Tobbes Inlägg byter forum

Vad får man egentligen tycka och tänka?

Ja, det är en fråga som man ständigt ställs för som skribent. För mig personligen är det viktigt att man har rätt att utrycka sina egna tankar om saker och ting. Det är också en demokratisk rättighet som vi alla har. Däremot är det inte entydigt vem som för en förenings talan. Svaret är ju att det kan ingen göra eftersom en förening består av ett flertal medlemmar, som alla har sina åsikter. I de offentliga delarna som en förening uttalar sig i bör därför värderingar vara av en mer försiktig art. Men samtidigt måste alla medlemmar få möjlighet att utrycka sina tankegångar. Detta har dock många svårt att se skillnad på även om man noggrant uttrycker att det man skriver inte hänger ihop med klubbens officiella uttalanden utan är ens egna ord.

Då diskussioner har uppkommit om mina inläggs lämplighet på den officiella sidan har jag beslutat att flytta mina inlägg till denna extern blogg.

Jag har alltid stått för det jag skrivit och kommer så också att göra även i fortsättningen. Det är min bestämda övertygelse att det jag skriver är för Åtvidabergs Fotbollförenings bästa och historiken finns självklart kvar på officiella sidan sidan gällande tidigare inlägg.

tisdag 23 september 2014

Vi slarvade bort derbysegern

Vi har tagit ledningen i flera derbyn mot Norrköping, men med 2–0 var det elva år sedan, precis som då tappade vi dessvärre till 2–2. Efter att det sista målet föll i den 90:e minuten. Sorgligt nog kan vi därmed konstatera att vi har tappat fem poäng i slutminuterna av de allsvenska matcherna i år.

Det var ju rena drömstarten med en 2–0-ledning redan efter tio minuter.
I den 8:e minuten nickade Pontus Nordenberg bort en långboll. Kristian Bergström snappade upp bollen och spelade snabbt fram till John Owoeri, som elegant vände in och skickade iväg en fin boll framför mål. Ricardo Santos var beslutsam och nickade in 1–0.

Bara en dryg minut senare slog Emmanuel Boakye en långboll från höger som David Wiklander rensade rakt på John Owoeri. Nigerianen spelade ut till Martin Christensen, som slog ett inlägg från höger. Ricardo Santos satte fram huvudet och nickade in 2–0.

Det var verkligen ett guldläge att kunna spela vidare med det resultatet mot ett pressat Norrköping, men spelmässigt hade vi egentligen inte börjat matchen speciellt bra, utan föll in i gästernas fysiska spel från början, som också domaren Stefan Johannesson tillät.

Efter det andra målet blev vi väldigt passiva, stirriga och slog bort bollar i parti och minut. Norrköping var inte heller bra men kunde efter sin förmåga spela sig fram eftersom vi gav bort bollen gång på gång.

Inne i straffområdet fick vi dock bort det mesta, men var dessvärre väldigt passiva när reduceringen föll i den 33:e minuten efter hörna. Vi gav förövrigt bort hörnan, då Pontus Nordenberg med enkelhet kunde slagit bort bollen om han bara varit fokuserad, men Rawez Lawan hann före och då var Pontus tvungen att täcka ut till hörna.

Lawan slog in hörnan från höger. Alberis da Silva var inte på tå och Andreas Johansson kunde obehindrat nickskarvade in bollen framför mål och en sopren David Wiklander kunde volleyskjuta. Henrik Gustavsson räddade men kunde inte mota returen som Edvard Skagestad forcerade in i mål. Pontus Nordenberg, Daniel Hallingström och Mohammed Abubakari var alla passiva framför vårt mål.

Det var tur att Henrik Gustavsson var med på noterna i slutet av första halvlek när Alexander Franssons tilläts ta skott utifrån och Fimpen räddade via ribban och över.

Den andra halvleken kändes som en enda lång press, där det kändes nödvändigt att vi skulle kontra in 3–1. Lägen saknades inte men dessvärre kunde vi inte pricka in bollen.

Tiden gick och möjligheten ökade förstås för varje minut att vi skulle hålla undan till en mycket viktig trepoängare. Men så i den 90:e minuten kom den vidriga kvitteringen. Bortalaget hade ett inkast till höger. Ricardo Santos satte dålig press och en lång boll lyftes in. Emir Kujovic nickade in bollen framför mål. Lars Krogh Gerson tog med sig bollen med armen och lyfte in 2–2. Märkligt nog godkändes målet.

Det var ju bara det som saknades att vi skulle tappa ytterligare derbypoäng efter ett domarmisstag och ett jättesent kvitteringsmål. Det var betydligt mer medveten hands på Gerson än vad det var i fjol när Alberis da Silva fick bollen på axeln (vid samma mål) och Norrköping avgjorde på straffsparken. Med tre nickstarka spelare inne i egen box var det också märkligt att Mohammed Abubakari ställdes mot Kujovic. Naturligtvis fanns tid för de våra att positionera sig rätt i och med inkastet.


Henrik Gustavsson kan inte lastas för förlusten och svarade för några fina ingripanden.

Emmanuel Boakye gjorde det helt okej under den första halvleken, som han kunde spela. Ghananen har gjort framsteg sedan den svaga insatsen i Huddinge och höll undan med sin ettrighet, men det var en chansning och i slutet av första halvlek kände han av baksida lår och tvingades bryta.

Daniel Hallingström fick verkligen ingen lugn kväll, men stångade undan det mesta. Det var dock inte lätt att hitta uppspelsvägar.

Alberis da Silva var lite ringrostig och hade problem att hitta rätt riktning på brytnickarna inledningsvis, men sedan blev precisionen bättre. Överhuvudtaget blev vi för passiva och Alberis fick inte riktigt ut sin potential som stötande mittback.

Pontus Nordenberg har gjort tre bra startmatcher i Allsvenskan, men tappade nu fokus några gånger, vilket kostade oss hörnan som vi släppte in reduceringen på och han var även passiv på den efterföljande hörnan.

Martin Christensen fick inte så många chanser att briljera från kanten, men gjorde det bra vid vårt andra mål och försvarade okej.

Mohammed Abubakari hamnade lågt som innermittfältare i första halvlek och fick gå ner som högerback i den andra halvleken, vilket han klarade okej men hittade aldrig riktigt rätt i passningsspelet.

Tom Pettersson hade svårt att hitta sin position och kom ofta på mellanhand.

Kristian Bergström fick slita hårt men gjorde så gott han kunde.

Ricardo Santos började förstås fantastiskt med två mål, men de sista 85 minuterna av matchen var inte bra och det är ju inte okej att tro att man är världsbäst för att man gjort två mål och sedan inte tar i för att hjälpa föreningen.

John Owoeri såg inte ut att ha det klippet i steget som vi varit vana vid. Han gjorde det bra i förarbetet inför det första målet, men var i övrigt anonym.

Det kändes mycket märkligt att Daniel Sjölund byttes in mot sin blivande klubb och som väntat gjorde han en riktigt svag andra halvlek. Det fanns inget tempo och ingen kvalitet i passningsspelet. Att Dajja spelade visar också på svagt förtroende för våra övriga spelare. Att ha flyttat in Kristian Bergström centralt och låtit Simon Skrabb komma in på vänstermittfältet hade knappast blivit sämre. Kanske hade också George Tanzi tagit chansen på högerbacken vid ett rakt byte.

Simon Skrabb kom istället in för Martin Christensen till höger och gjorde i och för sig inget större intryck.

Victor Sköld bytte av John Owoeri och svarade för en och annan bra räd, men var också för vek i närkamperna.


Nej det här var verkligen ingen rolig upplevelse. Det krävs helt andra takter när vi på torsdag ställs mot topplaget BK Häcken på bortaplan, då måste vi upp i en betydligt bättre aggressivitet över hela banan och inte bara förlita oss på att vi ska hålla stången i straffområdet. Häcken är dessutom betydligt spelskickligare än Norrköping och har förmåga att spela sig in trots små ytor.


Matchfakta
ÅFF – IFK Norrköping 2–2 (2–1)
1–0 (  8) Ricardo Santos (John Owoeri)
2–0 (10) Ricardo Santos (Martin Christensen)
2–1 (33) Edvard Skagestad
2–2 (90) Lars Krogh Gerson
Varningar ÅFF: Daniel Sjölund (7:e), Ricardo Santos (5:e), Victor Sköld (2:a).
Domare: Stefan Johannesson, Täby.
Publik: 6 799

Övrig statistik
Bollinnehav 40 – 60
Avslut 6 – 17
Avslut på mål 3 – 6
Avslut i målställningen 0 – 0 
Hörnor 2 – 12
Frisparkar 12 – 11
Offside 2 – 5
Utvisningar 1 – 1
Varningar 3 – 1

Startelvan
Henrik Gustavsson –
Emmanuel Boakye (ut 46), Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Pontus Nordenberg –
Martin Christensen (ut 81), Mohammed Abubakari (HB 46), Tom Pettersson, Kristian Bergström – 
Ricardo Santos, John Owoeri (ut 66).

Inbytta ersättare
Daniel Sjölund (in 46 MM), Victor Sköld (ut 66 F), Simon Skrabb (in 81 HM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, George Tanzi, Olle Karlsson, Joel Rajalakso.

måndag 15 september 2014

En underbar taktisk triumf!

Trots, en på förhand betydligt tuffare bortamatch, lyckades vi ta en ny trepoängare när Djurgårdens IF besegrades med 1–0 på Tele 2 Arena. Ricardo Santos svarade för ett riktigt drömmål och trots Allan Olesens utvisning höll vi undan.

Vi har efterlyst det tidigare. Ett säkrare och mer disciplinerat försvarsspel utan att bjuda motståndarna på lägen efter tappade bollar. Till sist fick vi också se ett säkrare och rakare anfallsspel, borta mot Gefle. Precis som 2012 lyckades vi med ”geflemedel” åter ta en trepoängare på Strömvallen och nu lyckades vi med samma medel även besegra formtoppade Djurgården på Tele 2 Arena. Samma Djurgården som hemmabesegrade serieledande Malmö FF i senaste omgången.

Det var verkligen ett styrkebesked som vi fick uppleva. Och då ska vi förstås tillägga att vi spelade med en man mindre i en halvtimme!

Det kändes bra på förhand. Djurgården hade en imponerande svit innan matchen med en del stora segrar och inget insläppt mål på de senaste matcherna. Ett lag som Djurgården, som nyligen haft en storhetstid som en av de främsta föreningarna i landet drabbas lätt av hybris efter några segrar och tror att de är världsbäst. Det kändes som ett kanonläge att ta ned dem på jorden. Speciellt eftersom vi hittade ett vinnande koncept i Gävle. Kunde vi bara fortsätta på samma sätt så skulle vi ha en bra chans. Glädjande nog anammade också lagledningen den lyckade förändringen, med den nya defensivare laguppställningen.

På Strömvallen ställde alla upp för laget och bidrog med sin energi och nu fick vi se samma goda inställning, med god disciplin och noggrannhet att ligga i rätt position. Kunde vi bara göra första målet också, så skulle vi bli svårslagna, sådan var känslan.

I den 26:e minuten kastade Pontus Nordenberg ett inkast från vänster långt nere på Djurgårdens planhalva till Månz Karlsson som spelade bollen tillbaka till Daniel Hallingström. Danne slog ned en långboll till vänster som nickades bort, men Månz Karlsson fiskade upp bollen och spelade tillbaka till Mohammed Abubakari som satte bollen tillbaka till Pontus Nordenberg. Pontus slog en fin djupledsboll till vänster. Ricardo Santos tog emot på bröstet och fick på en riktig kalasträff på halvvolley rakt upp i det främre krysset.

Fantastiskt! – vilket drömmål! – och så underbart skönt med en tidig ledning. Nu hade vi ännu mindre anledning att chansspela i offensiven, utan kunde hålla i bollen och ligga ännu mer på lur vid omställningar och låta hemmalaget jaga. Redan i slutet av första halvleken blev det också frustrerat på planen och på läktarna, vilket förstås var till vår fördel.

Det kändes viktigt att vi skulle hålla undan till paus, vilket också lyckades och vi hade dessutom den främsta chansen till ytterligare ett mål i den första halvleken. Precis efter målet skickade Kristian Bergström in bollen från vänster och Ricardo Santos tog emot bollen vid den högra stolpen och drog till mot den vänstra. Målvakten Kenneth Höie fick precis fingrarna på bollen och kunde styra bollen utanför stolpen.

I den andra halvleken ökade Djurgården som väntat trycket, men vi var ständigt farliga i omställningarna. I den 52:a minuten var Amandou Jawo nära att stöta bollen i mål, men nådde inte ända fram.

I den 54:e minuten fick vi en frispark en bit in vid höger kortlinje. Kristian Bergström slog in bollen och Tom Pettersson var så när att stöta in bollen vid den bortre stolpen, men nådde inte fram.

Minuten senare slog Jesper Arvidsson ett lågt inlägg från vänster. Martin Broberg fick ett jätteläge, men skarvade bollen utanför den bortre stolpen.

I den 57:e minuten ställde vi om fint. John Owoeri var stark när han tog emot och spelade vidare till Kristian Bergström som lade bollen direkt i djupet på Ricardo Santos som kom fri från vänster men målvakten räddade.

I den 58:e minuten fick Allan Olesen en billig varning då han sprang efter bollen och Jesper Arvidsson sprang in i honom och i den 63:e minuten fick Allan en ny varning trots att han var först på bollen. En horribel utvisning följde alltså och det kändes fruktansvärt frustrerande att vi skulle tvingas spela med en man mindre under den sista halvtimmen.

John Owoeri byttes ut och Daniel Sjölund kom in på innermittfältet. Mohammed Abubakari flyttades därmed ner som högerback.

Trots detta fick Ricardo Santos ett jätteläge i den 72:a minuten efter fin nickskarv av Jesper Arvidsson, men volleyskottet gick precis utanför det främre krysset. Kort senare byttes Santos ut och Victor Sköld kom in.

I den 80:e minuten var Haris Radetinac nära på en långboll, men nådde som tur var inte bollen, som rann ut till inspark.

I den 83:e minuten fick Sebastian Andersson ett fint läge, men Henrik Gustavsson räddade nicken.

I den 84:e minuten kom Martin Christensen in fint från höger kortlinje och klippte till från nära håll. Målvakten räddade och oturligt nog gick bollen mellan benen på Victor Sköld några meter framför mål. Minuten senare kom Christensen i ett liknande läge när han spelade fram bollen framför mål men Victor Sköld hann inte fram för att kunna nicka bollen i mål.

Simon Skrabb ersatte Martin Christensen i slutet och i den 87:e minuten fick han ett jätteläge efter att han vänt in från höger och öppnat för vänsterfoten mot bortre stolpen men bollen smet tyvärr utanför.

Djurgården försökte nå en kvittering genom att lyfta in lägre bollar i slutet men vi stängde igen och i den 91:a minuten stoppades Simon Skrabb bryskt av Jesper Arvidsson och vi fick frispark. Alexander Faltsetas fick sitt andra gula kort efter protest mot domslutet och matchen avslutades därmed med tio spelare i vardera laget. Vi höll undan och tog tre blytunga poäng!

Det var en obeskrivlig känsla efter matchen. Ett mål kan ju falla så lätt när ett lag trycker på, men vi höll undan!


Vi släppte bara till två skott på mål borta mot Gefle och nu släppte vi bara till tre skott på mål. Henrik Gustavsson har motat dem alla och stod även i övrigt för en stabil insats i luftspelet och i uppspelsfasen.

Allan Olesen gjorde också en stabil insats och har blivit mycket bolltryggare med mer speltid. Även om, varningarna var mycket tveksamma, speciellt den första, så var det förstås med för stor risk som Allan gick in i den andra situationen.

Daniel Hallingström får verkligen ut sin fulla kapacitet när övriga spelare gör sitt försvarsjobb. Då trivs Danne och han känner en större trygghet att agera fullt ut i duell- och huvudspelet, vilket han lyckades mycket bra med. Tryggheten att hålla i boll och fördela är också viktig i pressade lägen.

Månz Karlsson låg lite för långt ifrån i sin markering i början av matchen men kom sedan närmare och stängde igen på ett bra sätt. Passningsspelet har också blivit mycket bättre på senare tid, vilket också ger en större trygghet.

Pontus Nordenberg gjorde på nytt en fin insats. Genom att vara alert och ligga i rätt position kunde han tajma sina brytningar väl och med sin styrka är han svår att passera. Dessutom chansade han inte i passningsspelet.

Martin Christensen är väldigt viktig när vi ligger med många spelare lägre i banan. På egen hand har dansken kvaliteterna för att gå loss och hota motståndarna, vilket också skedde att antal gånger. Dessutom är det numera kul att se Martins hemjobb i defensiven. Det känns också bra att Christensen är klar för två nya år i vår förening.

Mohammed Abubakari har växt ut till en ännu mer ansvarstagande spelare med energipartnern Tom Pettersson vid sin sida. Värdefullt köttande och bollvinster stoppade nästan samtliga DIFs framstötar centralt. Vi minns ju från i fjol att Djurgården gjorde båda målen efter att ha strömmat igenom centralt i banan. Mommo har också visat sig klara av högerbacksplatsen bra både i slutet av geflematchen och nu mot Djurgården.

Tom Pettersson är väldigt nyttig på innermittfältet. Han löper mycket i alla riktningar och är oerhört jobbig att möta när han stöter fram. Dessutom är han stark i huvudspelet och genom hans fina vänsterfot finns alltid läge att hota i djupled. Med en man mindre och många inlägg från kanterna var det viktigt att ha tre nickstarka spelare centralt i Daniel Hallingström, Månz Karlsson och Tom Pettersson.

Kristian Bergström har uppträtt riktigt bra i det defensiva spelet på sistone och har hittat ett bra samarbete med Pontus Nordenberg. Så många offensiva aktiviteter blev det inte den här gången, men efter det tidiga ledningsmålet gällde det att hålla undan i första hand.

Ricardo Santos gjorde ett riktigt drömmål, då han fick till bröstmottagningen på ett perfekt sätt och därmed stämde löpsteget för att han, trots minimal lucka, skulle kunna dundra upp bollen vid det främre krysset. Men nog kunde han jublat mer eftersom han jublade nåt så kolossalt när han gjorde mål mot oss på olympiastadion för två år sedan. Brassen hade ytterligare tre fina lägen, varav målvakten gjorde fina räddningar på två av dem. Med 10 fullträffar i årets allsvenska ligger Santos delad trea i den allsvenska skytteligan. Santos har gjort 7 av de 10 målen på de 8 senaste matcherna!

John Owoeri hade svårt att komma loss. Djurgården var väl förvarnade om nigerianens framfart på sistone och låg tätt på John, men några gånger hittade han fram med giftiga bollar till sina lagkamrater och Owoeri jobbade hårt. Efter Allan Olesens utvisning fick John ”offras” för en defensivare balans.


Daniel Sjölund kom in på innermittfältet och gjorde ett okej arbete för att stänga till i defensiven.

Victor Sköld bytte av Ricardo Santos och var nära att avgöra tillställningen ett par gånger, men vi hade hoppats att han skulle jobba lite hårdare för laget och för sin egen del att få mer speltid.

Simon Skrabb bytte av Martin Christensen i slutet och fick ett jätteläge att skruva in 2–0, men skottet gick tyvärr utanför. Simon fixade också den sena frisparken som föranledde Alexander Faltsetas utvisning.

Faltsetas skulle för övrigt ha åkt ut tidigare (i den 81:a minuten) då han kapade Månz Karlsson. Den minnesgode kommer också ihåg att Alexander skulle ha åkt ut i fjolårets premiär borta mot Gefle och att han sedan gjorde matchens enda mål. Men nu fick han till sista alltså syna det röda kortet.

Segern mot Djurgården var för övrigt den första bortasegern mot DIF sedan 1981 och förstås den första på Tele 2 Arena.

I och med segern tog vi steget upp till åttonde plats med åtta poäng ned till Mjällby på kvalplats och nio till Norrköping på nedflyttningsplats. Inför derbyt hemma nästa måndag ska IFK först spela viktigt jumbomöte mot Brommapojkarna i morgon.


Inför derbyt hemma mot Norrköping så finner i varje fall inte jag någon anledning att ändra för mycket på det vinnande konceptet som vi fått uppleva på bortaplan. Naturligtvis måste vi hitta en ersättare på högerbacksplatsen eftersom Allan Olesen är avstängd. Mohammed Abubakari har gjort det bra, men behövs på innermittfältet. Nye Emmanuel Boakye är förstås tänkt att spela högerback, men har besvärats med en vad och frågan är om han är redo. Pontus Nordenberg har gjort det bra på vänsterbacksplatsen och bör fortsätta, men om Andreas Dahlén är kurant kanske han skulle kunna spela högerback. Alberis da Silva är också ett alternativ, men han passar förstås bättre som mittback.

Norrköping har precis som Gefle och Djurgården svårt att med egen kreativitet dyrka upp motståndare med lågt försvarsspel. Vi ska absolut inte bli naiva bara för vi tagit två meriterande bortasegrar. Självklart ska vi inte behöva bli ultradefensiva hemma på Kopparvallen. Önskan är förstås att vi kommer ha ett större bollinnehav och kommer fram till fler offensiva lägen, men fortfarande tycker jag att vi ska prioritera att ha många spelare bakom bollen och inte slå för många riskfyllda passningar i sidled, utan fortsätta hota mer i djupled.

Nu ser vi alla till att hjälpa till att fylla Kopparvallen, så vi kan ge vårt älskade lag ett enormt stöd i derbyt måndagen den 22 september klockan 19.00!


Matchfakta
Djurgårdens IF – ÅFF 0–1 (0–1)
0–1 (26) Ricardo Santos (Pontus Nordenberg)
Utvisning ÅFF: Allan Olesen (63, efter 2 varningar)
Utvisning DIF: Alexander Faltsetas (91, efter 2 varningar)
Varningar i övrigt ÅFF: inga.
Domare: Glenn Nyberg, Borlänge.
Publik: 13 402

Övrig statistik
Bollinnehav 65 – 35
Avslut 10 – 8
Avslut på mål 3 – 5
Avslut i målställningen 0 – 0 
Hörnor 6 – 3
Frisparkar 14 – 12
Offside 1 – 1
Utvisningar 1 – 1
Varningar 2 – 2

Startelvan
Henrik Gustavsson –
Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –
Martin Christensen (ut 85), Mohammed Abubakari (HB 63), Tom Pettersson, Kristian Bergström – 
Ricardo Santos (ut 72), John Owoeri (ut 65).

Inbytta ersättare
Daniel Sjölund (in 65 MM), Victor Sköld (ut 72 F), Simon Skrabb (in 85 HM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, George Tanzi, Joel Rajalakso.

söndag 31 augusti 2014

Fantastiskt skön och efterlängtad bortaseger!

2012 tog vi en mycket viktig och efterlängtad seger mot Gefle IF och efter allt elände den sista tiden var känslan god att vi nu skulle upprepa triumfen. Det satt hårt åt men i den 83:e minuten fick vi äntligen jubla, då Victor Sköld gjorde matchens enda mål.

Det märktes att de våra laddat ordentligt inför matchen för det var ett fokuserat gäng på Strömvallen som inte tänkte ge bort något gratis. Det osade i och för sig hett efter ett par hörnor i inledningen, men sedan tog vi tag i matchen. Vi kunde relativt enkelt rulla upp på Gefles planhalva och skapade lägen via inlägg och hörnor. Vi lyckades emellertid inte förvalta de många möjligheterna i den första halvleken, men utan för mycket petande i sidled slapp vi se missade passningar som vi i tidigare matcher har åkt på omställningar på. Om vi tålmodigt kunde jobba på så skulle vi kunna peta in någon boll till slut var känslan.

Gefle var förvånansvärt blekt. Hemma på Strömvallen har laget varit riktigt starkt på sistone med 10 poäng på 4 matcher utan något insläppt mål. Peter Swärdh förklarade att det var ett taktiskt val att spela på ett sätt där Gefle inte kunde vinna mark med sin aggressivitet. Visserligen blev det som väntat en hel del kamp i duellspelet och det var riktigt roligt att se att vi inte vek ned oss utan stod upp bra, när det blev en del rensningar och kamp om långbollarna. Vi slapp dock hård press på vår backlinje och vi kunde därmed rulla boll en hel del emellanåt.

Gefle hotade med tre hörnor från höger i inledningen av matchen. Simon Lundevall servade in bollarna och Anders Wikström nickade i stolpen i den nionde minuten. I den 14:e minuten fick Anders Wikström nicka ostört men Henrik Gustavsson gjorde en bra räddning och vi fick sedan bort bollen efter vissa problem.

Vi tog sedan tag i matchen och fick tryck mot hemmalaget bland annat genom ett flertal hörnor. I den 24:e minuten skickade Kristian Bergström in en fin boll som Daniel Hallingström nickade på vid den bortre stolpen. Målvakten Emil Hedvall fick precis upp en hand och kunde via ribban få bollen över målet.

Fyra minuter senare drog Martin Christensen till på volley i efterdyningarna efter en hörna, men skottet gick utanför den vänstra stolpen.

Efter en halvtimmes spel skickade Kristian Bergström in bollen från vänster och Ricardo Santos nickade men bollen tog oturligt nog på David Fällman och bollen gick över.

I den 35:e minuten ställde vi om bra. Kristian Bergström spelade in bollen från vänster och Ricardo Santos levererade vidare till Martin Christensen som klippte till men tyvärr utanför den högra stolpen.

Precis innan paus slog Kristian Bergström ett bra inlägg från vänster och Ricardo Santos nickade men utanför den bortre stolpen.

Tre minuter in på andra halvlek fick vi en frispark i bra läge i ungefär samma position som när Kristian Bergström så elegant prickade in bollen mot Huddinge. Pligg lade bollen i samma sida, (höger) men denna gång lågt och målvakten kunde rädda.

I den 64:e minuten höll Ricardo Santos i bollen bra i vänsterinnerposition och hittade Martin Christensen vid straffområdeslinjen, men Martin sköt dessvärre utanför den vänstra stolpen.

I den 74:e minuten höll vi på att ställa till det då en höjdboll var på väg över kortlinjen, men Marcus Hansson fick tag i bollen men som tur var rullade bollen utanför den bortre stolpen.

I den 82:a minuten sparkade Anders Bååth till Kristian Bergström i huvudet, men fick bara en varning, som tur var klarade sig Pligg utan skada.

Så i den 83:e minuten var det äntligen dags för ledningsbollen. Vid mittlinjen spelade Daniel Sjölund ut bollen till Pontus Nordenberg till vänster, som lade en boll i djupet. Tom Pettersson löpte bra och tog sig elegant in i straffområdet och spelade in bollen framför mål där inhopparen Victor Sköld rakade in 1–0-målet i öppet mål.

Det var en fantastisk känsla att se det fina målet precis framför oss på läktaren. Det behövde vi verkligen och de många sorgetårarna på sistone förbyttes mot glädjetårar. Men det var ju tio minuter kvar!

Direkt efter målet fick Simon Lundevall ett bra läge men Henrik Gustavsson svarade också för en bra räddning. Gefle tryckte också på med en del hörnor i slutet men vi höll undan. Spelare och vi i den lilla men ljudliga bortaklacken fick äntligen anledning att jubla över en bortaseger tillsammans. Senaste bortasegern var den 26 september borta mot Mjällby (1–0) i fjol.


Henrik Gustavsson fick äntligen hålla nollan. Gefle hade bara två skott på mål, men på den första nicken gjorde Fimpen en riktigt bra räddning och strax efter vårt mål räddade Gustavsson bra då Simon Lundevall fick ett bra läge. Fimpen agerade också bra på alla hörnorna och med igångsättningen av spelet.

Allan Olesen hade vissa problem att hänga med Simon Lundevall i början av matchen men höll sedan tätt på ett bra sätt, men fick en smäll på vaden i slutet och tvingades bryta. Det ska dock inte vara någon större fara.

Daniel Hallingström var åter ett tryggt ankare som verkligen tog sitt ansvar som lagkapten på planen vilket var härligt att se.

Månz Karlsson spelade säkert, värderade väl och tog inga onödiga risker.

Pontus Nordenberg visade åter att han är en allsvensk spelare, vilket är oerhört kul att se. Pontus spelade säkert tog inga onödiga risker, men vågade ändå vända bort sin motståndare och agera med ett gott passningsspel. Han visade också sin styrka i defensiven både i markduellerna och i luften.

Martin Christensens hemjobb var verkligen kul att se då han kom till undsättning många värdefulla gånger. Offensivt hade Martin en hel del lägen och det var synd att han inte fick pricka in någon boll. Med fler slagna hörnor, från vänster, kommer kvaliteten bli bättre.

Det var också verkligen glädjande att lagledningen vågade ställa Daniel Sjölund åt sidan för att balansera laget mer defensivt. Tom Pettersson egenskaper med styrka och tuffhet i duellspelet, var likt matchen borta mot Gefle 2012, guld värd. Och inte mist i huvudspelet var Tom värdefull att ha på innermittfältet. Genom det fina förarbetet var Tom, precis som för två år sedan, en av matchvinnarna på Strömvallen.

Mohammed Abubakari kom också tillbaka i gott slag och bidrog med sin förmåga att hålla i boll och sitt lugna spel till en stor trygghet för vårt lag, även om det inte blev så många offensiva utflykter. Mommo släppte också bollen utan allt för mycket snurrande och vann många dueller. Ghananen gjorde det också bra som högerback i slutet.

Kristin Bergström fortsatte att jobba på bra från sin vänsterkant, låg rätt i defensiven och hittade fram med en del fina inlägg även om han hade en defensivare utgångspunkt en vanligt.

Ricardo Santos visade sin styrka genom att suga bin bollarna ett antal gånger, men han fick inte allt för många ”enkla” bollar att jobba på.

John Owoeri sprang, jobbade hårt och sög också in en hel del bollar, men fick inte många bollar i djupled att sprinta ifrån på.

Daniel Sjölund kom in och höll i bollen bra i slutet så vi kunde döda matchen.

Victor Sköld gjorde ett succéinhopp när han likt den måltjuv han är sökte sig in framför mål och rakade in segermålet. Det var jätteroligt att Victor fick sätta dit den, vilket förhoppningsvis får det att lossna under hösten.

Alberis da Silva kom in i slutet och var värdefull genom att stånga undan bollarna som Gefle lyfte in framför mål.


Det är naturligtvis en oerhört stor lättnad att vi kunde ta den här oerhört viktiga trepoängaren. Vi har fått ett litet avstamp ned till Gefle på fyra poäng. Vi tog steget upp till tionde plats och vi har åtta poäng ned till Mjällby AIF på nedflyttningsplats och sex till IFK Norrköping på kvalplats, men IFK möter AIK hemma under söndagen.

Nu väntar ett två veckors långt EM-kvaluppehåll för att vässa formen inför de åtta avslutande matcherna i Allsvenskan. Naturligtvis känns det oerhört skönt för alla oss inblandade spelare, ledare och supportrar att i glädjens tecken kunna gå in i den här matchvilan. Söndagen den 14 september är nästa allsvenska match, borta mot Djurgårdens IF. Det kommer att gå en bussresa till Tele 2 Arena, mer information om resan kommer senare på officiella hemsidan.

Det är inte bara de tre superviktiga poängen som känns bra inför återstoden av Allsvenskan. Vi visade också att vi åter kan vinna på bortaplan, vilket inte har skett på konstgräs sedan den 7 juli i fjol (mot Elfsborg 1–0). Vi visade ett hållbart spel för att kunna vinna på bortaplan. Visst hade insatsen sina brister, men jag tycker att vi började från rätt håll och tätade till defensiven och genom bättre värdering minimerades riskerna för individuella misstag. Våra spelare jobbade för varandra som ett lag och kan vi fortsätta på den vägen och få lite bättre kvalitet i det offensiva spelet, så ska vi också kunna bortabesegra Djurgården!  


Matchfakta
Gefle IF – ÅFF 0–1 (0–1)
0–1 (83) Victor Sköld (Tom Pettersson)
Varningar ÅFF: Tom Pettersson (1:a), Henrik Gustavsson (1:a).
Domare: Bojan Pandzic, Hisings Backa.
Publik: 3 270

Övrig statistik
Bollinnehav 54 – 46
Avslut 7 – 12
Avslut på mål 2 – 6
Avslut i målställningen 1 – 0 
Hörnor 11 – 12
Frisparkar 11 – 15
Offside 1 – 0
Utvisningar 0 – 0
Varningar 2 – 2

Startelvan
Henrik Gustavsson –
Allan Olesen (ut 76), Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –
Martin Christensen (ut 86), Mohammed Abubakari (HB 76), Tom Pettersson, Kristian Bergström – 
Ricardo Santos, John Owoeri (ut 80).

Inbytta ersättare
Daniel Sjölund (in 76 MM), Victor Sköld (in 80 F, HM 86), Alberis da Silva (in 86 MB).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Emmanuel Boakye, Simon Skrabb, Joel Rajalakso.

tisdag 26 augusti 2014

Försvarsmisstagen fällde oss åter

Hemmamatchen mot Örebro var superviktig, men efter uselt försvarsarbete släppte vi in två skitmål, vilket naturligtvis aldrig är okej och speciellt inte hemma på Kopparvallen. Eftersom vi bara gjorde ett mål föll vi med 1–2 i den viktiga sexpoängsmatchen.

Efter att ha släppt in tidiga skitmål i de senaste matcherna hoppades och trodde jag naturligtvis att de våra skulle vara extremt noga i det defensiva spelet, men vad hände? Jo i den femte minuten rullade målvakten Oscar Jansson ut bollen till Robert Åhman Persson. Ricardo Santos satte ingen som helst press och RÅP kunde enkelt vandra fram och lägga en långpastej. Daniel Hallingström fick springa felvänd och skulle á la Marcus Lindgren ta ned bollen med foten, men fick en dålig touch. Bollen studsade i bröstet på Danne och Alhassan Kamara kunde snappa upp bollen i vänsterinnerläge och rulla in 0–1 i det bortre hörnet. Månz Karlsson kom för sent till undsättning och Henrik Gustavsson blev stillastående vid den främre stolpen. Crespo kunde därmed med enkelhet rulla in det vidriga målet vid den bortre stolpen.

Chocken över den fruktansvärda starten höll i sig länge, men allt eftersom började vi hitta vägar fram genom Örebros försvarslinje.

I den 17:e minuten fick vi en frispark till höger om Örebros straffområde sedan Daniel Björnqvist tagit med handen när Martin Christensen måttade inlägg. Kristian Bergström servade hårt och bra. Ricardo Santos tajmade perfekt och nickskarvade in 1–1 utan chans för Oscar Jansson i målet.

Härligt! Nu var matchen nollställd igen och det fanns tid att bygga upp trygghet för att även gå för ett segermål.

Vi sårade också Örebro allt mer i slutet av halvleken genom väldigt giftiga omställningar. Dessvärre trodde våra spelare inte riktigt på våra försök, som i den 38:e minuten då John Owoeri svarade för en fin prestation då han löpte loss från mittlinjen. Ingen annan följde med i förstaläget. Det var först efter att John stannat upp och åter ryckt ned mot kortlinjen som Martin Christensen fanns som alternativ snett bakåt. Danskens skott var bra, men målvakten räddade och släppte retur. Där skulle förstås Ricardo Santos varit och klippt in bollen men han var för passiv.

I den 43:e minuten slog Kristian Bergström en bra boll längs med vänster långlinje. John Owoeri tog sats och rundade målvakten, men vår forne Erik Moberg var snabbt tillbaka och räddade skottet. Det var tyvärr ett riktigt svagt avslut som John fick iväg. Oscar Jansson tog bollen och kastade ut till Robert Åhman Persson som åter helt obehindrat kunde vandra fram och lägga en lång pastej, som Marcus Pode nickade tillbaka och helt obehindrad kunde Alhassan Kamara skjuta in 1–2. Skottet gick oturligt nog i marken och studsade över Henrik Gustavsson. Det var riktigt svagt att inte vi inte kunde ställa om efter missen. Martin Christensen ansträngde sig inte det minsta för att styra bort RÅP. Månz Karlsson kom helt snett mot Marcus Pode och Daniel Hallingström tappade fullständigt bort Kamara. Pontus Nordenberg kom in för sent för att stoppa skottläget och Månz Hann inte heller in i press.

Det var vedervärdigt att gå in i paus efter ett nytt fasansfullt baklängesmål. Vi hade ju ett jätteläge att göra 2–1 sekunderna innan, men det här var verkligen inte vår afton.

I andra halvleken hade man hjärtat i halsgropen flera gånger för att ÖSK skulle göra ytterligare ett mål, men i sanningens namn var det inte nära speciellt många gånger.

Domaren Markus Strömbergsson från Gävle skulle dessvärre kliva in i handlingen på allvar i den andra halvleken. Erik Moberg sparkade John Owoeri i huvudet i den 51:a minuten, men Moberg slapp den solklara varningen. Vi fick bara en frispark. Kristian Bergström skickade in den framför mål. Månz Karlsson nickade men bollen gick i en hög båge vid den högra stolpen där Ricardo Santos nickade, men kunde tyvärr inte få bollen på mål.

I den 58:e minuten skarvade Tom Pettersson bollen fram till John Owoeri som kom i jätteläge i vänsterinnerposition, men vinkades felaktigt av för offside. John var onside och dessutom var Magnus Wikström på bollen.

Men det värsta var naturligtvis att vi bestals på en solklar straff i den 85:e minuten. John Owoeri slog in en fin boll från vänster och Ricardo Santos skulle bara stöta in bollen men blev dragen i armen av Daniel Björnqvist och fick aldrig chansen. Det var oerhört svagt att assisterande domaren Mahbod Beigi, från Sandviken inte tog den solklara straffen. Jag stod perfekt bakom målet och såg hur omöjligt det var för Santos att vräka sig fram mot bollen, vilket också TV-reprisen i all tydlighet klargör.

Det är dock inte första gången som Markus Strömbergsson vägrar ge oss straff, likadant var det ju med den solklara straffen borta not Norrköping när Christoffer Meneses vräkte omkull Victor Sköld.

Trots domarnas generalmisstag kunde vi ändå både ha kvitterat och vunnit. Ricardo Santos hade nämligen ytterligare två utmärkta lägen. I den 60:e minuten slog Pontus Nordenberg ett fint inlägg från vänster. Ricardo Santos fick jätteläge precis framför mål, men fick inte riktigt träff och målvakten gjorde tyvärr en bra räddning.

I den 63:e minuten slog Kristian Bergström ett fint inlägg från vänster, men dessvärre fick inte Ricardo Santos tillräckligt med träff på bollen och jätteläget nickades därmed utanför den bortre stolpen.

I en sådan här viktig sexpoängsmatch blir lätt spelet krampaktigt och inte blev det bättre av målen vi släppte in. Istället för att jobba i godan ro fick vi jaga, mot ett ÖSK som kunde bevaka och ligga på kontring. Stundtals fick vi igång rull och kunde hota i djupled och via inlägg. Spelmässigt var det ett fall framåt gentemot de två usla bortamatcherna, men vad hjälpte det när vi ånyo släppte in så bedrövliga mål!

Vi har inte råd att släppa in dessa mål, så enkelt är det. Det är skillnaden mellan att vi skulle vara ett topplag och som nu fasansfullt nog ett bottenlag. Nu måste det till en betydligt bättre värdering.


Henrik Gustavsson gjorde några goda ingripanden, men kunde gjort det bättre på målen. Det andra målet var svårt då skottet studsade i marken, men vi det första kunde Fimpen ha kommit ut bättre och täckt av skottvinkeln. Vår målvakts volleyskott i slutet var verkligen värd ett bättre öde. Det hade verkligen varit en otroligt värdig kvittering.

Allan Olesen spelade åter högerback och gjorde det okej. Dansken har blivit lite mer varm i kläderna efter kontinuerligt med speltid.

Vi saknade Daniel Hallingström enormt mycket mot Falkenberg, men inte ens Danne visade stabilitet när vi fasansfullt nog åkte ur Svenska Cupen borda mot Huddinge. Hallingström var inblandad i båda baklängesmålen och dessvärre var den likadant den här gången. Att se ett sådant nonchalant agerande som vid alla de här fyra målen, har vi verkligen inte vant oss vid tidigare i år. Koncentrationen, fokusen och värderingarna måste naturligtvis upp i nivå igen.

Månz Karlsson fortsätter också att blanda och ge, men lysande aggressiv aktioner, följda av chansningar samt missade framstötar och passningar. Även Månz måste välja de säkrare alternativen.

Pontus Nordenberg fick chansen för första gång från start i Allsvenskan. Det var oroande innan matchen efter den svaga och stundtals oengagerade insatsen senast mot Huddinge, men Pontus visade att han vill vara med och spela i Allsvenskan. Värderingarna var bättre än de varit tidigare och han gjorde inte för svåra saker utan nyttjade sin styrka på rätt sätt, och kom även med i offensiven en del.

Martin Christensen fick ofta två man mot sig och det var därmed ännu viktigare att han fick in snabba inlägg, vilket tyvärr inte skedde allt för ofta. Några gånger jobbade dansken hem bra men gjorde det inte vid det andra målet och kan på det hela betydligt bättre.

Tom Pettersson fick fortsatt förtroende på innermittfältet och fick jaga mycket i en svängig match. Någon riktig rytm hittade aldrig Tom.

Daniel Sjölund gjorde det bättre än i de senaste matcherna och visade stundtals på aggressivitet och tempo i passningsspelet, men i andra halvlek blev det för mycket sidledsspel. Distansskotten saknar vi fortfarande.

Kristian Bergström visade verkligen att han ville vinna matchen. När andra såg ut att vika ned sig i början på andra halvlek körde Pligg ned huvudet och öste på. Frisparken till målet var mycket fin och Pligg hade några fina inlägg till, men också några bortslagna passningar.

John Owoeri hade ett fantastiskt driv i första halvlek och kunde uppehålla hela örebroförsvaret ensam, som i första halvleken mot Huddinge senast. Avslutet mot Moberg var dock riktigt svagt och därmed förödande eftersom ÖSK istället gjorde mål. John tröttnade i andra halvlek, vilket vi såg i kvaliteten på aktionerna men han spelade ändå hela matchen.

Ricardo Santos var tillbaka och visade vägen genom ett fint nickmål, men brassen skulle ha gjort åtminstone ett mål till och dessutom fått med sig en solklar straff. I andra halvlek var han dock trött och tog inte alltid i för fullt i uftduellerna och i löpningarna. Vikten att styra motståndarna såg vi också då Ricardo tillät Robert Åhman Persson vandra fram ohotad vid första målet. Med nio mål ligger Santos delad femma i den allsvenska skytteligan.

Simon Skrabb gjorde ett piggt inhopp i Huddinge och visade också framfötterna i offensiven mot ÖSK, men konstrade till det lite för mycket och tappade position i försvarsarbetet.

Victor Sköld fick också hoppa in, men kom in alldeles för sent för att verkligen hinna komma in i matchen.


En seger hade tagit oss fem poäng före Örebro. Nu ligger vi stället en poäng efter ÖSK. I omgången smet också Helsingborg och Halmstad förbi oss och vi ligger därmed på elfte plats. Vi har en poäng tillgodo på Gefle och Falkenberg. Till Norrköping på kvalplatsen skiljer det tre poäng och till Mjällby på nedflyttningsplats är det sex poäng. På lördag väntar en ny mycket viktig kamp, borta mot Gefle. Det är aldrig lätt på Strömvallen, men 2012 vann vi efter en verklig kämpainsats. Nu gäller det att ta fram minnesbilder från den matchen och ta fram järnviljan!

Tveka inte att följa med på bussresan till Gästrikland. Det är nu vi verkligen behövs på läktaren!
Läs mer om resan och hur du anmäler dig här


Matchfakta
ÅFF – Örebro SK 1–2 (1–2)
0–1 (  5) Alhassan Kamara
1–1 (17) Ricardo Santos (Kristian Bergström)
1–2 (44) Alhassan Kamara
Varningar ÅFF: Ricardo Santos (4:e).
Domare: Markus Strömbergsson, Gävle.
Publik: 3 495

Övrig statistik
Bollinnehav 53 – 47
Avslut 12 – 9
Avslut på mål 5 – 6
Avslut i målställningen 0 – 0 
Hörnor 3 – 8
Frisparkar 13 – 11
Offside 1 – 3
Utvisningar 0 – 0
Varningar 1 – 2

Startelvan
Henrik Gustavsson –
Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson (ut 81), Pontus Nordenberg –
Martin Christensen (ut 71), Tom Pettersson (MB 81), Daniel Sjölund, Kristian Bergström (MM 81) – 
Ricardo Santos, John Owoeri.

Inbytta ersättare
Simon Skrabb (in 71), Victor Sköld (in 81 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, Emmanuel Boakye, Olle Karlsson, Joel Rajalakso.

torsdag 21 augusti 2014

Det finns inga ursäkter för cupkatstrofen!

Ännu en gång har vi gjort bort oss mot ett sämre lag i Svenska Cupen. Denna gång skedde det fasansfulla att vi inte ens överlevde den första matchen och har därmed slarvat bort chansen att nå Europa League genom Svenska Cupen. Vägen via Allsvenskan blir inte heller lätt då vi är hela 13 poäng efter Elfsborg som innehar tredjeplatsen.

Vid fjolårets gruppspel föll vi borta mot division I-laget Umeå FC med 1–2 efter en usel insats. Vi satte oss därefter i en tuff situation genom att vara tvungna att hemmabesegra Djurgården med två mål för att gå vidare till kvartsfinalen. Detta lyckades emellertid inte utan vi klarade bara 1–1 och fiaskot var ett faktum.

I nästa cupsäsong, som inleddes i fjol, klarade vi bara av att spela 2–2 borta mot division II-laget IFK Uddevalla efter full tid och efter förlängning. Efter enorm dramatik lyckades vi till sista gå vidare på straffar.

Vid årets gruppspel borta mot division II-laget Carlstad United hade vi ånyo jätteproblem och lyckades först i slutskedet kvittera till 2–2. Därmed var chansen till en kvartsfinal på hemmaplan bortslarvad. Oavgjort hemma mot BP skulle dock räcka för att nå en kvartsfinal på bortaplan. Men vi lyckades inte ens med det utan föll med 0–1 efter en miserabel insats och ett nytt cupfiasko var ett faktum.

Efter dessa tre mycket svaga insatser, var vi nu extra varnade. Fullt fokus skulle tas fram, men så skedde det som absolut inte fick hända igen! Vi började lika illa som i de tidigare matcherna och hamnade i ett tidigt underläge, men vände på steken innan paus och skulle bara spela av matchen. Men det gick inte alls. Efter en otroligt usel andra del av andra halvleken släppte vi in Huddinge. Vi såg ändå ut att klara ut uppgiften, men i slutskedet släppte vi in 2–2-målet efter uselt försvarsspel. Gustav Jansson räddade fint en frispark, men istället för att hjälpa till att freda målet på returen, blev vår backlinje bolltittande och var inte alls med på inlägget från Hichem Ben Ahmed Nehdi. Därmed kunde en helt omarkerad Mattias Liljestrand nicka in kvitteringen. Pontus Nordenberg satte inte tillräcklig press på Nehdi. Tom Pettersson och Daniel Hallingström var inte på alerten inne i straffområdet och tappade helt bort markeringarna. Danne viftade för offside, men Emmanuel Boakye kan ha upphävt den och att chansa på offside i den 91:a minuten är inte förenligt.

I den första förlängningskvarten skapade vi en hel del lägen för att göra ett segermål, men i den andra körde vi fast och överarbetade trots tidsnöd, blev av med bollen och åkte på farliga omställningar.

Eftersom hemmalaget fick en spelare utvisad i slutet av ordinarie tid inser alla hur illa det var att mot ett bottenlag i division I, inte kunna göra ett mål i förlängningen.

I straffsparksläggningen var hemmaskyttarna obevekliga och Gustav Jansson var inte nära att ta någon av de fem straffarna. Tom Pettersson, Daniel Hallingström, Mohammed Abubakari och Victor Sköld satte sina straffar, men det hjälpte inte eftersom Martin Christensen missade med en dålig straff rakt på målvakten.

När Mattias Liljestrand satte den sista straffen bakom Gustav Jansson kändes det som en kniv rakt i hjärtat. Smärtan är olidlig och det känns osannolik och overkligt att vi har åkt ur cupen. Hur kunde vi göra en sådan genomusel insats igen mot ett klart sämre lag?

En del vill säkert skylla på den dåliga planen. Förvisso var det fåror i planen efter en (misslyckad) renovering av dräneringssystemet. Men liksom den usla konstgräsplanen i Uddevalla, var det bara att gilla läget, med vår kvickhet, högre tempo och bättre teknik skulle vi ändå slagit Huddinge.

När vi väl satte fart, tryckte ned längre bollar och kom i andravåg, så visade det sig också mycket riktigt att vi lätt kunde ta oss igenom och skapa målchanser, men den riktiga kvaliteten, skärpan och offerviljan fanns inte för att skaffa ännu fler målchanser som därigenom hade ökat våra möjligheter att göra fler mål.

Två mål skulle dock ha räckt för vi skulle definitivt inte ha släppt in något mål, men som så ofta, så bjöd vi på ett horribelt mål redan i den elfte minuten som hemmalaget fick energi av. Månz Karlsson missbedömde en långboll av målvakten Christoffer Matweijew. Daniel Hallingström skulle låta Gustav Jansson komma ut att ta bollen, men Yunus Ünver kom emellan och vår målvakt blev helt överspelad. Karlos Touma kunde därmed rulla in 0–1 från snäv vinkel från höger.

Vi vaknade dock till och kvitterade i den 27:e minuten efter ett fint och snabbt anfall. Daniel Sjölund slog en boll från mittlinjen som John Owoeri tog ned vid straffområdeslinjen och spelade tillbaka till Victor Sköld, som direkt lade ut bollen till vänster. Kristian Bergström fick bollen i vänsterinnerläge och skickade in 1–1 vid den bortre stolpen.

Därefter hade vi vår bästa period i matchen och borde ha tagit ledningen då hemmalaget var i brygga och i den 45:e minuten snurrade Kristian Bergström in en frispark mycket elegant i det högra krysset.

Efter den usla starten kändes det fantastiskt skönt att vi kunde vända redan innan paus, men säkert smög det in sig en viss falsk säkerhet att allt skulle ordna upp sig. Det såg också kontrollerat ut i början av andra halvlek, men en situation förändrade matchbilden.

I den 58:e minuten stormade vi fram, men Kristian Bergström valde det svåraste passningsalternativet centralt, istället för det enklare till vänster där Martin Christensen stormade fram. Den värderingen höll på att bli ödesdiger då Huddinge anföll snabbt och via vänsterkanten ställde till rejäl oreda framför vårt mål, men som vi till sist redde ut det efter en fin räddning av Gustav Jansson.

Vi fuskade i hemjobbet där och Huddinge fick råg i ryggen att det gick att såra oss. Detta skulle sedan eskalera och det kändes farligt mest hela tiden när hemmalaget stormade fram. En del längre bollar trycktes ned mot vår backlinje och vi lyckades inte styra bort bollarna på ett bra sätt och var riktigt svaga på att fånga upp andrabollarna. Vi fick därmed inget lugn i spelet och inte heller någon kvalitet i djupledsbollarna som sällan gick förbi motståndarnas backlinje. I det mer etablerade spelet överarbetade vi och slog flera för svåra bollar.


Gustav Jansson hade inte den bästa kommunikationen med sitt försvar, men gjorde några fina räddningar. I straffsparksläggningen gick han för tidigt på straffarna.

Vi hade problem på vår högersida. Allan Olesen fick jobba hårt och hade svårt att hänga med. Det syndes att nye Emmanuel Boakye är matchotränad. Holländaren hade svårt att hitta rätt position och kom precis som Allan fel in i en hel del situationer.

Månz Karlsson hade ingen rolig dag, där riktningen både med huvudspelet och i markspelet inte var den bästa. Tryggheten infann sig inte.

Inte ens Daniel Hallingström var sitt trygga normala jag, utan ställde också till det några gånger, som vid båda målen.

Pontus Nordenberg gjorde en fin räd i början av andra halvlek, men spelade ofta med alldeles för lågt tempo och satte inte tillräcklig press på inläggaren till 2–2-målet.

Martin Christensen hade svårt att anpassa sig till underlaget och överarbetade som om han spelade på konstgräs. Det blev inte bra.

Daniel Sjölund gjorde sitt defensiva jobb ganska bra, men har naturligtvis mycket mer att ge.

Tom Pettersson jobbade och slet men kvaliteten var det sämre med. Tom hittade inte rätt sista timmen av matchen.

Kristian Bergström såg ut att bli matchvinnare än en gång mot Huddinge och ska naturligtvis ha plus för sina båda mål, men det missades också en del i passningsspelet.

John Owoeri var mycket aktiv när han vaknade till i första halvlek och kunde ensam oroa hela huddingeförsvaret. Det var verkligen synd att han inte lyckades komma loss in mot mål och sätta en balja.

Victor Sköld rev också och slet, men hade fortsatt inte det rätta flytet och de rätta bollarna att jobba med. Victor behöver täcka boll mer för att klara den hårda fysiska bevakningen.

Mohammed Abubakari bytte av Daniel Sjölund i andra halvlek och han såg ut att komma med värdefull energi till en början, men sedan var insatsen riktigt svag och det av en spelare som verkligen kunde tömma sig eftersom han är avstängd på måndag.

Simon Skrabb gjorde ett piggt inhopp på topp, med bra intentioner. Skottet i ribban var värt ett bättre öde, men han behöver fullfölja alla sina aktioner och inte stanna av för att vinna tillbaka bollen.


Jag kan inte fatta att cupspelet är över, men det verkar inte vara bättre än att det faktiskt är sant. Nu behöver verkligen alla rannsaka sig inför den avslutande tredjedelen av Allsvenskan. Vi måste ha flera angreppssätt för att vi ska klara av fortsättningen på ett bra sätt. Lite längre bollar och stor aggressivitet för att vinna andrabollar måste finnas både i offensiv och defensiv riktning. En passning ska ge något, att peta bollen till nån annan för att man inte vill ha den själv leder bara till problem. Snacket på plan är också oerhört viktigt. Vi har släppt in flera mål på grund av dålig kommunikation och nu åkte vi ur cupen på grund av att vi inte kommunicerade med varandra.

På måndag gäller det att vara uppe på banan igen då viktig hemmamatch väntar mot Örebro SK.


Matchfakta
Huddinge IF – ÅFF 7–6 e str, 2–2 e fng och ft (1–2)
1–0 (14) Stefan Rodevåg
1–1 (37) Kristian Bergström (Victor Sköld)
1–2 (86) Kristian Bergström
2–2 (91) Mattias Liljestrand

Straffarna
2–3 Tom Pettersson
3–3 Erido Poli
3–4 Daniel Hallingström
4–4 Chiharu Stocklassa
Miss Martin Christensen
5–4 Karlos Touma
5–5 Mohammed Abubakari
6–5 Christoffer Matwiejew
6–6 Victor Sköld
7–6 Mattias Liljestrand
Uvisning Huddinge: Filip Almström Tähti (89)
Varningar ÅFF: Daniel Sjölund, Emmanuel Boakye.
Domare: Patrik Eriksson, Gävle.
Publik: 475

Startelvan
Gustav Jansson –
Allan Olesen (ut 60), Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –
Martin Christensen, Tom Pettersson, Daniel Sjölund (ut 56), Kristian Bergström (MM 75) – 
Victor Sköld, John Owoeri (ut 77).

Inbytta ersättare
Mohammed Abubakari (in 56), Emmanuel Boakye (in 60), Simon Skrabb (in 77).

Ej inbytta ersättare

Henrik Gustavsson, Alberis da Silva, Olle Karlsson, Joel Rajalakso.

måndag 18 augusti 2014

Pinsam insats i Falkenberg

Efter en urusel match föll vi borta mot Falkenbergs FF med 0–3. Årets sämsta insats i Allsvenskan är därmed ett faktum.

Falkenberg har gjort det bra så här långt men är begränsat. Vi gjorde dock det kardinalfel som många gjort före oss genom att inte vara vaksamma på omställningar. I den 14:e minuten värderade Alberis da Silva tokigt och försökte chansbryta en svår boll som Tom Petterson lätt hade tagit om han kommunicerat detta. Istället blev både Tom Pettersson och Alberis da Silva (som snubblade) överspelade. Alberis brytningsförsök gick till Christoffer Carlsson som direkt hittade Patrik Ingelsten i högerinnerposition. Månz Karlsson gick ut för att täcka, men kom ut alldeles för sent. Ingelsten kunde därmed enkelt sätta in bollen mellan benen på Månz och in framför mål, där Allan Olesen hamnat på efterkälken mot Stefan Rodevåg som kunde forcera in bollen i mål. Henrik Gustavsson reagerade för sent på inspelet och var därmed chanslös. Tom Pettersson jobbade tillbaka och styrde av vinkeln skapligt mot Calle Wede som också fanns som ett alternativ längre bak i straffområdet. Mohammed Abubakari insåg säkert faran men joggade hem och var inte i närheten.

Vi tog sedan över matchbilden helt och hade ett väldigt stort bollinnehav, men vad hjälpte det, när vi spelade som vi ledde matchen och petade bollen långsamt till varandra. Vi skapade väldigt få chanser med tanke på övertaget.

Efter att Ricardo fällts strax utanför straffområdet i den 21:a minuten fick vi frispark från vänster. Vinkeln var snäv, men Martin Christensens hårda frispark var ändå lurig men målvakten Otto Martler räddade och hemmalaget lyckades få bort returen till hörna. På hörnan var Månz Karlsson nära att stöta in bollen vid bortre stolpen men nådde inte riktigt fram.

I den 37:e minuten stack Falkenberg upp med ett snabbt anfall till höger. Stillastående Tom Pettersson, Daniel Sjölund och Kristian Bergström blev översprungna när hemmalaget satte fart och växelspelade. Mohammed Abubakari kom också på mellanhand och kunde därmed inte hindra inspelet snett bakåt från Rasmus Sjöstedt, där Patrik Ingelsten helt obevakad kunde skjuta. Månz Karlsson täckte undan det första skotten men Ingelsten fick en ny chans och krutade in 0–2. Bollen tog på Allan Olesen och ställde Henrik Gustavsson helt i vårt mål. Att våra mittfältare Kristian Bergström, Daniel Sjölund och Martin Christensen småjoggade utan att ens försöka hjälpa till att avstyra katastrofen var verkligen inte roligt att se.

När vi ändå hade tagit över matchen helt, så kom detta fruktansvärda mål som en fet käftsmäll. Uppförsbacken var därmed riktigt tuff.

Ricardo Santos hade ett par skapliga möjligheter att reducera innan paus, men lyckades inte få träff på bollen efter en fin långboll av Martin Christensen och fick inte heller tillräckligt bra riktning på Tom Petterssons inlägg, utan bollen gick utanför.

Efter en jämn inledning på andra halvlek, tog vi åter kommandot över bollinnehavet, men det gick fortsatt för långsamt för att vi skulle ta oss igenom ett lågt stående Falkenberg. Ett mål kunde tagit oss in i matchen, men dessvärre gav våra spelare upp.

I den 86:e minuten var matchen dessvärre över. Månz Karlsson missbedömde en hög boll som gick över honom. Tvillingarna Calle och Anton Wede kom ensam med Allan Olesen, eftersom Tom Pettersson, Månz Karlsson, Mohammed Abubakari och Kristian Bergström inte bemödade sig genom att springa utan jogga hem. Det blev förstås en övermäktig uppgift för Allan då Calle spelade till Anton som lyfte bollen både över Allan och Henrik Gustavsson in i mål – 0–3 och katastrofen var ett faktum!

Vi förlorade den här matchen dels på grund av horribelt insläppta mål men också på total obeslutsamhet i offensiven. Att det inte går att peta boll som hemma på Kopparvallen torde vara solklart för alla. Och speciellt i underläge, när ytorna inte finns mot ett lag som backar hem, måste de luckras upp, när Falkenberg väl lockades fram och vi fick chans att kontraslå så var det ingen som tog tillfället i akt, utan segt fortsatta rulla i sidled tills luckan var stängd. När vi väl kom fram så matade vi in för få bollar. I den här vätan är låga hårda bollar bra och någon gång studsar de vår väg om vi bara öser på tillräckligt många. Skott utifrån lyste också nästan totalt med sin frånvaro. I och med petandet i sidled kunde också hemmalaget invänta oss tills misstaget uppstod och kontraslå, vilket fick förödande konsekvenser.

Naturligtvis kan ingen av våra spelare få godkänt för den här usla insatsen!


Henrik Gustavsson kunde möjligen har styrt av passningen in till Rodevåg på det förta målet. På tvåan blev Fimpen ställd av touchen på Allan. Även vid trean fick vår målvakt svag hjälp av försvaret. Fimpen svarade för en del bra parader i övrigt men det hjälpte föga.

Allan Olesen hängde inte med på första målet. Vid tvåan täckte han inte tillräckligt bra och det var uppenbart att han inte riktigt hängde med. Vid det tredje målet blev dansken utelämnad mot två man.

Månz Karlsson gjorde en del missar som inte hör hemma på den här nivån. Han försökte hålla ihop det och jobbade stundom bra, men det var inte godkänt förstås.

Alberis da Silva spelade från start för första gången sedan hemmamatchen mot AIK i omgång 13. Brassen var olycklig på det första målet och var på efterkälken en del i övrigt. Men det tar förstås sin tid att komma in i matchspelet efter skadan.

Tom Pettersson kom inte alls fram i offensiven som mot Göteborg och slog också bort en del bollar, Vilket var förödande vid det andra målet. Tom hittade inte heller fram med långbollarna som mittback i slutet. Pettersson agerade passivt vid alla tre målen.

Martin Christensen var en av få som försökte sätta fart offensivt, men hittade inte rätt med inläggen. Dansken har också visat klart bättre defensiva takter tidigare.

Mohammed Abubakari var viktig med sina bollvinster och som bollfördelare, men det gick också långsamt och vi tappade tempo. Varningen innebär dessvärre att han är avstängd mot Örebro.

Daniel Sjölund såg oerhört seg ut och stannade upp spelet ännu mer än Mommo. Att uppträda så oengagerat i andra halvlek är verkligen inte okej.

Kristian Bergström kom inte loss på kanten och fick precis som sin kollega till höger inte någon ordning på inläggen. Defensivt passade det också illa för Pligg att hänga med i omställningarna

Ricardo Santos vann förvisso en del i huvudspelet, men det fanns ingen som fångade upp skarvarna. Santos kunde dock ha löpt mer men kastade sig in i duell i slutet där han kan ha fått en hjärnskakning. Vi får verkligen hoppas att han snart är tillbaka.

John Owoeri fick inte alls utrymme för sina djupledslöpningar genom att nästan inte få några vettiga bollar alls. I det mötande spelat lyckades han ibland ta emot bollarna, men sedan hände inte mycket mer.

Andreas Dahlén kom in som vänsterback, men lyckades inte odla något offensivt spel på kanten. Defensivt var det okej.

Victor Sköld fick inget utrymme att komma loss på sin före detta hemarena. Victor försökte men fick inte många bra bollar att jobba på.

Simon Skrabb gjorde comeback som inhoppare efter en längre tids skadefrånvaro, senaste matchen i Allsvenskan var hemma mot Häcken i omgång 9. Simon fick ett skottläge, men skottet gick tyvärr utanför.


Det här var verkligen illa. Inte nog med förlust i en sexpoängsmatch. Vi tappade också sex mål gentemot FFF. Vi hade två måls bättre målskillnad än Falkenberg innan matchen nu har vi fyra mål sämre än Falkenberg och bara en poäng ner till dem! Vi har 24 poäng och Falkenberg 23. Örebro vann också med 4–2 över AIK och är därmed bara två poäng efter oss. Helsingborg (som är två pinnar bakom oss) spelar borta mot Häcken i morgon. Norrköping (21) möter Halmstad (20), på kvalplats, i morgon. I morgon spelar också Djurgården (24) hemma mot Mjällby (18), som ligger på nedflyttningsplats.

Nu gäller det att vi lägger den här usla insatsen bakom oss. Det här var verkligen inte acceptabelt och alla måste inse att vi inte kan fortsätta skänka bort poäng på det här viset!

Det gäller nu verkligen att alla ger 100 procent för att betvinga Huddinge i Svenska Cupen på onsdag. Det är som bekant vinna eller försvinna för att nå vårens gruppspel. Vi minns också hur det kan gå om inställningen är usel, som mot IFK Uddevalla och Karlstads BK. Så nu är det fokus som gäller!


Matchfakta
Falkenbergs FF – ÅFF 3–0 (2–0)
1–0 (14) Stefan Rodevåg
2–0 (37) Patrik Ingelsten
3–0 (86) Anton Wede
Varningar ÅFF: Mohammed Abubakari (3:e, avstängd mot Örebro).
Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.
Publik: 2 581

Övrig statistik
Bollinnehav 43 – 57
Avslut 9 – 8
Avslut på mål 5 – 3
Avslut i målställningen 0 – 0 
Hörnor 2 – 3
Frisparkar 8 – 5
Offside 2 – 0
Utvisningar 0 – 0
Varningar 0 – 1

Startelvan
Henrik Gustavsson –
Allan Olesen, Månz Karlsson, Alberis da Silva (ut 56), Tom Pettersson (MB 56) –
Martin Christensen (VM 75), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund (ut 75), Kristian Bergström (MM 75) – 
Ricardo Santos, John Owoeri (ut 56).

Inbytta ersättare
Andreas Dahlén (in 56 VB), Victor Sköld (in 56 F). Simon Skrabb (in 75 HM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Pontus Nordenberg, George Tanzi, Joel Rajalakso.