Fasansfull smärta

Alla mål som man släpper in är en fruktansvärt traumatisk upplevelse och att släppa in ett mål som avgör matcher på stopptid är något ännu värre. Det är ren och skär smärta rakt in i själen.

Vi kvitterade två gånger om borta mot AIK, men det kändes ändå inte helt bra. Farhågan fanns där hela tiden och bilan föll till sist i den 92:a minuten. Två mål ska åtminstone räcka för poäng men eftersom vi släppte in tre nya skitmål blev vi alltså helt utan.

Vi hade under en lång period klarat oss bra i försvarsarbetet, med få insläppta mål, men på sistone har det sett ut som i början på säsongen med många alldeles för lättvindigt insläppta mål efter fatala individuella misstag.

Mål nummer ett denna fasansfulla måndag uppkom efter en slarvpassning från Martin Christensen. Visserligen halkade Martin i momentet innan, men han hade ändå fått bra koll på läget när dansken slog bollen rakt till Nabil Bahoui. Martin Christensen (som trots misstaget inte jobbade tillbaka tillräckligt), Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström och Alberis da Silva agerade passivt när Bahoui väggspelade med Henok Goitom och kom fri in i straffområdet. Henrik Gustavsson såg ut att rädda, men bollen studsade oturligt på den förre brommapojken och in i mål.

Vi borde ha gått in med 1–1 i paus. Henrik Gustavsson slog en lång utspark i den 36:e minuten som Ricardo Santos nickskarvade och Imad Zatara sprintade sig fri. Dessvärre fick Imad bollen för långt ifrån sig och fick stressa iväg avslutet. Det var ändå väldigt nära då bollen rullade i den vänstra stolpen, men med en bättre touch hade Imad fått ett lugnare och bättre avslutningsläge. Marginalerna var alltså emot oss från början.

Efter en rätt svag första halvlek från båda lagen, tog vi kommandot i början på andra halvlek. Passningsspelet liknade mer det tidigare under säsongen än det långsamma och med hög felprocent som präglat vårt spel på sistone.

I den 60:e minuten kom så äntligen kvitteringen efter en fin omställning. Imad Zatara spelade in bollen från vänster. Ricardo Santos tog emot och spelade bakåt till Daniel Sjölund som på ett tillslag hittade Martin Christensen till höger. Martin tog emot och skickade in ett fint inlägg mot bortre stolpen och där språngnickade Imad Zatara in bollen. Målvakten var på bollen men var ändå chanslös när det sköna 1–1-målet föll.

Glädjen var dock inte långvarig och för bara åtta minuter senare tog AIK åter ledningen. Celso Borges fick alldeles för lättvindigt avancera centralt och klippte till Erik Moberg med handen. Men istället för en solklar frispark till oss tilläts Borges fortsätta och han spelade ut bollen till höger. Andreas Dahlén var inte med på noterna och Martin Mutumba kunde styra in bollen framför målet. Daniel Hallingström såg ut att enkelt styra undan inspelet, men stannade oförklarligt upp. Eftersom Anton Tinnerholm samtidigt hade tappat bort Nabil Bahoui, kunde den sistnämnde enkelt raka in det vidriga 1–2-målet.

Luften såg ut att gå ur oss, men ett nonchalant AIK, som verkligen inte var bra denna dag, kunde vi ändå matcha. Efter ett par byten och fler spelare i offensivare positioner kunde vi åter skapa ett visst tryck. I den 85:e minuten lyckades vi äntligen kvittera igen. Daniel Sjölund slog en fin boll i djupet till vänster som Petrit Zhubi tog emot och inlägget var utsökt. Ricardo Santos mötte med huvudet och satte 2–2 snyggt mot det bortre krysset.

Det var sedan riktigt svagt att vi inte kunde hålla undan. Vi hade ett jätteläge i den 91a minuten men straffades åter av rent dålig värdering. Varför gick inte John Owoeri på utsidan om sin trötte back? Istället stannade han upp och slog en passning till höger som blev för hård. Men varför sprang inte Petrit Zhubi fullt efter bollen? Det var i slutsekunderna av en viktig allsvensk match på bortaplan och vi var på väg att bryta en nedåtgående trend. Det var alltså inte frågan om någon korpmatch! Det är då helt oförsvarligt att bara jogga efter bollen bara för att passningen inte var bra slagen. Detta kostade oss nu poängen.

AIK kunde hålla i bollen efter vårt misslyckade anfall. Martin Mutumba vände väl enkelt bort John Owoeri till höger och spelade bollen bakåt där en helt oattackerad Ibrahim Moro kunde serva in bollen. Erik Moberg tappade helt bort markeringen på Henok Goitom som sopren kunde nickskarva bollen via den bortre stolpen och retsamt längs med mållinjen och in i mål. Det var samma stolpe som ställde oss ett spratt då Imad Zatara skott gick stolpe ut. Det hjälpte alltså inte att byta arena. 2010 var det Oscar Möllers skott som gick i insidan av stolpen och precis utanför mållinjen för att retsamt rulla utanför den bortre stolpen.

Henrik Gustavsson hade en mycket otacksam uppgift vid alla tre baklängesmålen, men klarade sig bra i övrigt. Fimpen hade ytterligare bara två skott mot sig, men han gjorde det också bra då AIK hade en hel del fasta situationer, som lyftes in framför mål.

Anton Tinnerholm hade problem med Nabil Bahoui speciellt i början på matchen. Anton fick inte heller någon bra hjälp av Martin Christensen. Tinnerholm vann en hel del dueller i andra halvlek och vågade sig också fram mer men tappade även vid andramålet.

Daniel Hallingström har gjort en hel del missar på sistone som vi inte är vana att se honom göra och denna gång straffades vi hårt av det. Speciellt vid det andra målet.

Alberis da Silva hade problem med passningsspelet inledningsvis, men svarade också för ett par matchavgörande brytningar i straffområdet samtidigt som hans huvudspel var viktigt. Vi släppte som bekant in trean då han var utbytt. Alberis hade inte spelat från start sedan hemmamatchen mot Syrianska strax efter midsommar och gjorde på det hela en fullt godkänd comeback.

Anderas Dahlén höll rent för det mesta men Martin Mutumba fick lite för fritt utrymme, speciellt vid andra målet. Andreas blev också lite för lätt stressad av AIKs höga press, speciellt i inledningen av matchen.

Martin Christensen får givetvis ett jätteminus för felpassningen som föranledde det första baklängesmålet men han ska samtidigt ha ett stort plus för inlägget till Zataras 1–1-mål.

Emmanuel Dogbe vägde lite för lätt på den dåliga gräsmattan som mer förordade fysiskt spel. Ghananen föll ändå ned som en viktig bricka framför våra mittbackar och gjorde det okej, men tvingades utgå på grund av känning på framsida lår i början på andra halvlek.

Erik Moberg kom in på innermittfältet då Emmanuel Dogbe tvingades utgå. Några passningar slog han bort men gjorde det ändå okej. Erik kröp ned som mittback i slutet och tappade dessvärre bort Henok Goitom fram till det avgörande målet.

Daniel Sjölund var viktig i denna match. Även om kvaliteten i agerandet inte infann sig hela tiden, så jobbade och slet ålänningen förtjänstfullt. Pressen på Ibrahim Moro vid tredje målet var inte tillräcklig, men ”förassisten” till våra båda mål var riktigt fina.

Kristian Bergström började blekt, kom i mellanland och hittade inte kvalitet i passningsspelet, men så i början på andra halvlek fick vi åter se Bergström i gammalt gott slag. Han blev mer delaktig i spelet satte högre fart och nådde betydligt högre kvalitet i både markpassningar och inlägg. Även om det inte höll matchen ut lovar det gott inför framtiden.

Petrit Zhubi kom in istället för Martin Christensen och ska ha ett stort plus för inlägget fram till Santos 2–2-mål, men det räckte ju inte till något. Det gäller att spela med insidan av huvudet också och Petrit får ett stort minus för att han inte värderade och jobbade tillräckligt för att vi skulle bärga poängen.

Imad Zatara fick åter plats i startelvan men denna gång på topp. Det var första matchen sedan i början på juni borta mot Helsingborg som Imad spelade på topp, men han tackade för förtroendet genom att göra årets sjätte mål, som var riktigt snyggt. Nära var det ju också dessförinnan med stolpträffen. Många fler lägen i djupled hade vi dock skapat om Imad orkat ta sig ur offsiden oftare. Att missa målchanser på grund av att man går eller joggar hem är oförsvarligt.

Även Ricardo Santos måste anamma att det inte under några omständigheter är okej att vara i offsideposition när vi har läge att spela honom fri. Det krävs en sådan liten ansträngning att springa sig onside. I övrigt var denna match ett fall framåt i nickduellerna och målet var riktigt snyggt, samtidigt som det var viktigt att spräcka målnollan. Men arbetsinsatsen måste bli mycket bättre framöver.

John Owoeri kom in i slutet och borde ha utnyttjat sitt löpövertag på ett bättre sätt.

Summa summarum var det åter en hemsk bortamatch mot AIK, som alla övriga jag bevittnat. Solnalaget är inte alls något märkvärdigt lag och det känns minst sagt förjävligt att de är hela tio poäng före oss. Chansen att nå europaspel genom Allsvenskan minskar naturligtvis drastiskt och därigenom blir cupmatchen borta mot IFK Uddevalla ännu viktigare på torsdag.

Att det inte går att ställa upp med ett halvdant oinspirerat lag som ställdes på benen i östgötacupen borta mot Motala vet vi redan. Utan det gäller att satsa fullt ut och ta tillfället i akt att få tillbaka spelglädjen i laget. Och den som inte tar Svenska Cupen på allvar är ingen ÅFF:are.

AIK – ÅFF 3–2 (1–0)

1–0 (22) Nabil Bahoui (Henok Goitom)

1–1 (60) Imad Zatara (Martin Christensen)

2–1 (68) Nabil Bahoui (Martin Mutumba)

2–2 (85) Ricardo Santos (Petrit Zhubi)

3–2 (92) Henok Goitom (Ibrahim Moro)

Varningar ÅFF: Alberis da Silva (2:a).

Domare: Bojan Pandzic, Hisings Backa.

Publik: 13 580

Övrig statistik

Bollinnehav 55 – 45

Avslut  11 – 7

Avslut på mål 5 – 3

Avslut i målställningen 0 – 1 

Hörnor 9 – 3

Frisparkar 17 – 11

Offside 6 – 2

Utvisningar 0 – 0

Varningar 3 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Alberis da Silva (ut 78), Andreas Dahlén –

Martin Christensen (ut 70, VM 78), Emmanuel Dogbe (ut 51), Daniel Sjölund, Kristian Bergström (MM 78) –

Imad Zatara (HM 78), Ricardo Santos.

Inbytta ersättare

Erik Moberg (in 51 MM, MB 78), Petrit Zhubi (in 70 HM), John Owoeri (in 78 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Allan Olesen, Oscar Möller, Joel Rajalakso.