Tobbes Inlägg byter forum

Vad får man egentligen tycka och tänka?

Ja, det är en fråga som man ständigt ställs för som skribent. För mig personligen är det viktigt att man har rätt att utrycka sina egna tankar om saker och ting. Det är också en demokratisk rättighet som vi alla har. Däremot är det inte entydigt vem som för en förenings talan. Svaret är ju att det kan ingen göra eftersom en förening består av ett flertal medlemmar, som alla har sina åsikter. I de offentliga delarna som en förening uttalar sig i bör därför värderingar vara av en mer försiktig art. Men samtidigt måste alla medlemmar få möjlighet att utrycka sina tankegångar. Detta har dock många svårt att se skillnad på även om man noggrant uttrycker att det man skriver inte hänger ihop med klubbens officiella uttalanden utan är ens egna ord.

Då diskussioner har uppkommit om mina inläggs lämplighet på den officiella sidan har jag beslutat att flytta mina inlägg till denna extern blogg.

Jag har alltid stått för det jag skrivit och kommer så också att göra även i fortsättningen. Det är min bestämda övertygelse att det jag skriver är för Åtvidabergs Fotbollförenings bästa och historiken finns självklart kvar på officiella sidan sidan gällande tidigare inlägg.

torsdag 2 januari 2014

Årskrönika 2013 – Dags för nästa steg!

Del II – Försäsongen och Svenska Cupen
Att vi hade bättre förutsättningar inför den här säsongen än 2012 rådde ingen tvekan om. Hela föreningen hade fått ytterligare ett år i Allsvenskan med allt vad det innebar. Peter Swärdh som lotsade oss 2007–2008 var tillbaka som tränare med ytterligare erfarenhet från fyra år i en klubb med liknande förutsättningar – Mjällby AIF.

Sedan bakslaget med spel i division II 2001, har vår förening utvecklats starkt. Spelartruppen har blivit bättre för varje år sedan dess (men under 2005 och 2006 hade vi en tunna trupper). Vi har också bibehållit stor kontinuitet på ledar- och spelarsidan. Även om några riktigt starka kort har lämnat på senare år.

Magnus Eriksson lämnade för belgiska KAA Gent efter 20 matcher 2012. Succén uteblev där men han kom tillbaka till Sverige inför säsongen 2013 (Malmö FF) och gjorde dundersuccé. Förutom honom var det ytterligare 3 spelare av de 14, som fick mest speltid i Allsvenskan under 2012, som lämnade; vänsterbacken Jesper Arvidsson samt mittfältarna Amir Suljic och Tobias Nilsson.

Alain Junior Ollé Ollé och Christoffer Karlsson lånades ut till Varbergs BoIS i Superettan hösten 2012. Christoffer kom tillbaka inför 2013 men Alain Junior Ollé Ollé fortsatte karriären i Uruguay och CA Cerro.

Forwarden Diego Silva (som införskaffades sommaren 2012) var skadad under hela hösten och kunde inte medverka I Allsvenskan. Brassen lämnade för Botafogo Futebol Clube i hemlandet efter säsongen och han spelar nu i Marocko och Olympique Safi.

Vänsterbacken Andreas Johansson gick till Kristianstads FF och tredjemålvakten Thomas Thudin lade skorna på hyllan. Ingen av dessa fick dock någon speltid i Allsvenskan.

De förlorade spelarna
Jesper Arvidsson (29 matcher, 3 mål), Djurgårdens IF
Tobias Nilsson (22 matcher, 10 inbytta), Örebro SK
Magnus Eriksson (20 matcher, 11 mål), KAA Gent (Belgien)
Amir Suljic (15 matcher, 1 mål), Ljungskile SK
Alain Junior Ollé Ollé (7 matcher, 4 inhopp), CA Cerro (Uruguay)
Diego Silva (0 matcher), Botafogo Futebol Clube
Andreas Johansson (0 matcher), Kristianstads FF
Thomas Thudin (0 matcher), Slutat

Totalt förlorade vi 22 % av den totala matchsumman från 2012 (24 % av startmatcherna). De förlorade spelarnas mål uppgick till 31 % (15 stycken) och assisten till 28 % (10 stycken).

Sett till antal startmatcher och mål tappade vi betydligt fler än inför säsongen 2012 då vi tappade 14 % av startmatcherna och 12 % av målen).

Vi förstärkte truppen med 5 spelare inför säsongen
Som ersättare till vänsterbacken Jesper Arvidsson värvade vi Andreas Dahlén från Djurgårdens IF. Pontus Nordenberg kom redan under sommaren 2012, men var utlånad till Nyköpings BIS under hösten. Från Vasa IFK tillkom också unge försvarsspelaren Hampus Holmgren (17 år). Dessvärre skadade finländaren en fot och blev borta hela våren. 
 
På mittfältet förstärkte vi med ett riktigt meriterat förvärv i form av innermittfältaren Daniel Sjölund som hade spelat 205 allsvenska matcher för Djurgården under tio säsonger och även spelat 36 A-landskamper för Finland.

På topp tillkom Joel Rajalakso från Enköpings SK.

Tre spelare tillkom under sommaren 2012 och trion var nu alltså disponibla för hela 2013 (vilket kunde likställas som 1,5 nyförvärv). Det handlade om mittfältarna Mohammed Abubakari, Martin Christensen och Imad Zatara. Den sistnämnde flyttades dock upp på topp under säsongen.


I en truppjämförelse med 2012 bytte vi vänsterback med Djurgården. Pontus Nordenberg ersatte också som vänsterbackbackup för Andreas Johansson.

På mittfältet fick vi in större spetskompetens i form av Daniel Sjölund istället för Tobias Nilsson och Amir Suljic. Eftersom Bruno Marinho var långtidsskadad och riskerade att missa hela säsongen hade vi det dock något tunnare beställt med innermittfältare. Bredden var ändå stor med en bra backup i Tom Pettersson. Och Emmanuel Dogbe, som inte fick någon speltid i Allsvenskan 2012, var nu mogen att kliva in på allvar. Lägg därtill att Mohammed Abubakari var med från början till skillnad från säsongen 2012. Dessutom hade vi större bredd på kanterna än tidigare och kunde därmed flytta in Kristian Bergström vid behov. Martin Christensen och Imad Zatara var också med från start till skillnad från året innan.

På topp hade vi inte ersatt Magnus Eriksson och hans efterföljare Diego Silva, men med flera högermittfältare kunde Imad Zatara flyttas upp på topp och senare tillkom även anfallaren John Owoeri från Nigeria och NPA Warri Wolves.                            

Sammantaget hade vi en mer erfaren och bättre spelartrupp än 2012. Förutsättningarna på alla plan var därmed goda för att klättra ytterligare i den allsvenska tabellen och häng på toppen kändes fullt realistisk.


Försäsongens träningsmatcher
Vi spelade sju försäsongsmatcher; två allsvenska lag, två från Superettan, ett från division I, samt ett lag från norska Tippeligaen och ett från kinesiska andraligan på träningslägret i Turkiet.


ÅFF – IFK Värnamo 2–1
Precis som förgående år inledde vi hemma mot superettanlaget IFK Värnamo, men den här gången gick det trögare. Vi började bra men fick inte in bollen och allt eftersom kom Värnamo in i matchen. I den 56:e minuten gjorde Abdul Khalili 0–1 med ett välriktat skott.

Vi såg ut att åka på en neslig premiärförlust, men vi samlade kraft på slutet och till sist gav det utdelning. Efter en hörna i den 83:e minuten från höger av Imad Zatara kunde Mohammed Abubakari med en bredsidesvolley elegant trycka in 1–1 i det bortre krysset. I den 88:e minuten tryckte Oscar Möller in 2–1 invid den bortre stolpen efter retur på Imad Zataras inlägg.


GAIS – ÅFF 0–3
Exallsvenska GAIS ställde upp med ett ungt lag på Valhalla IP och bjöd inte på något stort motstånd. Den första halvleken var svag från vår sida och slutade mållös. Vi gjorde en klart bättre andra halvlek och då kom också målen.

Efter en lång fin spelvändning i den 61:a minuten slog Martin Christensen ett inlägg från vänster och Viktor Prodell löpte in centralt och nickade in 1–0. Tre minuter senare kom Petrit Zhubi i högerinnerläge och hittade Joel Rajalakso som var först på bollen och gjorde 2–0. Efter ett vänsterinlägg av Emmanuel Dogbe nickade Erik Moberg in 3–0 i andravågen efter en hörna i den 90:e minuten.


ÅFF – Eskilstuna City FK 2–0
Daniel Sjölund debuterade mot Eskilstuna
Vi besegrade division I-laget Eskilstuna med 2–0 efter att Mattias Mete gjort båda målen. Efter en halvtimmes spel tog vi ledningen. Emmanuel Dogbe drog i gång ett anfall och spelade till Joel Rajalakso, som spelade vidare ut till Petrit Zhubi till höger, som slog inlägget till Matias Mete som tog emot bollen vände bort en försvarare och lade in 1–0.

I den 71:a minuten ökade vi på till 2–0. Vi fick tryck mot Eskilstunamålet och bollen hamnade hos Allan Olesen till höger, som hittade Mattias Mete med ett perfekt inlägg. Mete nickade elegant in bollen invid det bortre krysset. Det var ingen stor match men vi kontrollerade tillställningen.


ÅFF – IFK Norrköping 2–2
I årets första derby inför drygt 1 000 personer i det rysliga vintervädret på Kopparvallen gjorde vi en riktigt bra förstaakt och dominerade den första halvleken. I den 18:e minuten skickade Kristian Bergström in en hörna från vänster som Viktor Prodell nickade i ribban och Mohammed Abubakari satte returen.

Viktor Prodell på språng i säsongens första derby
I den 22:a minuten replikerade dock gästerna. Martin Smedberg Dalence slog en vänsterhörna som en omarkerad David Wiklander kunde nicka in fram till 1–1.

Efter ett snabbt anfall i den 33:e minuten spelade Kristian Bergström in centralt och Oscar Möller klippte till, bollen tog i ryggen på David Wiklander och gick i en perfekt båge över målvakten och dök in precis under ribban.

Den andra halvleken blev tyvärr sämre spelmässigt och vi sjönk längre ned i banan. Efter en svag period en kvart in på andra halvlek kvitterade gästerna. Efter ett anfall till vänster slog Mathias Florén ett inlägg som Erik Moberg skarvade bort men strax utanför straffområdet kunde en helt omarkerad Rawez Lawan klippa till på volley och bollen letade sig in precis vid den vänstra stolpen.


Ett träningsläger i turkiska Side följde därefter, med två matcher.
ÅFF – FK Haugesund 0–3
Efter en svag insats och två missade straffar föll vi med hela 0–3 mot det norska Tippeligaelaget Haugesund, som var fysiskt och starkt i sitt djupledsspel. Vi hamnade i underläge direkt efter att Alexander Toft Søderlund prickat in en frispark redan i den andra minuten. Daniel Hallingström fick sedan chansen att kvittera från elva meter men sköt straffen i stolpen. I den 74:e minuten fick vi en ny möjlighet på straff, men Mattias Metes elvametare blev inte bättre än att målvakten Per Morten Kristiansen kunde rädda.

Vi avslutade slarvigt och efter stora misstag kunde Maic Sema göra 0–2 på straff och Pontus Engblom prickade in 0–3.


ÅFF – Beijing BIF FC 1–0
Det blev en tempofattig och rätt avslagen historia mot det försvaga andraligalaget från Kina. Vi var kraftigt spelförande men det gick för långsamt för att vi skulle omsätta spelarövertaget i tillräckligt många målchanser. Målet föll i den 69:e minuten då Oscar Möller sprintade i djupet på vänsterkanten, tog sig förbi sin back och spelade snett inåt bakåt, där en kines stötte bollen i eget mål.


Efter träningslägret följde genrep i Borås.
IF Elfsborg – ÅFF 1–2
Efter en mycket stark insats vann vi borta mot det regerande mästarlaget Elfsborg med 2–1. Speciellt glänste spelet i den första halvleken och där grundlades också segern.

I den 23:e minuten lyfte Kristian Bergström in en hörna och efter tryck från vår sida kunde tillslut Daniel Hallingström göra en stående cykelspark in i mål.

I den 38:e minuten ökade vi på till 2–0. Anton Tinnerholm revs ned i straffområdet av Andreas Klarström och Viktor Prodell kunde säkert pricka in straffen till vänster om Kevin Stuhr Ellegaard.

I den andra halvleken fick hemmalaget betydligt mer att säga till om, men vi hade ändå feta chanser att avgöra matchen. I den 74:e minuten föll dock reduceringen. Johan Larsson lyfte in en hörna och helt omarkerad kunde Anders Svensson vräka sig fram och knallhårt nicka in reduceringen, men närmare än så kom inte hemmalaget på Borås Arena.

Efter några tveksamma insatser i Turkiet, verkade vi pricka in storformen lagom till allvaret skulle börja, efter ett fint vägvinnande passningsspel i den första halvleken och ett stabilt organiserat försvarsspel i den andra akten, med inslag av vassa omställningar. Det såg med andra ord lovande ut inför Svenska Cupen!


Svenska Cupen 2012–2013
Efter cupsegern borta mot Skövde AIK med 3–0 hösten 2012 kvalificerade vi oss för Svenska Cupens gruppspel under mars 2013. Tack vare att vi nådde en plats på övre halvan av Allsvenskan 2012 var vi toppseedat. Det innebar att vi fick två hemmamatcher i gruppspelet. Varav den sista hemma mot det andraseedade laget, vilket blev Djurgårdens IF (eftersom de kom nia). I övrigt lottades vi mot Jönköping Södra IF (hemma) och Umeå FC (borta).

Vi var gruppfavoriter och möjligheterna kändes goda att vi skulle bli en av de fyra främsta gruppsegrarna, vilket skulle innebära hemmamatch även i kvartsfinalen. Sedan skulle bara en semifinal och final stå i vägen för spel i Europa League. Jag trodde naturligtvis stenhårt på detta.

”Det känns bra att vi kan korta ner försäsongen lite och få skarpare läge. Vi har haft en gynnsam träningsperiod med bra kontinuitet där vi har kunnat jobba med helheten på ett bra sätt. Vi är inte formtoppade ännu man vi har ändå gett oss möjligheten att kunna prestera på en hög nivå genom att inte köra på för hårt”, analyserar vår tränare Peter Swärdh innan allvaret började.


ÅFF – Jönköpings Södra IF 3–1
Vi har sällan haft några enkla matcher mot Jönköping och detta blev inget undantag. Efter en till stora delar svag insats, med långsamt tempo och slarvigt passningsspel hamnade vi i underläge i den 67:e minuten. Vår forne Tommy Thelin slog in bollen från vänster och Aleksei Kangaskolkka kunde turligt få bollen i mål på gästernas första målchans. Det var alldeles för tamt försvarsspel i det agerandet och man får aldrig chansa och tro att en spelare är offside, som det såg ut att vi gjorde.

Uppförsbacken var besvärlig, men efterhand kunde vi etablera ett spel på Jönköpings planhalva med lite mer fart och djupledsspel, som nästan helt saknades dessförinnan. Daniel Hallingström var mycket nära med en nick strax utanför krysset och Kristian Bergström fick helt öppet läge med vänstern men sköt över.

Det verkade inte vara vår dag, men så i den 83:e minuten slog Tom Pettersson till efter en hörna från höger av Kristian Bergström och nick av Viktor Prodell. Genast blev det mycket bättre kvalitet och spelvändningarna som är en av våra nycklar satt som de skulle. Bara tre minuter senare slog Allan Olesen ett inlägg från höger och Emmanuel Dogbe drog in 2–1 på volley. Vi hade vänt. Underbart!

Viktor Prodell satte säkert straffen fram till 3-1
På stopptid kom Imad Zatara i friläge men Joakim Karlsson hann ifatt och bröt, bryskt enligt domaren Jim Pettersson, och Joakim blev därmed utvisad och vi fick straff. Viktor Prodell stegade fram och satte elvametaren lika säkert som den på Borås Arena i genrepet, men denna gång till höger om målvakten.

Det var oerhört skönt att vi kunde vända matchen. Nu kändes vägen öppen mot gruppseger och eftersom flera gruppfavoriter tappade poäng ökade våra chanser att bli en av de fyra frästa gruppettorna. Det gällde bara att våra grabbar tog uppgiften i Umeå på allvar…


Umeå FC – ÅFF 2–1
Matchen i Umeå var den enda tävlingsmatchen som jag inte följde på plats under året och det var fruktansvärt jobbigt att förlita sig till skriftliga liverapporter, även om den blivande sportjournalisten Jonas Ångström skötte sin uppgift väl. Om det var jobbigt att inte kunna se matchen så var det inget över den pina vi tvingades genomleva över den usla insatsen och det katastrofala resultatet!

Vi dominerade fullständigt de första 20 minuterna och skapade många fina målchanser men gjorde inte mål. Som så ofta straffade det sig, genom ett lägre tempo, svagt passningsspel och presspelet avtog också. I den andra halvleken uppträdde vi sedan riktigt uselt.

I den 58:e minuten åkte vi på det första baklängesmålet. Efter en diagonalboll, gick alla våra spelare mot den främre stolpen och Mattias Lidberg kunde skicka in 0–1 vid den bortre stolpen. Katastrofen var nära efter 0–2-målet i den 75:e minuten. Efter obefintligt presspel kunde Fredrik Fjällström Winka klippa in bollen från straffområdeslinjen.

Efter inlägg från Kristian Bergström kunde Viktor Prodell reducera till 1–2, men det hade då gått 90 minuter och tiden var för knapp för en kvittering.

Jag var naturligtvis i upplösningstillstånd i den oerhörda besvikelsen. Hur i hela världen kunde vi uppträda så uselt när så mycket stod på spel? Mycket kunde säkert ha gjorts annorlunda för att skapa bättre förutsättningar. Att resa fram och tillbaka till Umeå samma dag var knappast ultimat. Inte heller var det positivt med alla förändringarna i startelvan (sex stycken). Inte för att vi gjorde en stabil insats mot Jönköping, men i tävlingsspel behövs kontinuitet. Att Peter Swärdh tvingades bevittna matchen från läktaren, efter ett horribelt domarmisstag av Jim Petersson från Godegård i matchen mot Jönköping, gjorde inte saken bättre. Peter hade varit mannen att förändra matchbilden. Det fanns dock ingen ursäkt för hur våra spelare på planen uppträdde.

I traumats fasa kunde vi ändå summera att en tvåmålsseger hemma mot Djurgården skulle räcka för avancemang till kvartsfinalen, men chansen till kvartsfinal på Kopparvallen var i stort sett borta.


ÅFF – Djurgårdens IF 1–1
Revanschlusta och krafttag hoppades och trodde vi på i den avgörande gruppspelsmatchen mot ett svagt Djurgården

Vi fick precis den inledning vi hoppats på med initiativ i matchen. Genom ett samlat lag i rätt positioner och hög aggressivitet stoppades Djurgårdens anfallsintentioner effektfullt samtidigt som vi med gott passningsspel, rörelse, fina kombinationer och spelvändningar tog grepp om matchen. Målet kom också i den 20:e minuten. Efter att vi hållit i bollen bra, hittade Martin Christensen in med en boll i straffområdet och Viktor Prodell placerade säkert in 1–0.

Vi blev lite för ivriga att göra även det andra målet, trots att det fann gott om tid, och började slarva efter en halvtimme. Det var trots allt gott att gå in i paus i ledningen. Kunde vi bara vinna den andra halvleken också skulle avancemanget vara klart. Vi började också den andra halvleken förtroendeingivande. I den 51:a minuten sköt Daniel Sjölund ett tungt skott som Kenneth Höie räddade men Kristian Bergström fick en kanonchans på returen, men lyftningen blev tyvärr helt misslyckad.

På den efterföljande utsparken skulle Daniel Hallingström nicka ned till Tom Pettersson men Nahir Oyal kom emellan, kom fri och satte 1–1 till vänster om Gustav Jansson. Det är verkligen små marginaler i fotboll och man får inte göra det så enkelt för motståndarna att göra mål, vilket också vår tränare Peter Swärdh påpekade efter cupfiaskot.

Vi lyckades nämligen inte kraftsamla alls efter det snöpliga baklängesmålet och cupäventyret tog oerhört smärtsamt slut. Inte blev det bättre av att det under våren svaga stockholmslaget gick ända till final, där de föll först efter straffar mot IFK Göteborg. Vi hade en jättechans att nå Europa League men slarvade bort möjligheten.


Efter cupfiaskot var vi tvungna att ladda om inför Allsvenskan men först väntade allsvenskt genrep.
ÅFF – Hammarby IF 2–2  
Utan att spela på topp gjorde vi två mycket fina mål mot Hammarby.

I den 29:e minuten gjorde vi 1–0 efter en mycket fin omställning. Kristian Bergström fick bollen strax utanför eget straffområde och spelade fram till Oscar Möller som skarvade vidare till Viktor Prodell. Proddan spelade tillbaka på ett tillslag och på två tillslag spelade Möller till Kristian Bergström som höll i och slog en boll i djupet till Viktor Prodell som löpt bra till höger. Viktor tog emot och slog in bollen framför mål där Oscar Möller kunde skarva in bollen i det vänstra krysset. Urläckert!

Bara två minuter in på andra halvleken gjorde vi 2–0 efter ett riktigt mönsteranfall med ett tillslag. Daniel Sjölund slog ut bollen till vänster där Andreas Dahlén spelade in till Kristian Bergström, som slog en kort boll på djupet där Viktor Prodell löpt in fint och slog bollen snett bakåt vid kortlinjen. Oscar Möller nådde inte bollen vid främre stolpen men Martin Christensen kunde skicka in bollen från sitt läge vid den bortre stolpen.

Målen var fina besked, men mindre roligt var det att vi inte kunde hålla ledningen.

Kennedy Bakircioglus frisparksmål i det vänstra krysset i den 57:e minuten tillkom efter en bra prestation av honom. Men när det står en sådan vass frisparskytt så vore det lämpligt att dra ner en spelare vid den främre stolpen.

I den 94:e minuten hade bara Kristian Bergström och Andreas Dahlén att täcka ut en hammarbyspelare på sin vänsterkant, men Dahlén låg för långt ifrån och inlägget kom in. Väl inne i boxen var vi alldeles för passiva och när Kennedy Bakircioglu fick fatt i bollen strax utanför straffområdet täckte Petrit Zhubi för dåligt och Christoffer Karlsson kom till undsättning för sent. Kennedy kunde därmed väl enkelt få placera in 2–2 invid den högre stolpen.


Summering av försäsongen
Vi kunde summera en försäsong och cupspel med blandade känslor. Det såg lovande ut inledningsvis, men cupspelet blev ett rejält bakslag. Genrepet mot Hammarby sammanfattade försäsongen rätt bra, med stundom strålande spel, vackra mål, men också blandat med slarvigt spel med många misstag vid de insläppta målen.

Vi noterade 6 segrar, 3 kryss och 2 förluster. Bortasegern mot svenska mästarna Elfsborg var förstås höjdpunkten. De övriga fem segrarna togs mot lag från lägre divisioner; Värnamo, GAIS och Jönköping (Superettan), Eskilstuna (division I) och Beijing (kinesiska andradivisionen). Kryss blev det mot allsvenska Norrköping och Djurgården, samt mot superettanlaget Hammarby. Förluster noterades mot norska tippeligaenlaget Haugesund samt mot division I-laget Umeå.

Vi noterade målskillnaden 19–13 på dessa 11 matcher.

(Klicka i bilderna för bättre skärpa)



Fortsättning följer i del III – Vårsäsongen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.