrensen om mittbacksplatserna är därmed också sämre.

Denna gång spelade Månz Karlsson högerback, vilket inte var speciellt lyckat. Månz är förstås inte van att spela högerback. Karlsson kom ofta på efterkälken, men jobbade i varje fall för att komma tillbaka och avvärja lägena så gott han förmådde.

Daniel Hallingström var den i backlinjen som försökte hålla ihop det och gjorde förtjänstfulla utryckningar för att freda vårt mål från fler besök, främst i den andra halvleken. Danne får ta på sig det första målet efter den markeringsmissen, men gjorde själv det viktiga reduceringsmålet strax innan paus.

Tom Pettersson var tillbaka på sin rätta position som vänsterinnerback och man kan inte klaga på den energi som Tom tillförde, men kvaliteten måste naturligtvis bli mycket bättre. Många misstag begicks och att han inte fullföljde vid det andra målet var förödande.

Andreas Dahlén var tillbaka på vänsterbacksplatsen, men det gjorde inte vår vänstersida starkare. Dalle var passiv och blev för enkel att passera.

Allan Olesen hoppade in som högerback de sista 20 minuterna och ersatte en tröttkörd Månz Karlsson. Allan är nog trots allt det bästa alternativet som högerback för tillfället.

Henrik Gustavsson hade inte mycket att göra på målen, men borde ha kommunicerat bättre med sin backlinje. I övrigt svarade Fimpen för några fina räddningar.

Martin Christensen fick fortsatt förtroende på höger mittfält, men var ofta på språng centralt. Defensivt blev det förstås inte lättare för Månz, när Martin drog iväg. Kvaliteten i inläggen och hörnorna var ojämn, men två assist ska han naturligtvis ha plus för.

Mohammed Abubakari vann en hel del boll på mitten och satte igång spelet, men tempot kunde ha varit bättre.

Daniel Sjölunds svek påverkar naturligtvis hela laget och alla ÅFF:are. En övergång till den föreningen är naturligtvis inte acceptabel och kraven på att Dajja ska prestera är väldigt hög om han nu blir kvar under hösten. Mot BP svarade Daniel för en del grannlåt, men var fanns energin och farten?

Kristian Bergström låg som vanligt bakom det mesta i vår offensiv, men blev ofta överspelad i defensiven.

John Owoeri försökte komma loss, men fick inte alls samma utrymme som på Kopparvallen, mycket förstås beroende på att BP tog en tidig ledning. Nigerianen fick ändå ett jätteläge men värderade tyvärr fel i avslutet.

Ricardo Santos var anonym större delen av matchen och vann inte speciellt många luftdueller i början av matchen, men så slog han till som en sann målskytt och nickade in 2–2-målet med pondus. Därmed har Ricardo gjort goda 7 mål i årets Allsvenskan och ligger på delad sjätteplats i Allsvenskans skytteliga. Mot Elfsborg blir det tyvärr inga mål eftersom han är avstängd på grund av tre varningar.

Victor Sköld hoppade in istället för John Owoeri och ställde till en del oreda för BP-försvaret i inledningen av sitt inhopp, men hade som vanligt inget flyt med domarna. Mot Elfsborg får han förhoppningsvis chansen från start, att sänka sin gamla klubb.

Joel Rajalakso byttes också in, istället för Martin Christensen. Raja kom med bra fart några gånger, men måste vara mer beslutsam för att få iväg avsluten.

I och med poängen, klev vi om IFK Norrköping och återfinns på åttonde plats, men det är bara fem poäng ned till Mjällby på kvalplats och sex till Halmstad på nedflyttningsplats.

På söndag fortsätter Allsvenskan med ny bortamatch. Denna gång mot Elfsborg, som återfinns åtta poäng före oss. Tveka inte utan följ med på bussresan till Borås Arena. Mer info om resan kommer på officiella hemsidan senare.

Matchfakta

IF Brommapojkarna – ÅFF 2–2 (2–1)

1–0 (  7) Dardan Rexhepi

2–0 (27) Gabriel Petrovic

2–1 (43) Daniel Hallingström (Martin Christensen)

2–2 (62) Ricardo Santos (Martin Christensen)

Varningar ÅFF: Ricardo Santos (3:e, avstängd mot Elfsborg), Allan Olesen (1:a).

Domare: Markus Strömbergsson, Gefle.

Publik: 933

Övrig statistik

Bollinnehav 40 – 60

Avslut  10 – 10

Avslut på mål 5 – 3

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 2 – 10

Frisparkar 8 – 6

Offside 4 – 1

Utvisningar 0 – 0

Varningar 0 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Månz Karlsson (ut 71), Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Andreas Dahlén –

Martin Christensen (ut 79), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström – 

John Owoeri (ut 58), Ricardo Santos.

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 58), Allan Olesen (in 71), Joel Rajalakso (in 79).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Pontus Nordenberg, Emmanuel Dogbe, David Lundgren.

Äntligen var viljan tillbaka!

Efter tre svaga insatser efter sommaruppehållet, inklusive träningsmatchen i Västervik, så kom vi tillbaka och tog tre mycket viktiga poäng via 3–2 hemma mot IF Brommapojkarna.

Det känns förstås oerhört skönt att vi kunde vinna matchen hemma mot jumbon Brommapojkarna. Pressen har varit stor efter de minst sagt undermåliga insatserna på sistone, där vi har släppt in mängder av mål efter rent uselt försvarsagerande.

Efter BPs täta matchande i Allsvenskan och i Europa League, var det förstås viktigt att hålla fart på trasan för att trötta ut motståndarna. Det lyckades vi också med i den första halvleken. Äntligen fanns det spring i benen och vi kom fram fint i djupled. John Owoeri var på språng hela tiden och gav inte BP-försvaret en lugn stund. De våra jobbade återigen för varandra på planen både med offensiva löpningar och i defensiven med understöd.

Vi hittade tillbaka till vårt fina hemmaspel och hade ett väldigt stort bollinnehav i den första halvleken (61–39). Gästerna är annars ett lag som vill ha mycket boll, men vi lät dem jaga när vi hittade rätt i passningsspelet. Vi lyckades flytta BP-laget både i djupled och sidled och fann därmed ytor att skapa lägen på. Ricardo Santos var mannen för dagen att utnyttja dessa lägen, med hela tre mål!

Trots många fina lägen dröjde det till den 25:e minuten innan vi tog ledningen. Daniel Sjölund vann bollen efter att BPs målvakt Davor Blazevic inspark. Kristian Bergström slog en boll på djupet till Ricardo Santos som tog emot till vänster. Santos spelade tillbaka bollen till Tom Pettersson. Ricardo fick tillbaka bollen och slog en fin spelvändningsboll till höger. Martin Christensen tog emot och stegade in i banan och slog ett fint inlägg in i straffområdet. Ricardo löpte in bra, tog emot bollen, vände om och sköt. Målvakten räddade, men Santos kunde pricka in returen fram till 1–0. Underbart! Äntligen fick vi ledningen i en match och hemma på Kopparvallen är vi väldigt starka i ledning, med förmågan att hålla i bollen.

Minuten senare var det nära en nära kvittering, då Pontus Åsbrink vände bort Allan Olesen två gånger, men han sköt som tur var över från nära håll.

Vi var dock det klart bättre laget i den första akten och i den 37:e minuten blev Daniel Sjölund fult kapad på vänsterkanten, men Tim Björkström fick bara en varning av domaren Glenn Nyberg från Borlänge, som märkligt nog också dömde hemmamatchen mot BP i Svenska Cupen tidigare i år.

Efter frisparken rullade vi runt i backlinjen och bollen gick till Henrik Gustavsson som lyfte upp bollen till Kristian Bergström på vänsterkanten. Pligg spelade tillbaka bollen till Tom Pettersson, som slog bollen framåt till Ricardo Santos som skarvade vidare till John Owoeri. John spelade tillbaka till Pligg, som slog en boll på djupet. Owoeri tog emot och skar in i straffområdet. Det första inspelet stoppades, men John fick ett nytt läge och då lade han in ett perfekt inlägg. Ricardo Santos tog först en löpning ner mot målet, men vände smart tillbaka och öppnade upp på ett fint sätt för målnicken fram till 2–0.

Det var fantastiskt skönt med även ett andra mål och resten av halvleken höll vi i bollen mycket bra och hade lägen att utöka ledningen. Vi borde haft ledningen i paus med 3–0 eller 4–0 och därmed avgjort matchen redan där.

I början av andra halvlek fick vi istället ett jätteläge att göra 3–0. En BP-spelare sköt bollen på en lagkamrat och John Owoeri fick fri lejd mot målet när han skar in från höger. Ricardo Santos löpte också med bra framför mål, men John valde att gå på eget avslut, vilket var bra men målvakten Davor Blazevic storspelade den här dagen och höll Owoeri utanför målprotokollet.

Istället kom rädslan när BP reducerade i den 49:e minuten. BP ställde om efter att vi tappat bollen i ett anfall. Kristian Bergströms inlägg från vänster blev för kort och BP kunde kontraslå. Efter en spelvändningsboll av Nicklas Bärkroth tog Pontus Åsbrink fart från vänster och fick fritt utrymma att lätta in 2–1 i det bortre krysset. Allan Olesen var först ensam mot Åsbrink och backade och backade, men sedan fick Daniel Hallingström möjligheten att undsätta men kom inte i tillräcklig press och Pontus fick alldeles för mycket tid för sitt avslut. Efter det första målet i Malmö litade inte Henrik Gustavsson på att försvarsspelarna skulle täcka den främre stolpen och Fimpen befann sig därmed för mycket till höger. Därmed hann han inte till den bortre stolpen.

Kvaliteten i vårt spel sjönk och BP fick råg i ryggen utan att för den skull skapa speciellt mycket. Vi hade däremot några möjligheter att öka på ledningen men Kristian Bergström sköt över och John Owoeri tröttnade och löpte inte fram till första stolpen när Daniel Sjölund serverade perfekt från vänster.

Vi skulle egentligen inte ha behövt göra något mer mål utan bara hålla undan vilket vi till stora delar inte hade några större problem med, men så slets hjärtat ur bröstet i den 79:e minuten!

Vi hade inkast på BPs planhalva till vänster. Tom kastade till Joel Rajalakso som missade Kristian Bergström och i stället slog bollen till BP-inkast. Efter ett snabbt inkast avancerade Nicklas Bärkroth på högerkanten och spelade fram bollen till Gustav Sandberg Magnusson som skickade in bollen i straffområdet. Mauricio Albornoz förlängde och bollen damp ned hos nyss inbytte Christian Kouakou som obehindrat kunde vända om och rulla in 2–2 på en boll som retsamt smet in vid den vänstra stolpen. Mohammed Abubakari var ytterst nära att få en tå på bollen och styra den utanför, men nådde inte och det gjorde inte Henrik Gustavsson heller. Det fanns många felande länkar vid målet där löpningarna i hemjobbet inte togs på rätt sätt och i hönsgården i straffområdet blev Allan Olesen för passiv att gå in i rygg på Christian Kouakou.

Det kändes fullständigt osannolikt. Matchen skulle ju varit avgjort för länge sedan, men nu hade vi helt tappat ledningen och risken fanns att vi skulle förlora alla poängen! Fullständigt vedervärdigt var det med andra ord!

Vi kom dock tillbaka. I den 84:e minuten fälldes Daniel Sjölund till höger om straffområdet av Martin Falkeborn. Kristian Bergström lyfte in bollen, som nickades bort men Joel Rajalakso klippte till. Bollen stannade på Ricardo Santos som kunde vända om och lyfta in 3–2 precis framför oss. JAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!! Fullständigt underbart, när allt kändes så hopplöst, så kom vi tillbaka och kunde på nytt ta ledningen!

Det var oerhört nervösa slutminuter, men på det hela taget höll vi undan ganska enkelt och kan andas ut! Hjärtat är på plats igen. Efter den här motiga säsongen var det verkligen vår tur att få vinna efter ett sent segermål och ingen kan säga annat än att det var en mycket rättvis seger.

Trepoängaren betyder att vi får ett visst andrum för de jagande lagen och betyder också oerhört mycket för moralen.

Henrik Gustavsson fick släppa in två bollar och noterades därmed bara för en räddning enligt statistiken, men Fimpen var långt ute och avvärjde bra några gånger och satte igång spelat bra.

I backlinjen tvingades vi till förändringar då Petter Gustafsson åter fått problem med en baksida och Andreas Dahlén var sjuk. Dessutom har Alberis da Silva problem med en fot och var inte heller disponibel.

Allan Olesen gick därmed in som högerback och klarade sig på det hela okej, men var illa ute några gånger som vid båda målen.

Daniel Hallingström var tillbaka som höger innerback och blev därmed tryggare och gav understöd till Allan på ett naturligt sätt. Danne svarade för några riktigt fina brytningar, men kunde stöttat Allan bättre vid det första baklängesmålet.

Månz Karlsson spelade åter vänsterinnerback och gjorde det bättre än vid tidigare matcher, med lite snabbare och säkrare passningsspel, men var illa ute på det andra målet.

Tom Pettersson gjorde comeback efter ett års utlåning till belgiska OH Leuven. 24-åringen gjorde en fin insats i U21-laget som mittback i veckan och även om han nu spelade vänsterback var det kul att åter se Toms fina egenskaper i Allsvenskan, med sin aggressivitet och tempohöjande passningsspel med vänsterfoten. Ibland kom Tom lite väl högt i sin position, även om det säkerligen fanns en tanke med detta, vilket BP kunde utnyttja för kontring för kvicke Nicklas Bärkroth.

Martin Christensen var tillbaka på höger mittfält och gjorde på det stora hela en bra match. Med gott om spring i benen gjorde dansken ett okej jobb defensivt och kom fram bra på högerkanten och skickade in inlägg, som fram till 1–0-målet. Men många gånger blev det lite för mycket trixande, vilket stannade upp anfallen och tog energi. Ibland är de snabba direkta inläggen det bästa.

Mohammed Abubakari stred som vanligt tappert på innermittfältet och dominerade tillsammans med Daniel Sjölund kraftigt i den första halvleken, men hade inte samma framgång i den andra akten. Mommo var klart aktivare än i Malmö och Sjölund såg ut att vara tillbaka i gammalt gott slag, men jag skulle fortfarande önska att Dajja tog egna avslut oftare.

Kristian Bergström fick en allt mer central roll då Daniel Sjölund hämtade boll lågt i banan. Pligg trivs i denna roll och hittade bra samarbeten med omgivningen. I den andra halvleken slog också Pligg en fin boll mellan ytter- och innerback som vi saknat. Sjölund löpte med bra men Owoeri var inte framme på första stolpen. Kristian var även i övrigt aktiv med ett bra passningsspel.

Det var väldigt kul att se John Owoeris löpvilja redan från början. Självklart borde han ha gjort något eller några mål, men han svarade ändå för en hel del bra avslut som tvingade målvakten till kvalificerade räddningar.  Jag räknade till inte mindre än fem fina lägen bara i första halvlek och tre i den andra, men på den sista möjligheten kom inte Owoeri ända fram mot första stolpen där Sjölund serverade fint. Det blev i varje fall en fin assist till Santos 2–0-mål.

Ricardo Santos har fått mycket kritik för sin orörlighet på sistone och nog var han lite seg att ta sig ur offsiden flera gånger, men att göra tre mål i Allsvenskan är förstås helt fantastiskt! Brassen var piggare i löpningarna och agerade med självförtroende i duellspelet där han med sin goda fysik höll undan sina motståndare och levererade boll med ackuratess. De tre målen var frukten av att löpa på in i rätt yta, precis som en patenterad måltjuv gör. Nu är det bara att hoppas att produktionen fortsätter för Ricardo.

Victor Sköld började denna gång på bänken men kom in sista halvtimmen i stället för en trött John Owoeri. Victor slet på bra och spelade även till höger på mittfältet (när Joel kom in). Sköld fick ett jätteläge att punktera matchen efter 3–2-målet, men åter räddade Davor Blazevic.

Joel Rajalakso gjorde årsdebut i Allsvenskan då han bytte av en trött Martin Christensen sista kvarten. Joel sprang sin vana trogen väl på topp och hans skott gick fram till Ricardo Santos segermål. Det var naturligtvis väldigt kul för Joel att i högsta grad bidra till segern.

I och med de tre poängen är vi hela 12 poäng före BP och har 7 poäng tillgodo på Mjällby, på den allsvenska kvalplatsen, samtidigt som vi har visst häng på lagen framför oss i tabellen. Hemma på Kopparvallen har vi nu spelat ihop 17 poäng. Inget annat lag i Allsvenskan har tagit fler, men på bortaplan har vi bara tagit två pinnar och det är nu god tid att öka på den skörden rejält.

Inför returen på Grimsta IP på söndag ska BP åka till Belfast för möte med Crusaders I Europa League. Efter 4–0 på hemmaplan ska det vara en formsak att gå vidare, men matchen ska spelas och nordirländarna vill nog inte bli förnedrade igen, vilket kan innebära tuffa tag och en resa med allt vad det innebär tar också kraft.

BP har haft sin backlinje i stort sett intakt under säsongen men tvingas avvara högerbacken (normalt sett) Tim Björkström på grund av avstängning. Men självklart gäller det för oss att göra vårt arbete för att kunna bärga en ny trepoängare. Återsamla kraft och med återfunnen energi sätta högsta fart från början och förhoppningsvis fortsätta producera mål och bli ännu tajtare i defensiven. Tveka inte att följa med på bussresan. 
Läs mer om resan och hur du anmäler dig här

Matchfakta

ÅFF – IF Brommapojkarna 3–2 (2–0)

1–0 (25) Ricardo Santos (Martin Christensen)

2–0 (38) Ricardo Santos (John Owoeri)

2–1 (49) Pontus Åsbrink

2–2 (79) Christian Kouakou

3–2 (85) Ricardo Santos (Joel Rajalakso)

Varningar ÅFF: Daniel Sjölund (5:e).

Domare: Glenn Nyberg, Borlänge.

Publik: 2 918

Övrig statistik

Bollinnehav 57 – 43

Avslut  16 – 7

Avslut på mål 9 – 3

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 6 – 2

Frisparkar 14 – 11

Offside 5 – 1

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Tom Pettersson –

Martin Christensen (ut 76), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström – 

John Owoeri (ut 63), Ricardo Santos.

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 63, HM 76), Joel Rajalakso (in 76 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Pontus Nordenberg, Emmanuel Dogbe, David Lundgren. 

Så här får det bara inte se ut!

Alla förluster är fruktansvärt smärtsamma historier och att förlora på det sättet som vi gjorde i Malmö är ännu värre. Att vinna mot en allsvensk serieledare på bortaplan är inte lätt, men man måste alltid tro på att det är möjligt och göra allt i sin makt för att ge det chansen.

Vi hade en bra chans mot Malmö, som darrat när säsongen startade om mot underskattade jumbon BP (1–1). Dessutom har skåningarna ett annalkande Champions League-kval att tänka på. MFF är till dags dato inte alls oövervinnligt. Lagets största stjärna, Guillermo Molins, som gjort åtta mål och tre assist är långtidsskadad och borta resten av säsongen. De två backklipporna Miiko Albornoz och Pontus Jansson är sålda. MFF har därmed en mycket tunnare trupp innan nyförvärven blir spelklara när transferfönstret öppnar den 15 juli. Malmö har ändå en stark startelva, men viktige innermittfältaren Simon Thern tvingades utgå efter 11 minuter och mittbacken Filip Helander kastade in handduken efter 28 minuter. Med relativt oprövade kort som Erdal Rakip, Pawel Cibicki och Johan Hammar kunde MFF ändå hålla undan enkelt, vilket är ett stort svaghetstecken från vår sida. Det ska också sägas att MFF långt ifrån gjorde någon bra match utan de vann lätt utan att behöva förta sig.

Efter alla skitmål som vi släppt in den här säsongen, och även mot AIK senast, så var förhoppningen att vi verkligen skulle vara noggranna i passningsspelet för att inte åka på omställningar, men vad hände? Jo passningsspelet var stundtals riktigt svagt och det inte bara på motståndarnas planhalva utan också på egen planhalva!

Att inte värdera bättre på egen planhalva borta mot Malmö FF är fullkomligt obegripligt! På grund av detta oerhörda slarv kunde vi åkt på två mål i baken redan innan MFF gjorde sitt första mål. Inte nog med att vi tappade bort bollar. Våra spelare jobbade inte hem, tappade totalt bort markering och var passiva för att stöta.

Aggressiviteten fanns överhuvudtaget inte någonstans på banan! Varken i försvarsjobbet eller i offensiven.

Att slå bort passningar kan ju ske, men att inte ta i allt vad tygen håller borta mot serieledaren! Det är helt horribelt. Inspirationsfaktorn att stjälpa Malmö måste ju varit maximal!

Att spela fotboll i Åtvidabergs Fotbollförening är ett fantastisk privilegium! Många skulle göra vad som helst för att spela allsvensk fotboll och att göra det i en förening där så många jobbar så otroligt hårt för att det ska vara möjligt att bedriva allsvensk fotboll, måste vara oerhört hedrande. Självklart önskar man att spelarna dras med i den kulturen som alltid har funnits att prestera på topp trots att vi får slå ur underläge i så många hänseenden!

Det är denna urkraft som måste till nu. Vi har ett mycket bra grundspel och stundtals trillade vi boll på ett bra sätt mot Malmö och hade 46 % av bollinnehavet. Men! Det behöver inte vara så jävla snyggt alla gånger! En öppnande djupledsboll på fria ytor att springa livet ur sig på, ett snabbt inlägg mot forwards som tar uppoffrande löpningar och mittfältare som fyller på i andravåg, kan skapa betydligt fler målchanser och mål. Och blir det inte mål gäller det naturligtvis att återerövra bollen. Lyckas vi inte på offensiv planhalva gäller det att ge allt för att jobba hem. Att vila på rätt sida bollen har alla lärt sig sedan de var små, men ofta ser en del av våra professionella spelare (för det är de) inte ut att ha anammat detta.

Vi skänkte bort två mål till Malmö, men hade chansen att komma igen genom ett mål. Omställningslägen fanns men inte ens med säkra överlappningarna på kanterna vågade vi trycka fram. Jag menar vad finns att riskera? Slås bara bollen ut på fri yta på kanten, så är inkast det värsta som kan hända vid normalt förfarande. Men när våra ytterbackar försökte följa med upp, så började vi peta in bollar i mitten för att sedan bli av med densamma. Detta är naturligtvis helt oförståeligt! Att spela svårare bollar med högre riskfaktor när spelet inte stämmer rimmar väldigt illa med hur det borde vara.

0–3-målet i början på andra halvlek kom också väldigt olyckligt när vi skulle försöka förändra matchbilden, men åter fick MFF spela igenom för enkelt. Petter Gustavsson hamnade ensam med Emil Forsberg och kunde inte stå emot.

När MFF sedan slutade spela fick vi ett allt större bollövertag, men borde ha kommit till många fler målchanser med ett rakare, distinktare och kraftfullare spel. I slutet verkade våra spelare nöjda med 0–3 eftersom de höll i bollen istället för att i varje fall försöka göra ett mål, vilket var oerhört olustigt att se. Att sedan stå och skratta på planen i underläge med 0–3 visar ju också på hur viktigt det tydligen är att prestera i ÅFF!

Det finns många som tycker synd om Brasilien för deras svaga avslutning på VM-slutspelet, men inte känns det bättre för oss. Om någon påstår något annat är det bara kvalificerat skitsnack och visar bara att de inte förstå hur det känns för oss ÅFF:are!

Vi hade verkligen kunnat vara med i toppen i år. Det har vi utan tvekan haft trupp till, men vi har släppt in för många enkla mål och på senare tid har offensiven klickat rejält. Vi har helt enkelt underpresterat rejält!

Ricardo Santos började väldigt piggt i våras, men är nu väldigt orörlig. När bollarna nådde honom i Malmö vann Santos mycket i luften, men vad hjälpte det när det inte fanns någon som offrade sig för andrabollarna.

John Owoeri har fått sina chanser, men har agerat för ojämnt och divalaterna senast mot AIK var inte roliga att se. Mot MFF fick han inte chansen alls.

Victor Sköld försöker för det mesta, men saknar det rätta flytet. När han väl lyckas suga in bollarna blir han ändå av med trasan eftersom han fortfarande är lite naiv och inte täcker bollen tillräckligt väl. Att Sköld blev utbytt berodde naturligtvis på att Peter ville stoppa blödningen för att matchen inte skulle vara körd innan första halvlek var slut. Detta var naturligtvis ett klokt val. Hade vi fortsatt spelat på samma sätt hade risken ökat för ett tredje mål redan innan paus. Viktor spelade högermittfältare i defensiven innan han blev utbytt, men är ingen naturlig mittfältare och bytet till Martin Christensen kändes logiskt.

Christensen hade vissa framgångar på kanten med den nya energin, men jag skulle gärna ha velat se tidigare inlägg.

Imad Zatara spelade återigen för sig själv och inte som en spelare i laget. Han skickade i väg 50-metersskott på måfå och tog inte hemjobbet, vilket var riktigt trist att se.

Kristian Bergström försökte i vanlig ordning men hamnade på mellanhand när han fick agera i blindo.

Mohammed Abubakari vann en hel del boll i den ytan han befann sig, men löpte alldeles för lite.

Daniel Sjölund körde också fast, var inte lika aggressiv som vi är vana att se honom och var allmänt seg i löpningar och i bollkontakterna.

Emmanuel Dogbe kom in på innermittfältet och tillförde ny energi och slog även några fina bollar, men i det stora hela uträttades inte mycket i ett svårt läge.

Petter Gustafsson spelade åter högerback då Anton Tinnerholm lämnat oss till förmån för just Malmö FF. Det är givetvis trist att Anton lämnar, men bättre att få något för honom nu än ingenting efter säsongen. För det är väl ingen som tvekar på att Anton skulle gått som bosmanspelare, utan att vi fått ett öre i övergångssumma om han kunnat?

Jag blev allt lite orolig när jag såg Petters spel mot Norrköping på Bökensved. Gustafsson löpte inte hem tillräckligt, kom i fel position och stötte därmed tokigt. Därmed blev han överspelad. Detsamma skedde tyvärr nu, vilket skedde vid det första målet. Hade Petter positionerat sig väl kunde han stött fram och avväpnat Forsberg i ett tidigare läge. Vid tvåan var Petter i position men vågade ändå inte stöta. Att bolluslingen tog på honom var förstås otur, men det gäller att eliminera riskerna och täcka av så stor vinkel som möjligt och om man stött ordentligt, så hade risken minskat för ett andra mål. PG var även illa ute i svängarna vid det tredje målet. Med mer matchtid hoppas vi på en betydligt bättre aggressivitet.

Efter den okej insatsen mot AIK fick Månz Karlsson åter chansen som högerinnerback trots att Daniel Hallingström var tillbaka. Peter Swärdh berättade efter matchen att tankarna på detta skifte har funnits även tidigare, men efter matchen mot AIK kändes det naturligt att prova detta nu. Skiftet fick till följd att Månz kom i bättre utgångsposition, men Karlsson gjorde ändå många misstag och täckte svagt tillsammans med Petter Gustafsson vid det första målet. Månz fick en smäll och tvingades vila de sista 20 minuterna.

In kom istället Allan Olesen, som inte hade några större problem i defensiven i avslutningen då Malmö hade slutat spela.

Daniel Hallingström såg ut att bli hämmad av att spela till vänster och vi kände inte alls igen Dannes spel, med tveksamt passningsspel och utan den pondus som vi vant oss vid.

Andreas Dahlén gjorde inte heller någon bra insats utan var fortsatt väldigt passiv. Att bli stillastående mot rörliga motståndare är livsfarligt. Dalle tappade exempelvis helt markeringen när Magnus Eriksson fick jätteläge i matchinledningen.

Henrik Gustavsson kunde ha gjort det bättre på fösta målet, men det var naturligt att lita på att Petter och Månz skulle täcka första stolpen. Vid tvåan kunde inte Fimpen göra något och vid trean räddade ju Henrik det första lägen, men dessvärre gick returen rakt ut till Emil Forsberg. Fimpen gjorde ytterligare några bra ingripanden, men samspelet med backlinjen fungerade inte.

Peter Swärdh klargjorde med tydlighet att insatsen inte var acceptabel, trots att vi mötte serieledaren på bortaplan. Till alla som tycker det var okej förklarade han, det som vi flesta också förstått att sådana här insatser inte räcker mot något lag i Allsvenskan. Det är nu verkligen dags för en rejäl rannsakning – att så här får det bara inte se ut. Ska man spela i Åtvidabergs Fotbollförening så ska man inte bara spela i ÅFF utan för ÅFF. Vår 107-åriga förening är så mycket större än de spelare som lånar tröjorna under några år!

Till den livsviktiga matchen mot BP nästa söndag är åter Alberis da Silva disponibel efter avstängning och Tom Pettersson torde också vara klar för spel. Detta är förstås mycket positivt, då det behövs bättre konkurrens i de bakre leden.

Mot Brommapojkarna nästa söndag gäller det att alla som iträder sig den heligaste tröjan av alla tar sin uppgift på största absoluta allvar. BP är ett underskattat lag som i sina bästa stunder är mycket svåra att bemästra, det fick vi mycket smärtsamt uppleva i våras när vi tvingades lämna Svenska Cupen.

Självklart är det positivt för svensk fotboll att BP gick vidare i Europa League och de får en match extra i benen innan mötet på Kopparvallen. Men! Och åter Men! Förra året mötte vi Gefle i en liknande situation men bjöd in gästerna genom att spela gåfotboll! Detta får absolut inte ske nu! Revanschlustan efter den här usla insatsen måste vara enorm. Med fart, fläkt och aggressivitet faller även de andra bitarna på plats och det är det enda som gäller nu för att komma upp på banan igen!

Matchfakta

Malmö FF – ÅFF 3–0 (2–0)

1–0 (14) Emil Forsberg

0–2 (28) Emil Forsberg

0–3 (49) Emil Forsberg

Varningar ÅFF: inga.

Domare: Stefan Johannesson, Täby.

Publik: 9 336

Övrig statistik

Bollinnehav 54 – 46

Avslut  17 – 5

Avslut på mål 10 – 1

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 8 – 4

Frisparkar 7 – 11

Offside 4 – 3

Utvisningar 0 – 0

Varningar 0 – 0

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Petter Gustafsson, Månz Karlsson (ut 67), Daniel Hallingström, Andreas Dahlén –

Imad Zatara (ut 55), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström (MM 36, VM 55) – 

Victor Sköld, Ricardo Santos (ut 36).

Inbytta ersättare

Martin Christensen (in 36 VM, HM 55), Emmanuel Dogbe (in 55 MM), Allan Olesen (in 67 MB).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Pontus Nordenberg, John Owoeri, Joel Rajalakso.

Vi gav upp

Vi hade sammanlagt 6–0 i de tre senaste hemmamötena med AIK, men nu föll vi med hela 0–3 efter att vi återigen släppt in för enkla mål.

Vi började ganska bra och vi var mycket nära att ta ledningen i den sjunde minuten efter en spelvändning. Daniel Sjölund tog emot på vänsterkanten och spelade fram till John Owoeri som skickade in bollen framför mål. Victor Sköld mötte för att stöta in bollen vid den främre stolpen men exÅFF-aren Per Karlsson täckte undan i sista stund.

Men det var istället AIK som tog ledningen och det redan efter 13 minuter, då AIK fick sin första hörna. Bollen skickades in från höger och helt ohotad kunde Per Karlsson lätta in bollen framför mål där en lika ohotad Martin Lorentzson kunde kasta sig fram och språngnicka in 0–1.

I hemmamötena mot AIK sedan 2011 har vi gjort det första målet, men nu fick vi alltså jobba i uppförsbacke. Vi tappade också initiativet i matchen och Henrik Gustavsson gjorde en bra räddning på Eero Markkanens långskott i den 27:e minuten.

Vi kom dock tillbaka efter en halvtimmes spel. John Owoeri kom fri men hastade i väg en för lös lobb som Patrik Carlgren räddade enkelt. Imad Zatara fanns också med som ett alternativ till höger. Kort senare vräkte sig Victor Sköld fram och målvakten sköt bollen på Victor, som tyvärr inte hade någon tur med studsen.

I den 36:e minuten avancerade Månz Karlsson nästan enda fram till straffområdet, men blev tveksam vilket alternativ han skulle välja och skottet gick utanför.

I den andra halvleken höll vi på att få en riktig kalldusch direkt när Nabil Bahoui lyfte bollen, men Henrik Gustavsson fick en hand på bollen och styrde den i ribban. Därefter började vi ta över allt mer och hade bollen i vår ägo.

I den 48:e minuten skickade Imad Zatara iväg ett bra skott men målvakten stod rätt placerad och räddade.

I den 59:e minuten var dock Carlgren chanslös, men det hjälpte inte för Imad Zataras skott från vänster tog i ribbans undersida vid det vänstra krysset och studsade retsamt tillbaka in i banan.

Plötsligt i den 63:e minuten stack AIK upp. Vi såg ut att ha omställningen under kontroll, men Nabil Bahoui lyckades hitta in nedanför Alberis da Silva och förbi Henrik Gustavsson och gjorde det mycket tunga 0–2-målet.

I den 71:a minuten lobbade Kristian Bergström elegant från vänster men Patrik Carlgren svarade för en jätteräddning vid bortre krysset.

I den 84:e minuten nickade Alberis Da Silva in bollen framför mål efter hörna. Ricardo Santos slängde sig fram men lyckades inte nå fram för att styra bollen i mål.

Vi lyckades dock inte komma närmare och i den 92:a minuten avgjordes matchen definitivt. Nabil Bahoui tilläts sprinta helt obevakad på högersidan och spelade in bollen framför mål där en sopren Henok Goitom kunde trycka in 0–3 i öppen bur.

I den 95:e minuten fick Kristian Bergström på ett bra volleyskott som dök ned, men även denna gång räddade målvakten och vi fick inte ens ett tröstmål.

Förlusten är den största på Kopparvallen sedan vi föll med 0–3 hemma mot Häcken den 2 maj 2012.

Även om vi spelade jämt med AIK och fick jobba i underläge så fanns det en hel del som saknades, som kvaliteten i passningsspelet. AIK spelade med låga utgångspositioner efter ledningsmålet. Vi hittade stundom rätt genom bra spelvändningar och skapade lägen. Men allt för ofta hade vi svårt att komma igenom på djupet och fastnade med för korta inspel med farliga omställningar som påföljd. Just på en sådan omställning gjorde också AIK 0–2 och därefter såg det uppgivet ut även om vi hade några feta lägen att reducera. Så enkelt får vi bara inte vika ned oss!

Henrik Gustavsson kan inte lastas för nederlaget, men var ute lite tokigt några gånger, kom på mellanhand och kunde ha gjort det bättre på det tredje målet.

Backlinjen hittade inte riktigt rätt. Andreas Dahlén hade stundom stora problem på sin kant och vågade inte stöta ut utan behöll en innerposition. Med de fria ytorna som gavs var det ju inte svårt att anfalla för Nabil Bahoui & Co.

Anton Tinnerholm var tillbaka på andra kanten och gav vår offensiv ytterligare en dignitet, men visst har vi sett Anton göra betydligt bättre matcher speciellt i defensiven där han tappade fokus på första och tredje målet.

Månz Karlson fick chansen att spela höger innerback efter Daniel Hallingströms avstängning och gjorde det för det mesta bra. Månz lär få fortsatt förtroende eftersom, men som vänster innerback, då Alberis da Silva nu istället är avstängd. Alberis var som vanligt stark i huvudspelet men hade problem i djupledslöpningarna. Det såg ut som han hade bra koll när Nabil Bahoui sprang igenom, men brassen hängde ändå inte med och 0–2 var ett förödande faktum.

Imad Zatara spelade till höger på mittfältet och sprang en hel del, men hittade inte rytmen och kladdade för mycket med bollen. Skottet i ribban var dock värd ett mycket bättre öde.

Mohammed Abubakari visade ett fajterhjärta som fler borde anamma. Mommo fanns överallt. Städade och hämtade boll långt ned i backlinjen samt fördelade och stötte fram i offensiven. Passningsspelet var dock inte alltid det bästa och för stora riskmoment togs ibland i bollbehandlingen på detta sätt tappade vi bollen innan 0–2-målet.

Daniel Sjölund hade också sina ljusa stunder men hade ofta svårt att hitta fram med sina passningar och såg inte ut att ha den rätta energin.

Kristian Bergström jobbade på i vanlig ordning även om det inte räckte till i defensiven alla gånger. Framåt hade Pligg några avslut som kunde ha resulterat.

Victor Sköld försökte på topp men hade svårt att komma loss, blev hårt tagen och fick inte mycket med sig av domaren.

John Owoeri gjorde inte heller det vi hoppats på och gick som vanligt offside för ofta. Vid ett tillfälle tog han också väldigt lång tid på sig att ta sig ur offsideläge trots att vi vann tillbaka bollen och kom i en andravåg. Sådana latheter har vi verkligen inte råd med!

Martin Christensen kom in i stället för Imad Zatara, med ny energi och fick in en del inlägg, men vi nådde inte önskat resultat på dem.

Ricardo Santos hoppade in i stället för John Owoeri och stångades i luftrummet, men var för orörlig.

Nu gäller det att skaka av sig den här fruktansvärt tunga förlusten. Vi gav upp alldeles för enkelt. Samtliga spelare på planen måste visa ett mycket större fajterhjärta i den finaste och ärofylldaste tröjan som finns att bära! Borta mot Malmö FF förstår säkert alla att, det krävs att ta fram det där lilla extra för att ta en efterlängtad seger i Malmö. Säkert är MFF revanschsuget efter den svaga insatsen borta mot BP (1 – 1), men samtidigt är de säkert lite oroade att tappa mark precis som överlägsna serieledarna Elfsborg 2012 (även om de vann till slut) och Helsingborg 2013 har gjort.

Matchfakta

ÅFF – AIK 0–3 (0–1)

0–1 (14) Martin Lorentzson

0–2 (63) Nabil Bahoui

0–3 (92) Henok Goitom

Varningar ÅFF: Alberis da Silva (3:e, avstängd mot Malmö), John Owoeri (2:a), Månz Karlsson (4:e).

Domare: Andreas Ekberg, Lund.

Publik: 6 028

Övrig statistik

Bollinnehav 58 – 42

Avslut  14 – 16

Avslut på mål 7 – 8

Avslut i målställningen 1 – 0 

Hörnor 5 – 7

Frisparkar 14 – 8

Offside 5 – 0

Utvisningar 0 – 0

Varningar 3 – 0

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Månz Karlsson, Alberis da Silva, Andreas Dahlén –

Imad Zatara (ut 60), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström – 

Victor Sköld, John Owoeri (ut 60).

Inbytta ersättare

Martin Christensen (in 60 HM), Ricardo Santos (in 60 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Allan Olesen, Petter Gustafsson, Pontus Nordenberg, Emmanuel Dogbe.

En del kvar att jobba på

Marknadsmässigt var matchen på Bökensved i Västervik ett lyckat projekt, men sportsligt sett lämnade försvarsspelet en hel del övrigt att önska när vi föll med 2–3 mot IFK Norrköping.

Om vi börjar med den trevligare biten så var 1 417 åskådare på plats en bra siffra. Det usla vädret innebär att sommarturiststaden Västervik inte alls har lika många turister som en ”normal” sommar. Potentialen i fint väder är därmed mycket större att locka mer publik till en sådan här match.

Försvarsmisstag och tre insläppta mål är inget som vi ÅFF-are vill se, men för allmänheten var det en händelserik match med många målsituationer och fem mål. Det är sådana matcher som förhoppningsvis lockar fler åskådare till Kopparvallen.

Att intresset för ÅFF är stort i min hemkommun har vi länge vetat om. Det var också kul att få det ytterligare bekräftat, då det var ett ytterst få som gladdes när Norrköping gjorde mål och nästan alla jublade när ÅFF gjorde mål.

För att återgå till det sportsliga, så var det positivt att se att ett stundtals bra och vägvinnande passningsspel där vi manövrerade ut IFK. Våra två mål kom också efter fin upprullning.

I den 40:e minuten kvitterade vi till 1–1. Ett fint anfall avslutades med att Kristian Bergström slog ett fint instick till vänster i straffområdet. Victor Sköld spelade in framför mål och Ricardo Santos prickade in bollen.

I den 77:e minuten reducerade vi till 2–3. Kristian Bergström slog ett fint inspel från vänster och John Owoeri styrde in bollen.

Nu hjälpte inte detta då Norrköping gjorde tre mål. Bortalaget satsade som vanligt mer på djupledsspel och inlägg från kanterna. Men IFKs mål föll dessvärre efter misstag från vår sida.

I den 30 minuten fick Norrköping en hörna från vänster. Bollen slogs in längs marken och rann retsamt igenom innan Edvard Skagestad kunde peta in 0–1.

I den 54:e minuten återtog motståndarna ledningen. Efter inlägg från vänster kunde en helt omarkerad Christoffer Nyman nicka in 1–2.

I den 69:e minuten tappade vi bollen på egen planhalva och Christoffer Nyman sköt in 1–3 från öppet skottläge strax utanför straffområdet.

IFK bjöds dessutom på ytterligare lägen och att försvarsspelet skärpt till inför matchen mot AIK är ett måste.

Henrik Gustavsson kan dock inte lastas för förlusten, utan hade svag hjälp vid de tre målen och uppträdde stabilt i övrigt.

Tyvärr är Daniel Hallingström avstängd efter den felaktiga utvisningen i Mjällby och Danne spelade därmed inte i den här matchen.

Petter Gustafsson, Månz Karlsson, Alberis da Silva och Andreas Dahlén utgjorde backlinjen, från start.

Petter Gustafsson började bra offensivt, men hade vissa problem att hänga med i defensiven. Petter behöver starta löpningarna tidigare för att inte bli överspelad på kanten. Anton Tinnerholm är på väg tillbaka och kan förhoppningsvis vara disponibel den 7 juli.

Mittbacksparet Månz Karlsson och Alberis da Silva har en del att jobba på både individuellt och i samarbetet, där de måste bli mycket mer tydliga vem som gör vad och inte utsätta sig för onödiga risker.

Andreas Dahlén tvingades utgå efter 24 minuter då han smällde ihop med en motståndare. Förhoppningsvis är det ingen fara med honom. Pontus Nordenberg ersatte, men måste vara mer på tå för att vara aktuell för allsvenskt spel.

Allan Olesen bytte av Alberis da Silva de sista 20 minuterna och uppträdde stabilt men slarvade i passningsspelet.

Överhuvudtaget måste backlinjen jobba mer synkroniserat med bättre kommunikation och med större aggressivitet, men försvarsarbetet gäller inte bara backlinjen.

Imad Zatara konstrade till det för mycket i offensiven och kan jobba betydligt bättre i defensiven. Martin Christensen uppträdde på samma sätt när han byttes in.

Mohammed Abubakari och Daniel Sjölund gjorde ett okej arbete på innermittfältet och dominerade under de perioder då vi ”spelade” fotboll, men kom på mellanhand då IFK hade matchbilden och spelade i djupled. Emmanuel Dogbe kom in i stället för Mommo sista 20 minuterna med energi, men slarvade i passningsspelet.

Kristian Bergström är inte längre mannen att hinna med i djupledslöpningar emot oss men han stod, främst i andra halvlek, för många offensiva intentioner med inspel från vänsterkanten.

På topp störde Ricardo Santos en hel del, men kom inte riktigt överens med gräsmattan och tappade några goda lägen men gjorde i varje fall ett mål, genom att vara rätt placerad framför mål.

Victor Sköld hade problem att hitta rätt då vi lyfte långt, men kom betydligt bättre med i spelet då vi spelade fotboll. Ett par fina lägen hade Victor utan att kunna sätta dit bollen.

John Owoeri gjorde en pigg insats i U21-laget mot Elfsborg, men förblev mållös trots mängder av chanser, nu kom han in och tillförde med en extra dimension med sitt djupledslöpande och gjorde mål, vilket är viktigt inför den allsvenska omstarten.

Joel Rajalakso hoppade också in, men fick inte så mycket uträttat. Joel gjorde dock två mål mot Elfsborg, vilket är viktigt för en forward.

Övrigt att berätta från tisdagens U21-match är att David Lundgren gjorde en bra match som släpande forward. Vi har haft svårt att få fram yngre spelare från fotbollsgymnasiet på senare år, men jag har sett David ett antal matcher och han är en intressant offensiv spelare, med bra teknik och speluppfattning som gärna vill sätta ett högt tempo. Fortfarande finns en del defensiva bitar att jobba på och att täcka bollen bättre, men killen är bara 17 år och har framtiden för sig om han bara är fokuserad och jobbar stenhårt.

Det ska också sägas att Bökensveds gräsplan inte är den bästa och inte heller var klippt dagen till ära. Hemma på Kopparvallen erbjuds förstås större möjligheter att ”spela” fotboll, vilket gynnar oss i den allsvenska återstarten mot AIK – måndagen den 7 juli klockan 19.00. Se till att ta med vänner och bekanta så vi fyller Kopparvallen!

Matchfakta

ÅFF – IFK Norrköping 2–3 (1–1)

0–1 (30) Edvard Skagestad

1–1 (40) Ricardo Santos (Victor Sköld)

1–2 (54) Christoffer Nyman

1–3 (69) Christoffer Nyman

2–3 (77) John Owoeri (Kristian Bergström)

Varning ÅFF: Mohammed Abubakari.

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 1 417

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Petter Gustafsson, Månz Karlsson, Alberis da Silva (ut 73), Andreas Dahlén (ut 29) –

Imad Zatara (ut 69), Mohammed Abubakari (ut 73), Daniel Sjölund, Kristian Bergström – 

Ricardo Santos (ut 69), Victor Sköld (ut 78).

Inbytta ersättare

Pontus Nordenberg (in 29 VB), Martin Christensen (in 69 HM), John Owoeri (in 69 F),

Allan Olesen (in 73 MB), Emmanuel Dogbe (in 73 MM), Joel Rajalakso (in 78 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson.

Helvetet fortsätter på Strandvallen

Precis som för två år sedan åkte vi på en ny horribel målchansutvisning på Strandvallen. Med en man mindre i över en timmes spel orkade vi inte hela vägen mot ett fysiskt Mjällby. Att matchens enda mål föll på stopptid gjorde bara traumat ännu värre.

Jag har upplevt många trauman på Strandvallen genom åren. 2005 ledde vi med 2–0 och hade fullständig kontroll på matchen men Mjällby gjorde två mål i slutminuterna och matchen slutade 2–2. Året efter hade vi länge 1–0 men åkte på ett nytt baklängesmål i slutminuten och matchen slutade 1–1.

Vi har också åkt på rena stjärnsmällar som 1–5 2008 och 1–6 2009. Den värsta förlusten var dock 2010. I den näst sista omgången hade vi ledningen men tappade den till 1–2. På stopptid fick Viktor Prodell öppet mål och hade bara att bredsida in 2–2 men drog på med vrist och full kraft högt över. Den missen skickade oss ned i Superettan eftersom vi bara klarade 1–1 i epilogen hemma mot AIK.

Vi kom som bekant direkt tillbaka till Allsvenskan och inledde med tre raka segrar 2012. Som allsvenska serieledare gick vi in i matchen på Strandvallen, men Alberis da Silva åkte på en horribel målchansutvisning och Mjällby kunde därefter gå fram till en 2–0-seger.

I fjol lyckades vi äntligen bryta den fasansfulla trenden på Strandvallen genom 1–0-segern, men nu står vi där igen med en ny vedervärdig förlust.

Inte för att vi spelade bra innan utvisningen, men Mjällby var inte ett dugg bättre även om Henrik Gustavsson tvingades göra några bra räddningar. I och med den horribla utvisningen fick vi inte ens chansen att få igång spelet utan fick bara ägna oss försvarsspel.

Trots en hel veckas vila från de tuffa matcherna mot Helsingborg och Halmstad, saknade de våra de pigga ben som behövs mot ett fysiskt spelande Mjällby. När vi väl spelade runt dem i början av matchen kom vi ganska enkelt fram i banan, men var för uddlösa inne i straffområdet.

I den 28:e minuten skedde händelsen som avgjorde matchen. Mattias Håkansson igenom men Daniel Hallingström svarade för en till synes perfekt brytning. Domaren Mohammed Al-Hakim tvekade dock inte utan drog genast upp det röda kortet direkt, vilket var extra märkligt också med tanke på att Alberis da Silva var i kapp och det var därmed inte en öppen målchans. Reprisbilderna, visar också tydligt att Danne stötte till bollen första och sedan ramlade Håkansson. Det skulle därmed inte ens varit frispark, men nu blev vi horribelt drabbade av en tidig utvisning!

Detta förändrade naturligtvis förutsättningarna, men hemmalaget skapade bara ytterligare ett läge innan paus då Kristian Haynes sköt strax utanför den högra stolpen. Henrik Gustavsson täckte också innanför stolpen.

I den andra halvleken ökade Mjällby trycket mot vårt mål när de matade in inlägg från båda kanterna. Efter tio minuters spel fick vi lite andrum och började hitta fram i banan lite bättre. Efter ett fint anfall spelade Andreas Dahlén snett bakåt inne i straffområdet, men Martin Christensens skott täcktes bort av en mjällbyspelare.

Henrik Gustavsson var bra ute och räddade när Mattias Håkansson skar in från höger i den 69:e minuten och när Danny Ervik klippte till från höger i den 75:e minuten räddade Fimpen bra vid det främre krysset.

I den 77:e minuten kom Mattias Håkansson fri från vänster och sköt ett volleyskott som tog i ovansidan av ribban vid det bortre krysset.

Vi såg ut att hålla undan med så i den 91:a minuten tappade vi markeringen inne i straffområdet. Gbenga Arokoyo skickade in bollen från höger. Marcus Ekenberg fick gå till väders ostörd och nickade in bollen framför mål från vänster och inhopparen Robin Strömberg kunde skarva in det förödande målet. Dessvärre tappade Månz Karlsson helt markeringen på Ekenberg och Andreas Dahlén var helt tokigt ute mot Strömberg.

Att stå emot så länge men till sist få den där käftsmällen, svider naturligtvis något oerhört. Det är som någon ond makt skulle lura oss till att tro på poängen, men sedan skrattar gott åt oss när vi lider alla helvetes kval!

Med en man mindre under så lång tid är det förstås väldigt tufft att stå emot och när de våra inte heller var riktigt på tå så kunde MAIF komma i den ena anfallsvågen efter den andra. Vi backade hem för mycket, blev för passiva och satte inte press på bollhållaren. När vi väl vann bollen fanns inga uppspelsvägar.

Mjällbyspelarna i sin tur fick utdelning på sitt fysiska spel genom att domaren Mohammed Al-Hakim som tillät dem gå över gränsen. Men Mjällby är ett lag som också behärskar det fysiska spelet bättre än oss. När våra spelare ska gå in i duellerna med tjuvknep så är de inte lika smarta. Men jag har sett Mjällby en del på TV i år och många domare dömer emot Marcus Ekenberg i många situationer. Eftersom veteranen inte är lika snabb längre blir hans tjuvknep allt viktigare och dem tillät tyvärr domaren.

Henrik Gustavsson svarade på nytt för en fin insats och var verkligen värd att hålla nollan. Enhandsräddningen på Marcus Ekenbergs nick i första halvlek höll riktigt bra klass. Vid målet kunde Fimpen eventuellt kommit ut bättre, men hade förmodligen haft svårt att mota skarven ändå.

Petter Gustafsson har nyligen kommit tillbaka efter skada och gjorde nu sin första allsvenska match från start i vår tröja. Utan Anton tappar vi en dimension i det offensiva spelet, men Petter klarade sig okej även om han avvaktade lite för mycket och inte hittade helt rätt i passningsspelet.

Daniel Hallingström är vår främste försvarsspelare och att undvara honom i denna match så tidigt var förstås jobbigt, men att den felaktiga utvisningen också ska straffa honom hemma mot AIK är oerhört märkligt och vansinnigt naturligtvis.

Alberis da Silva var viktig med sitt huvudspel och kämpade väl för att hålla undan, även om passningsspelet hade en del övrigt att önska.

Månz Karlsson kom in och svarade för en bra kämpainsats, där hans huvudspel var extra viktigt, men sedan gäller det att vara fokuserad hela matchen ut. Tyvärr tappade Månz fokusen efter tredje bytet och var inte ens nära att störa Marcus Ekenberg, vilket fick förödande konsekvenser.

Andreas Dahlén hamnade väldigt lågt och hade behövt vara mer på tå för att täcka bort fler inlägg. Precis som Månz tappade Dalle fokus efter tredje bytet och tappade helt bort Robin Strömberg, vilket dessvärre avgjorde matchen.

Martin Christensen fick åter chansen på höger mittfält efter tre matcher utan speltid, då Imad Zatara kvalade in till Asiatiska mästerskapen. Dansken hade dock ingen större framgång på högerkanten och tog inte heller det defensiva jobb som krävdes med en man mindre på banan.

Mohammed Abubakari jobbade väl och försökte hålla huvudet kallt, men hamnade väldigt långt ned i banan i slutet av matchen.

Daniel Sjölund hade inte de pigga ben som behövts för att vi skulle kunna hålla i bollen och komma till anfall, även om ålänningen stred bra i defensiven.

Kristian Bergström saknade också de där pigga benen som behövt för att öppna ytor från vänster. Mycket kraft gick åt för att jaga hem och där hängde inte riktigt Pligg med.

John Owoeri fick stryka på foten då vi behövde få in en mittback. Owe kunde rört sig lite smartare under sin halvtimme, men bollarna i djupet på honom var också för illa slagna.

Victor Sköld stod för en storstilad kämpainsats. Victor vann en hel del bollar även på huvudet, men vi hade för dålig påfyllnad för att fiska upp andrabollarna.

Ricardo Santos hoppade in så att vi skulle kunna fästa bollen på honom, men brassen tog vare sig jobbet på huvudet eller i löpningarna vilket var riktigt tråkigt att se. Nu när han var petad trodde vi att han skulle in och visa att han förtjänar en plats i startelvan.

Allan Olesen hann lagom in för att få uppleva det förskräckliga målet. Med facit i hand kom vi av oss helt vid bytet.

Både 2012 och 2013 tog vi 17 poäng efter 12 matcher. Nu när vi har en starkare trupp har vi tagit 16 poäng, vilket förstås är en stor besvikelse. Att vi har tappat tre poäng på stopptid svider förstås extra mycket. Borta mot Kalmar förtjänade vi verkligen att vinna men klantade till det i slutet, samt även i denna match.

Självklart skulle vi också ha vunnit i Norrköping och hemma mot Gefle. Förlusten i Örebro är också svår att smälta där strulet kring Mohammed Abubakaris arbetstillstånd säkert påverkade att vi ”lämnade” en ”3–0-bonus” till ÖSK efter den första halvleken. Vi har fått tillbaka lite i och med pinnen på Olympia och segern mot Halmstad, men summa summarum har vi fått klen utdelning på de tolv matcherna och endast två poäng på bortaplan är naturligtvis ett uselt facit.

Nu kommer vi får lida i fem veckor efter den här fasansfulla förlusten, men sedan måste vi komma tillbaka och visa att vi är mycket bättre än så här!

Många slitna spelare behöver den här vilan för att slicka såren och komma tillbaka med full glöd.

Matchfakta

Mjällby AIF – ÅFF 1–0 (0–0)

1–0 (91) Robin Strömberg

Utvisning: Daniel Hallingström (28)

Varningar ÅFF: Ricardo Santos (2:a), Petter Gustafsson (1:a).

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 3 164

Övrig statistik

Bollinnehav 67 – 33

Avslut  19 – 3

Avslut på mål 7 – 1

Avslut i målställningen 1 – 0 

Hörnor 14 – 3

Frisparkar 9 – 11

Offside 4 – 3

Utvisningar 0 – 1

Varningar 1 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Petter Gustafsson, Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Andreas Dahlén –

Martin Christensen (ut 56), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström – 

Victor Sköld (HM 56, ut 91), John Owoeri (ut 30)

Inbytta ersättare

Månz Karlsson (in 30 MB), Ricardo Santos (in 56 F), Allan Olesen (in 91 HM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Anton Tinnerholm, Emmanuel Dogbe, Joel Rajalakso.