ÄNTLIGEN!!!

Efter att Örebro bortaslagit Hammarby, så hade vi hela åtta poäng upp till Falkenberg på kvalplats och den efterlängtade segern, som vi väntat så oerhört länge på, var nästan tvungen att komma. Så kändes det. Och så blev det! Mauricio Albornoz knoppade vackert in Kristian Bergströms fina inlägg i den 78:e minuten och sedan var det bara att kämpa för att hålla undan till en mycket viktig trepoängare borta mot GIF Sundsvall.

Vi har upplevt några riktigt fina stunder tidigare på Norrporten Arena. 2009 gjorde Pontus Karlsson (numera Hydén) två mål när vi vann en mycket viktig toppmatch i Superettan, som strakt bidrog till det allsvenska kontraktet. 2011 satte Oscar Möller matchens enda mål i seriefinalen av Superettan i den näst sista omgången och därmed var vi tillbaka i Allsvenskan. 2012 var vi illa ute men Viktor Prodell kvitterade till 3–3 i slutskedet.

I alla jävlighet som har varit emot oss den här säsongen så fanns känslan att det kunde ske igen på Norrporten Arena och i Norrland. I fjol noterade vi också hemska tio raka bortamatcher utan seger, men bröt trenden på Strömvallen i Gefle och sedan bortabesegrade vi även Djurgården, Häcken och Halmstad. Det vill säga fyra bortasegrar i rad.

Till skillnad från bortamötet mot AIK återgick lagledningen till 4–4–2. Eftersom Månz Karlsson var avstängd krävdes förändringar i backlinjen och det var välkommet att Alberis da Silva kunde spela från start igen, det hade han inte gjort sedan den 3 juni hemma mot Häcken. Därmed kunde vi ställa upp med ett starkt innermittfält i Tor Øyvind Hovda, som var tillbaka efter avstängning, och Mauricio Albornoz. Ammar Ahmed började på bänken, Kristian Bergström flyttades ut till vänster och Simon Skrabb flyttades åter upp på topp.

Med en laguppställning som kändes välbalanserad, så var förhoppningen om att vi kunde sätta tonen från början. Inte minst genom aggressivt spel och vunna närkamper på innermittfältet av Marre och Hovda, men så blev det inte alls. De tio första minuterna av matchen lyckades vi inte men någonting och gav bort taktpinnen till hemmalaget efter ett en mycket nervös inledning av matchen.

Därefter lyckades vi spela upp på Sundsvalls planhalva, i något som liknade ett spel, men det gick långsamt och hackade betänkligt. Dessutom var det fortsatt darrigt bakåt. Våra spelare slarvade med boll och låg alldeles för långt ifrån sina motståndare på mittfältet. Det var väldigt passivt och vi hade stora problem på vår högerkant, där Martin Christensen och Hampus Holmgren inte kunde stänga till.

Fem minuter innan paus försökte lagledningen korrigera, genom att flytta ned Simon Skrabb på höger mittfält. Martin Christensen bytte till vänstersidan och Kristian Bergström spelade på en offensiv mittfältsroll. Genom Simon Skrabbs ettriga slit fick vi lite bättre kontroll på hemmalagets attacker, men vi var fortsatt uddlösa framåt, men obefintligt djupledsspel på John Owoeri.

Sundsvall fick inte heller spelet att fungera och slarvade också en hel del med boll. När de kom fram genom överbelastningen till vänster så skapades dock en del lägen i första halvlek, men inte många riktigt heta.

Leo Englund tog sig in från vänster långt in i straffområdet i den 18:e minuten och spelade snett bakåt, men Sebastian Rajalakso sköt utanför den främre stolpen. Alberis da Silva och Sebastian Ramhorn täckte också bort några lägen.

I den 23:e minuten sköt Rúnar Már Sigurjónsson strax utanför den bortre stolpen, men Gustav Jansson var där om bollen gått innanför. I den 39:e minuten fick Gurra göra en riktigt fin räddning, då Pa Dibba avslutade inne i straffområdet.

Däremellan var vi dock närmast ett ledningsmål i den första akten. Från distans tryckte Tor Øyvind Hovda iväg ett mäktigt långskott som tog i ribban vid det högra krysset och oturligt hann inte Mauricio Albornoz få styr på returnicken som smet utanför den högre stolpen, när den vänstra delen av målet var övergivet.

I den andra halvleken fick vi lite bättre ordning på spelet och förlade mer spel på Giffarnas planhalva, men för den skull skapade vi inga målchanser inledningsvis. Istället fanns det tillbud i vårt eget straffområde. En hörna höll på att ställa till det i den 53:e minuten, men vi räddades av en frispark. Fyra minuter senare avvärjde Alberis da Silva ett öppet läge i straffområdet.

I den 68:e minuten bröt Kristian Bergström en indianare från hemmalaget, avancerade i vänsterinnerposition och fick fritt skottläge, men sköt över. Ett snabbt avslut hade kanske varit att föredra då målvakten Tommy Naurin befann sig långt ut till höger.

Därefter byttes Ajsel Kujovic in på topp, vilket signalerade att vi gick för segern, men det öppnade också för kontringar och i den 72:a minuten åkte vi på en farlig omställning. Jag tordes inte ens tänka tanken då angående Sebastians fina brytning till höger om vårt mål. Men så här i efterhand så var det en mycket matchavgörande brytning.

I den 78:e minuten kom sedan det mål som vi väntat på så länge på. Våra spelare kämpade till sig bollen på mittplan. Mauricio Albornoz spelade ut bollen till höger där Martin Christensen gjorde det bra i sitt avancemang fram och in i banan, där han hittade Andreas Dahlen i vänsterinnerposition, som spelade ut bollen till vänster där Kristian Bergström måttade in ett precist inlägg som Mauricio Albornoz mycket elegant lobbnickade in i det bortre hörnet.

Det var naturligtvis en enorm glädje att se bollen gå in precis framför oss bakom målet, men det gällde ju att målet skulle vara värt något också – att vi skulle hålla undan!

Lagledningen bytte snart ut John Owoeri och satte in Daniel Hallingström för att hjälpa till att freda det egna målet. Det var Dannes första allsvenska framträdande sedan hemmamatchen mot Helsingborg den 23 juli.

Sundsvall satte tryck på oss och Kristian Bergström var räddande ängel då han räddade efter Rúnar Már Sigurjónsson nick efter hörna i den 84:e minuten. I den 90:e minuten fick Pa Dibba ett farligt läge vid den vänstra stolpen men fick som tur var inte ordning på avslutet och i den 93:e minuten var det riktigt farligt då Jón Gaoni Fjóluson vräkte sig före Andreas Dahlén vid den högra stolpen, men Gustav Jansson avvärjde med stor målmedvetenhet.

Ännu närmare mål var dock sent inbytte Ammar Ahmed som frispelades till vänster av Martin Christensen, men Ammar prickade ribban vid det bortre krysset.

Trots oerhört nervösa slutminuter kunde vi till sist hålla undan för en ohyggligt efterlängtad och viktig seger!

Det var allt lite flashbacks från matchen mot Giffarna 2011 och fjolårets första bortaseger, som togs mot Gefle. Ingen av dessa matcher bjöd på skönspel, men slutade, liksom denna match med framgång genom kämparanda!

Spelmässigt har vi gjort många matcher som varit bättre än denna men kammat noll, så att vi nu vann behöver vi absolut inte be om ursäkt för. Hur vi vinner spelar ingen som helst roll – det enda som betyder något är att vi vinner!

Det var i elfte timmen den här segern kom, men genom den finns alla möjligheter. Vi är nu bara två poäng efter Halmstad och vi krympte avståndet till Falkenberg, på kvalplats, till fem poäng. Vi har ju också FFF kvar att möta och kan därmed på egen hand minska avståndet till två poäng. Till Örebro, ovanför kvalstrecket, skiljer det sex poäng och ÖSK har vi också kvar att möta – på Kopparvallen. Vi har också en fördel genom en bättre målskillnad än huvudkonkurrenterna.

Truppmässigt ser det också allt bättre ut inför slutspurten.

Efter ett par tveksamma ingripanden vid fasta situationer mot Forward och AIK, stängde åter Gustav Jansson igen. Giffarna hade hela 13 hörnor som Gurra stod pall för och han gjorde också ett par riktigt fina räddningar.

Henrik Gustavsson är också på väg tillbaka efter att ha insjuknat i Borrelia.

På backsidan kunde äntligen Alberis da Silva spela från start. Visst var han lite ringrostig och spred en del bollar, men han avvärjde också en hel del med sin aggressivitet och höll undan med sitt starta huvudspel.

Daniel Hallingström gjorde också efterlängtad debut under de nervösa slutminuterna, vilket är bra att ha med sig inför slutspurten.

Till matchen mot Kalmar är också Månz Karlsson tillbaka efter avstängning.

Sebastian Ramhorn hade lite svårt att hitta samspelet med Martin Christensen och Hampus Holmgren på högersidan, men trots en svår uppgift löste han det bra och svarade för flera fina brytningar och täckande av skott.

Hampus Holmgren hade lite problem i första halvlek men efter att lagledningen flyttat om, kom han bättre till sin rätt i andra halvlek. Nu när vi får tillgång till fler mittbackar är också Sebastian Ramhorn ett alternativ som högerback.

Andreas Dahlén stängde sin vänsterkant bra för det mesta och var även inblandad i vårt mål. Dessutom finns ju Pontus Nordenberg som backup.

Tanken har ju varit att Mauricio Albornoz och Tor Øyvind Hovda ska utgöra vårt innermittfält i höst, men på grund av skador på mittbackarna samt avstängningar, så har de bara spelat tillsammans i två matcher, denna och hemmamatchen mot Helsingborg. Duon började matchen i Sundsvall mycket knackigt. Marre spelade med små marginaler och tappade boll och Hovda kände inte trygghet att spela aggressivt. De båda kom på mellanhand och det såg passivt ut. Efterhand spelade de båda upp sig och i grunden var det bland annat Hovdas och Marres vunna kamper om bollen som var uppkomsten till Albornoz mål. Men helt klart kan duon bli mycket bättre med mer speltid tillsammans.

Martin Christensen var inte på tå i den första halvleken, vilket bidrog till att Sundsvall skapade oroligheter från vår högersida. Efter lagledningens korrigeringar tog Martin jobbet bättre i den andra halvleken.

Kristian Bergström kom bättre med i spelet som spets på mittfältet och möjligheten att operera brett, även om han slog det så viktiga inlägget med precision till Albornoz mål, från vänster. Och även när spelet hackar så tar alltid 41-åringen jobbet i löpmeter, som ett stort föredöme för alla andra.

Simon Skrabb byttes ut i den 68:e minuten efter att ha svarat för en bra arbetsinsats, men säkerligen var det så att han kan ha varit lite sliten efter att ha spelat två U21-landskamper för Finland under uppehållet.

John Owoeri hade det inte lätt på topp då djupledsbollarna helt lyste med sin frånvaro, men John agerade stark bollmottagare och spelfördelare, men om vi ska få fart på Johns målskytte måste hans främsta egenskaper i djupledsspelet nyttjas mer.

Ajsel Kujovic byttes in för åttonde allsvenska matchen i rad och lyckades låsa fast bollen bra på offensiv planhalva några gånger och vid målet drog han givetvis åt sig uppmärksamhet vilket öppnade för Albornoz.

Ammar Ahmed bytte av Kristian Bergström under de sista minuterna och var så när att pricka in sitt första allsvenska mål, men prickade tyvärr ribban.

Det gäller nu att inte slå sig till ro – att det här var vändningen. Det gäller naturligtvis att ge allt i alla lägen för att den här segern ska betyda något i slutändan – genom ett oerhört hårt och målmedvetet arbete. Och fungerar inte spelet till fullo så kan det gå ändå om alla kämpar!

Matchfakta

GIF Sundsvall – ÅFF 0–1 (0–0)

0–1 (32) Mauricio Albornoz (Kristian Bergström)

Varningar ÅFF: Hampus Holmgren (1:a), Tor Øyvind Hovda (4:e, inklusive den från Kalmar).

Domare: Kaspar Sjöberg, Malmö

Publik: 4 414

Övrig statistik

Bollinnehav 55 – 45

Avslut 9 – 4

Avslut på mål 3 – 1

Avslut i målställningen 0 – 2 

Hörnor 13 – 1

Frisparkar 8 – 10

Offside 2 – 1

Utvisningar 0 – 0

Varningar 2 – 2

Startelvan

Gustav Jansson –

Hampus Holmgren, Sebastian Ramhorn, Alberis da Silva, Andreas Dahlén –

Martin Christensen (VM 40, HM 60), Tor Øyvind Hovda, Mauricio Albornoz, Kristian Bergström (OM 40, VM 68, ut 90) –

Simon Skrabb (HM 40, VM 60, ut 68), John Owoeri (ut 82).

Inbytta ersättare

Ajsel Kujovic (in 68 F), Daniel Hallingström (in 82 MB), Ammar Ahmed (in 90, VM).

Ej inbytta ersättare

Ludwig Bergström, Pontus Nordenberg, Petter Gustafsson, Mario Jelavic.