Tobbes Inlägg byter forum

Vad får man egentligen tycka och tänka?

Ja, det är en fråga som man ständigt ställs för som skribent. För mig personligen är det viktigt att man har rätt att utrycka sina egna tankar om saker och ting. Det är också en demokratisk rättighet som vi alla har. Däremot är det inte entydigt vem som för en förenings talan. Svaret är ju att det kan ingen göra eftersom en förening består av ett flertal medlemmar, som alla har sina åsikter. I de offentliga delarna som en förening uttalar sig i bör därför värderingar vara av en mer försiktig art. Men samtidigt måste alla medlemmar få möjlighet att utrycka sina tankegångar. Detta har dock många svårt att se skillnad på även om man noggrant uttrycker att det man skriver inte hänger ihop med klubbens officiella uttalanden utan är ens egna ord.

Då diskussioner har uppkommit om mina inläggs lämplighet på den officiella sidan har jag beslutat att flytta mina inlägg till denna extern blogg.

Jag har alltid stått för det jag skrivit och kommer så också att göra även i fortsättningen. Det är min bestämda övertygelse att det jag skriver är för Åtvidabergs Fotbollförenings bästa och historiken finns självklart kvar på officiella sidan sidan gällande tidigare inlägg.

måndag 31 augusti 2015

Ny vidrig uddamålsförlust

Många som inte följt vår säsong så här långt trodde att vi skulle åka på duktigt med spö på Friends Arena, men vi som sett varje match live vet att det kvittar vilka vi möter, det blir jämna matcher som resulterar i kryss eller vidriga uddamålsförluster. Ett skitmål räckte för AIK denna gång och att vi sumpade ett par jättelägen gör inte smärtan lindrigare att bära.

Till skillnad från den genomusla cupmatchen mot Forward var Månz Karlsson och Kristian Bergström tillbaka i startelvan. Pontus Nordenberg och Ajsel Kujovic började därmed på bänken.

Till skillnad från senaste allsvenska matchen mot Göteborg, var nu Tor Øyvind Hovda avstängd. Mauricio Albornoz flyttades upp som balansspelare på mittfältet. Sebastian Ramhorn tog steget in som mittback och Hampus Holmgren spelade högerback.

För att täta till det centralt, och även ha bättre understöd på kanterna, valde lagledningen att spela efter en 4–1–4–1-uppställning.

Ammar Ahmed och Kristian Bergström spelade centralt på mittfältet, framför Albornoz. Martin Christensen och Simon Skrabb spelade på kanterna. Simon flyttades alltså ned på vänstermittfältet, men när vi hade bollen gick han upp i sin vanliga forwardsroll för att stödja John Owoeri.


Vi började matchen lovande och redan i den tredje minuten fick vi ett jätteläge att ta ledningen. Martin Christensen slog en fin boll till framstormande John Owoeri, som först såg ut att få öppet mål, eftersom målvakten Patrik Carlgren missbedömde situationen, men John gled ur vinkeln. Owoeri hade ändå jättebra alternativ genom Kristian Bergström och Simon Skrabb som befann sig i jämnhöjd med straffpunkten. Dessvärre hastade John in bollen framför mål på måfå, istället för att vara kall i ”plan B-förfarandet”.

I den 13:e minuten slog Martin Christensen en frispark som Månz Karlsson nickade tillbaka i straffområdet. Kristian Bergström fick chansen två gånger om, men det första skottet blockerades och andra gången sköt Pligg utanför den högra stolpen.

I den 23:e minuten klippte Kristian Bergström till från distans, men skottet täcktes ånyo bort av en AIK-spelare.

I den 29:e minuten oroade AIK på riktigt för första gången i matchen. Johan Blomberg fick fri lejd mot målet från vänster, efter en snabbt slagen frispark, och sköt ett skott som gick strax utanför den första stolpen, men Gustav Jansson var där om bollen gått innanför stolpen.

I den 32:a minuten fick AIK en turlig hörna från vänster, eftersom bollen studsade upp på Mauricio Albornoz. Stefan Ishizaki slog in en ganska låg hörna, men trots detta fick vi inte bort bollen, utan attackerad kunde Nils-Eric Johansson styra in bollen från nära håll eftersom Gustav Jansson inte var på tå och kom för sent till undsättning. Inte hade vi heller någon på bortre stolpen, vilket jag anser att vi alltid ska ha och detta förfarande har kostat oss många skitmål genom åren. Martin Christensen hade som uppgift att markera Nils-Eric, men var alldeles för vek i duellen och att AIK-spelaren har sina tjuvknep borde naturligtvis Christensen ha varit väldigt förberedd på.

Vi släppte in ett bedrövligt mål efter inkast mot Forward och nu släppte vi in ett nytt bedrövligt mål, men denna gång efter hörna. Vi är ju inte direkt det läget att vi behöver ge bonusmål till motståndarna och måste givetvis vara mycket mer fokuserade på fasta situationer.

Det var alltså till att arbeta i uppförsbacke. Igen!

I den 37:e minuten oroade AIK igen, då Stefan Ishizaki kom in djupt till vänster men inlägget fick Sebastian Ramhorn precis skallen på och kunde därmed styra bollen över Mohammed Bangura och Henok Goitom i bra läge framför mål. Minuten senare sköt Ammar Ahmed ett halvfarligt långskott som tog på Ebenezer Ofori och gick strax över.

I den 40:e minuten fick vi två jättechanser att kvittera. I den första anfallsvågen spelade Andreas Dahlén in bollen från vänster och Simon Skrabb klippte till men målvakten Patrik Carlgren räddade vid sin främre stolpe och oturligt nog gick returen retsamt mitt emellan Mauricio Albornoz och John Owoeri.

Kort senare kom vi i en liknande våg. Andreas Dahlén spelade in från vänster och Mauricio Albornoz fick ett mycket bättre läge än Simon, då han till synes bara hade att skarva bollen i mål, men satte bollen i gaveln. John Owoeri och Martin Christensen fanns också framför mål som passningsalternativ eller som returtagare.


Redan i den första halvleken hade vi en hel del boll (49 %) och den första halvan av andra halvlek hade vi ett markant bollövertag. Dessvärre hade vi ett alldeles för lågt bolltempo och vågade nästan aldrig söka spelvändningar, vilket innebar att hemmalaget inte hade några problem att flytta sig i sidled. AIK var också ganska farliga i sina framstötar.

I inledningen på den andra halvleken tryckte Henok Goitom iväg ett överraskande skott. Gustav Jansson reagerade lite sent men kunde rädda. Räddade gjorde också Gurra i den 59:e minuten, då han var bra ute och täckte, då Goitom kom i misstänkt offsideläge och avslutade från nära håll.

I den 60:e minuten var vi nära en kvittering, då Martin Christensen slog ett fint inlägg från vänster och en fri Simon Skrabb nickade mot den vänstra stolpen, men målvakten gjorde dessvärre en kvalificerad räddning.

Vi började få lite mer tryck mot AIK-målet när klockan närmade sig 70 minuter, men när vi väl fick AIK i brygga så fastnade vi ändå i för lågt tempo när vi hade chansen att växla upp. Det hettade därmed inte till på riktigt förrän i den 75:e minuten. Innan de kommande offensiva bytena skulle genomföras skickades Andreas Dahlén upp på topp och direkt fick han chansen med vänstern i straffområdet, men valde att passa tillbaka till John Owoeri, men passningen blev för brant och John nådde inte bollen.

Ajsel Kujovic, Mario Jelavic och Alberis da Silva byttes in på topp för att vi skulle få nickstyrka framför mål, men trots detta lyckades vi inte låsa fast de långa bollar som slogs upp och när vi väl såg ut att kunna skapa någonting, blåstes Mario Jelavic av för en tveksam offside, vilket ödelade den enda kvitteringschansen som vi lyckades skrapa fram i slutskedet.

Gustav Jansson gjorde en bra räddning till hörna på Stefan Ishizakis skott, men det hjälpte inte ett skit denna vedervärdiga eftermiddag. För som vanligt lade domaren knappt på någon extra tid för AIKs byte på stopptid och deras tidsfördröjande. Årets elfte vidriga uddamålsförlust var därmed ett faktum.


AIK gjorde en dålig insats och vi en bra insats menar många, men det är ju naturligtvis fel. Vi gjorde en normal insats, vilket innebär att den inte räckte till den här fasansfulla säsongen. AIK gjorde säkerligen en normal insats också, men bara för att de, precis som alla andra topplag som har mött oss, mött jumbon så har de per automatik gjort en dålig insats som inte skåpat ut oss.

Vi får inget med oss – det är bara att konstatera att alla onda makter gottar sig över vår olidliga smärta. Vi måste helt enkelt prestera bättre. Åtta omgångar återstår av årets Allsvenskan och vi är sex poäng efter Örebro på kvalplats. Alltså måste vi knappa in 6 av de 24 poäng som det återstår att spela om, vilket vi naturligtvis måste tro är möjligt och det är det förstås!

Mot Forward fick vi se skräckexemplet när vi var för små på innermittfältet, vilket lagledningen nu åtgärdade genom tre spelare centralt på mittfältet. När vi har spelat på liknande sätt tidigare med fem man totalt på mittfältet så har vi inte lyckats speciellt bra, men nu fick vi i varje fall stopp på AIKs tongivande spelare, som kan ställa till med en hel del elände om de får fria tyglar.

Offensivt fyllde vi också på, på ett mycket bättre sätt än när vi har provat med 4–2–3–1 tidigare. Mycket var tack vare Simon Skrabbs stora jobb då han mer eller mindre spelade på två positioner, som vänstermittfältare och som forward. Det måste vara en spelare med enorm energi som ska klara det, men det har finländaren visat under hösten. Tekniken är också ett adelsmärke då han kan fånga in bollen och han har också lärt sig täcka undan för motståndaren bättre samt utvecklat defensiven mycket. Synd bara att Skrabb inte fick kröna en fin insats med ett mål.

Mauricio Albornoz är en annan nyckelspelare i den allsvenska upplösningen. Marre har gjort det bra både som innermittfältare och mittback, vilket är bra att ha med sig. Brommapojkens offensiva kvaliteter i spelskicklighet drar vi mer nytta av längre upp i banan och de defensiva egenskaperna att stöta fram kan användas i större utsträckning då han inte är siste man.

Tor Øyvind Hovda, var avstängd, men är förstås också en viktig spelare, som tuff bollvinnare, stark på huvudet samt med karaktär och ledaregenskaper, som är så viktigt i avgörande lägen.


Speluppehållet kommer nu lägligt och vi får hoppas att våra spelare läker ihop till omstarten borta mot GIF Sundsvall den 14 september. Månz Karlsson är då avstängd. Alberis da Silva hoppade alltså in på topp. Han hade dessförinnan inte spelat sedan i början på juli. Det vore också förnämligt om Daniel Hallingström kunde vara med till omstarten.

I de senaste matcherna har spelare fått spela som varit halvskadade och halvsjuka. De har gjort det bra, men det sliter naturligtvis och är inte hållbart i längden. Hampus Holmgren och Sebastian Ramhorn är två unga grabbar som överraskat positivt och får de nu bara vara hela och friska, så ska de kunna utvecklas ännu mer under återstoden av Allsvenskan.

Månz Karlsson har också växt efter sommaruppehållet och Andreas Dahlén har tagit ett större ansvar.

På mittfältet har Martin Christensen börjat hitta tillbaka till sin forna form och jobbat tillbaka mycket bättre i defensiven på sistone, även om det förstås blir minus efter hörnmålet.

Kristian Bergström har ju problem att hänga med på kanten, så genom att han kommer in mer i banan kan hans egenskaper i spelskicklighet utnyttjas bättre.  

Ammar Ahmed har utvecklats mycket sedan han kom hit. Med sin smidighet och teknik äger han mycket boll. Nu gäller det att ta ytterligare ett steg i slutspurten, för att snabbare sätta avgörande bollar och inte dra bollen baklänges felvänd, som höll på att ställa till det i den 68:e minuten.

John Owoeri behöver naturligtvis hitta målet igen, att han gör en hel del nytta som snabb svårfångad bollhållare, räcker ju tyvärr inte då vi måste göra mål för att klara det här.

Ajsel Kujovic måste jobba upp sin kondition och kampvilja mer under uppehållet. Många av bolltappen uppkommer eftersom han inte orkar vara på tå från början. Genom mer träning med lagkamraterna blir säkert tajmingen också bättre.

Mario Jelavic måste visa upp en helt annan attityd för att få mer speltid.

Givetvis vill vi också ha tillbaka Henrik Gustavsson så snabbt som möjligt, men Gustav Jansson har gjort det bra förutom vid inkastet mot Forward och hörnan mot AIK.

Pontus Nordenberg måste visa fullt fokus både i träning och U21-spel för att åter få chansen. Detsamma gäller för David Lundgren, Kenny Hildeby och Lucas Öhrn. Och Petter Gustafsson är verkligen värd chansen att komma tillbaka efter lång skadefrånvaro.


Vi har en trupp som ska kunna klara av vår kritiska situation och även om lagledningens drag att sätta in tre nickstarka spelare på topp inte lyckades mot AIK, så gjorde de i varje fall ett försök, när vi stod och stampade. Så är du också villig att ge Åtvidabergs Fotbollförening ett försök eller skiter du fullkomligt i föreningen? Valet är ditt!


Matchfakta
AIK – ÅFF 1–0 (1–0)
1–0 (32) Nils-Eric Johansson
Varningar ÅFF: Månz Karlsson (3:e, avstängd mot Sundsvall), John Owoeri (2:a).
Domare: Anders Ekberg, Lund.
Publik: 16 749

Övrig statistik
Bollinnehav 46 – 54
Avslut 16 – 9
Avslut på mål 8 – 4
Avslut i målställningen 0 – 0 
Hörnor 6 – 2
Frisparkar 12 – 12
Offside 3 – 4
Utvisningar 0 – 0
Varningar 1 – 2


Startelvan
Gustav Jansson –
Hampus Holmgren (ut 86), Sebastian Ramhorn, Månz Karlsson, Andreas Dahlén –
Mauricio Albornoz –
Martin Christensen (ut 76), Ammar Ahmed, Kristian Bergström, Simon Skrabb (HM 76, ut 86) –
John Owoeri (VM 76).

Inbytta ersättare
Ajsel Kujovic (in 76 F), Mario Jelavic (in 86 F), Alberis da Silva (in 86 F).

Ej inbytta ersättare

Ludwig Bergström, Pontus Nordenberg, Petter Gustafsson, David Lundgren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.