Vi tog inte chansen

Vi hade ett enormt bra läge att besegra Gefle IF. Ett Gefle som hade en jättetuff match i torsdags i Azerbajdzjan och som har varit på resande fot sedan dess. Farhågan var dock att våra spelare inte skulle ta uppgiften på allvar och att de inte skulle ta det hårda arbete som likväl krävdes.

I arbetet ingår förstås inte bara att slita utan att göra det med kvalitet också. Eftersom både den rätta kampvilja och koncentration saknades gick det som det gick. Och vi får vara tacksamma att det överhuvudtaget blev en pinne. En poäng hemma mot Gefle är dock inte mycket att komma med när de andra lagen i toppen plockar trepoängare.

Gefle hade innan matchen tagit tre poäng totalt på bortaplan efter tre kryss. Efter den makalösa forceringssegern mot Anorthosis fortsatte GIF med 4–4–3 och hög press mot Malmö FF, som hemmabesegrades med 2–0. GIF gjorde då framförallt en stark första halvlek. Med giftigt spel i djupled och med inlägg hotade de MFF gång på gång samtidigt som de störde bortalagets passningsspel.

Jag trodde dock inte att Pelle Olsson skulle våga satsa på 4–3–3 igen efter den tuffa bortamatchen mot Karabach, men så blev det, med samma startelva som mot MFF och två förändringar jämfört med i torsdags, då målvakten Emil Hedvall åter klev in i målet och anfallaren Johan Oremo spelade istället för mittbacken Olof Mård.

Även om Gefle har haft det tufft visste förstås alla att laget skulle spela fysiskt. Våra spelare måste alltså varit mentalt förberedda på att ta kampen, men så såg det verkligen inte ut. Mikael Dahlberg, Johan Oremo och Jakob Orlov är en forwardstrio där samtliga är starka, bra på huvudet och täcker boll bra. Mot sådana spelare går det förstås inte att stå flera meter ifrån. Och man är bra naiv om man tror att det bara är att hoppa upp mot bollen för att nicka undan den. En av de stora bjässarna kommer då i full fart och mejar undan både dig och bollen, vilket skedde ett otal gånger. Vad än värre var att vi ofta inte ens var före på markbollarna där våra spelare ska vara klart kvickare.

Peter Swärdh pratade innan matchen om att det var viktigt att hålla fart på bollen och att spela sig förbi Gefle i djupled, men det fick vi inte se mycket av. Passningsspelet var alldeles för långsamt och det är backlinjens ansvar att sätta fart på bollen, vilket misslyckades. Gefle kunde därmed inta sina defensiva positioner snabbt. Inte heller lyckades vi dra isär geflelaget med spelvändningar. Många crossbollar blev för korta och hamnade hos motståndarna. De som ändå gick över var för lösa och motståndarna hann in i press när mottagaren väl tagit emot pastejen. Överhuvudtaget var det alldeles för dålig fart i många passningar av alla de slag för att vi skulle få upp tempot i spelet.

När vi väl vann boll efter en gefleattack fanns det ingen klar tanke hur vi skulle kontraslå. Genom slarv och obeslutsamhet tappade vi många omställningslägen.

När ytterbackarna var trängda var de framförallt för stillastående för att öppna spelvägar och när vi väl fick fast bollen högt upp i banan var det få som löpte fram för att agera understöd.

Mot ett 4–3–3 lag finns det naturligtvis fina möjligheter att hitta ytor på kanterna. När Gefle dessutom har många stora spelare som inte är kvicka i vändningarna så borde vi ha kunna vunnit mark genom ett snabbt passningsspel, men passningsspelet var alldeles för långsamt och med för dålig precision.

Det såg för bekvämt ut och vi fick aldrig igång något ordnat spel över längre perioder. Vi kunde dock se och lära hur man offrar sig, täcker passningsvägar och skott av geflespelarna.

I forceringen efter Gefles ledningsmål blev det dock bättre, men ett lite enklare spel. Den rätta beslutsamheten och offerviljan i motståndarnas straffområde saknades dock till vi äntligen fick hål på dem i och med straffen. Efter kvitteringen höll vi dock på att åka dit igen och utnyttjade inte de lägena vi fick för ett segermål. Det var ändå starkt att det finns en moral att aldrig ge upp utan att kunna kriga sig till en pinne i varje fall.

Henrik Gustavsson hade ingen lätt uppgift på baklängesmålet och vi får tacka Fimpen för att han i den 600:e A-lagsmatch i ÅFF gjorde en jätteräddning när en obevakad Jakob Orlov tilläts nicka i den 89:e minuten.

Anton Tinnerholm hamnade ofta i tokig position på utsidan av sin spelare och den blev tyvärr också upprinnelsen till det olycksaliga baklängesmålet då Anton nickade rakt in i planen där Mikael Dahlberg tog emot bollen och vände bort Erik Moberg som täckte för smalt. Visserligen hade Dahlberg en hel del tur men det målet skulle ha förhindrats.

Erik Moberg och Daniel Hallingström som gjorde en jättematch i luftrummet borta mot Elfsborg stod inte alls att känna igen. De gick inte in i luftduellerna tillräckligt utan blev passiva och tappade också i markspelet. Dessvärre fanns inte Alberis da Silva att tillgå efter känningar. Ett skifte är kanske annars på sin plats.

Andreas Dahlén har tyvärr inte haft något flyt i spelet på sistone och kommer ofta för sent in i duellerna. Hjälpen av Kristian Bergström, som också verkat tappat formen, har inte heller varit den önskade. Besluten från Pligg var långsamma mot Gefle och därmed försämrades kvaliteten i passningsspelet. Kristian svarade dock för en mycket viktig undanrensning efter att Fimpen styrt Orlovs nick i ribban.

Daniel Sjölund jobbade i varje fall och slet, men ofta tog bolltransporterna för mycket tid och saktade ner spelet. Skönt dock att vi har en kylig straffskytt efter att vi har förlorat Jesper Arvidsson, Magnus Eriksson och Viktor Prodell.

Mohammed Abubakari jobbade också och slet, vilket var oerhört viktigt för att vi ändå skulle hålla uppe spelet mot Gefle. Likt alla andra så var dock kvaliteten i passningsspelet för svag.

Imad Zatara hade många lägen att göra bra saker på högerkanten, men han utnyttjade inte sin fart och inläggen var för illa slagna.

Längst fram gjorde Ricardo Santos en blek insats. Han fick ofta agera bollmottagare, men bollarna studsade ifrån honom och han var inte tillräckligt aktiv i löpningarna.

John Owoeri försökte i varje fall och var löpvillig så länge han orkade, men den rätta kvaliteten saknades.

Martin Christensen kom in i stället för Imad Zatara tio minuter in på andra halvlek och gjorde ett okej inhopp. Dansken satte fart i offensiven och fick in en del bollar i straffområdet.

Petrit Zhubi bytte av Owoeri på topp de sista 35 minuterna och gjorde en hel del bra, som när han bröt sig in och blev fälld av en man – David Fällman. Det är märkligt att denna straff belyses som tveksam men medierna valde inte att se Mohammed Banguras straff som tveksam. Att bollen var ur spel spelar ingen roll för David var klumpig som satte foten på Petrit och straff var det därmed. Jag är dock besviken på att Petrit lekte för mycket och framförallt att han trixade bort jätteläget att avgöra på ett tillslag i den 92:a minuten.

Oscar Möller kom in de sista 20 minuterna på topp då vi spelade 3–4–3. Möller försökte och oroade en del men det var inte samma kraft som vi är vana vid.

Trots att vi lyckades kvittera kan vi verkligen inte vara nöjda med prestationen. Det är oroande att vi börjat kryssa, precis som vi gjorde förra året ungefär vid den här tiden. Det är livsfarligt att komma in i den andan som vissa gör – att det är okej att förlora med 0–4 borta mot Malmö och att det är okej att göra en dålig andra halvlek mot de regerande svenska mästarna Elfsborg. Att det infaller sig någon slags ursäkt i och med att man möter bra motstånd och att det därmed är bra med fyra poäng mot Elfsborg totalt sett. Men en poäng totalt sett mot Gefle är ur alla hänseenden inte okej.

Den tredje hemmamatchen i rad väntar nästa lördag mot Halmstads BK och då får vi verkligen hoppas att våra mannar förstår vad som krävs för att vinna!

ÅFF – Gefle IF 1–1 (0–0)

0–1 (53) Mikael Dahlberg

1–1 (86, straff) Daniel Sjölund

Varningar ÅFF: inga

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 3 450

Övrig statistik

Bollinnehav 56 – 44

Avslut  9 – 7

Avslut på mål 2 – 1

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 6 – 1

Frisparkar 10 – 7

Offside 0 – 0

Utvisningar 0 – 0

Varningar 0 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Erik Moberg, Andreas Dahlén (ut 73) –

Imad Zatara (ut 55), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund, Kristian Bergström –

John Owoeri (ut 59), Ricardo Santos.

Inbytta ersättare

Martin Christensen (in 55 HM), Petrit Zhubi (in 59 F), Oscar Möller (in 73 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Allan Olesen, Emmanuel Dogbe, Joel Rajalakso.