Efter två raka inledande
förluster var det oerhört jobbigt och nervositeten var verkligen påtaglig inför matchen mot AIK. Avslutningen
på matchen var också en ren pina i rädsla för ett insläppt mål men vi klarade
av det och kan glädjas och andas ut efter en mycket viktig trepoängare.
AIK är naturligtvis ett lag som vi ska besegra på Kopparvallen och
detta var den tredje raka viktorian mot dem på Kopparvallen utan insläppt mål.
Men efter problemen i anfallsspelet och misstag i försvarsspelet i säsongsinledningen
hade självförtroendet fått sig en törn och vikten av poäng var viktigare än att
bjuda på strålande fotboll.
AIK hade inte heller bjudit på fotbollsunderhållning i säsongsupptakten
och en tillknäppt matchbild var väntad. Det innebar dock inte en match utan
situationer. Genom att värmen äntligen kom kunde Kopparvallens matta få sin
välbehövliga bevattning för att speeda upp spelet. Nu är vi ännu inte riktigt i
form för att utnyttja kontgräsmattans fördelar till fullo men vi lyckades vända
spelet och hitta luckor hos det försvarsstarka motståndarlaget i tillräckligt
utsträckning för att göra mål i början på andra halvlek.
Efter en frispark i den 59:e minuten bröt det stora jublet ut. Kristian
Bergström lyfte in bollen och Nils-Eric Johansson fick inte bort bollen bättre
än att Martin Christensen på ett fint sätt bröstade med sig bollen och petade
fram bollen till Imad Zatara som från snäv vinkel i straffområdet till höger
fick på en fin träff och därmed gjorde 1–0 via den bortre stolpen. Ett fantastiskt
underbart mål!
Äntligen kunde vi jobba utifrån en ledning och det är klart att våra
spelare var väldigt måna om att hålla den. Man hade hoppats på att vi kunde
hålla i bollen lite bättre, komma till fler möjligheter och på så sätt få
avslut på anfallen, men lite för enkelt kunde AIK komma till attacker. När det
gällde att offra sig för varandra och freda i eget straffområde så ska alla
våra spelare ha heder, för där fajtades det verkligen om varje boll.
Positionsspelet och förmågan att täcka undan för inlägg var också betydligt
bättre än vid tidigare matcher.
Henrik Gustavsson visade nu vilken fantastisk målvakt han är. Det
handlade inte bara om att han gjorde strålande räddningar i andra halvlek, han
var också bra ute och täckte av när motståndarna fick chansen. De många
undanboxade inläggen och hörnorna var ett otroligt viktigt styrkebesked.
Anton Tinnerholm växte nu ut till den goda försvarsspelare som han är.
Med mer resoluta ingripanden blev också de offensiva framstötarna mer rejäla
och Anton hade framgångsrikt samarbete med Martin Christensen och Imad Zatara.
Daniel Hallingström stod bra pall i den första halvleken med rutin och
rejäla ingripanden, men tvingades tyvärr kasta in handduken i början på andra
halvlek efter ljumskproblem.
Alberis da Silva kom in istället för Danne och gjorde därmed årsdebut i
Allsvenskan. Brassen agerade väldigt förtjänstfullt när AIK tryckte på med
inlägg och räddade ett mål. Det var härligt att se da Silva i slag.
Erik Moberg gjorde också allsvensk årsdebut och spelade hela matchen
som mittback. Vid något tillfälle chansade Erik och Robin Quaison smet igenom
men på det stora hela agerade Moberg så stabilt som vi är vana att se honom
från fornstora dagar, genom att vara rejäl i luftrummet, snabb och svårpasserad
i markspelet, samt att styra sina medspelare.
Andreas Dahlén blandar och ger i passningsspelet men har kommit in i
vårt lag allt bättre och jobbade hårt för att hitta defensiva lösningar,
samtidigt som han hittade fram bra på vänsterkanten några gånger.
Martin Christensen har sett allt bättre ut och fick nu chansen från start,
vilket han var väl värd och gav Nils-Erik Johansson fullt upp. Martin kom
oftare fram i banan och till inläggslägen än vad som var fallet i fjol. Det var
ju också Martin som bäddade för Imads mål när han bröstade med sig bollen med
frenesi och hade sinnesnärvaro att bara peta bollen i läge för Zatara. Dansken
tröttnade därefter, vilket inte var konstigt efter alla löpningar.
Daniel Sjölund visade nu att han är en nyckelspelare för oss, då han
levde upp till de högt ställda defensiva kraven. När han höll på att bli av med
bollen lösta han det på ett bättre sätt genom sin kampvilja att reda ut situationerna.
Offensivt är han också viktig men kan bli lite kvickare i passningsspelet och
höja kvaliteten.
Tom Pettersson flyttades upp på mittfältet och det passade bra att han
kunde få utlopp för sin energi, när det fanns en backlinje därbakom. På mitten
kan därmed Tom förhoppningsvis få fart på sitt potentiellt fina passningsspel.
Kristian Bergström visade åter att gammal är äldst, i positiv
bemärkelse. 39-åringen stod åter för en strålande arbetsinsats och var ju
oerhört nära ett riktigt drömmål då han dräpte en stenhård volley mot krysset,
men bollen tog i insidan på stolpen och for längs med mållinjen. Precisionen i
frisparkar och hörnor har också hållit en hög nivå på sistone.
Imad Zatara flyttades upp på topp och svarade för sin bästa insats hittills
i ÅFF-tröjan och då minns vi förra årets fina insats på Strömvallen. De många
löpningarna och kvalitativa bollbehandlingen i fart var det som vi behövde. Sällan
har en målskytt förtjänat att avgöra en match efter en så god insats även i det
övriga spelet. Även när Imad flyttades ner på högermittfältet svarade han för många
uppoffrade och vältajmade brytningar. Kan bara Zatara vara i närheten av denna
insats och bli jämnare så ser det riktigt ljust ut.
Viktor Prodell gjorde också mycket nytta med sin bollbehandling och
finurlighet, men kunde ha varit lite mer resolut i det fina omställningsläget
efter Alberis räddning i den 61:a minuten. Med ännu större arbetsvilja och
rakhet mot mål kommer också de egna målen.
Oscar Möller hoppade in och svarade för en bra arbetsinsats men måste
försöka göra saker lite enklare och säkrare.
Jag hade förväntat mig att Joel Rajalakso skulle få chansen att hoppa
in efter två mål i U21-laget i tisdags, men matchbilden passade kanske bättre
för Mattias Mete att hålla i bollarna. Mete gjorde det stundom bra, men precis
som Möller kan han agera med mindre marginaler.
Summa summarum en bra arbetsinsats från samtliga för att bärga denna
viktiga trepoängare. Det var det enda som gällde denna lyckliga dag. Nu rustar
vi inför framtiden och på Örjans Vall på onsdag behöver vi inte alls känna
pressen att stå för de fina fiolerna. På en ojämn gräsmatta kommer det bli
mycket kamp och kampen mot AIK på Kopparvallen lovar gott.
ÅFF – AIK 1–0 (0–0)
1–0 (58) Imad Zatara (Martin Christensen)
Varningar ÅFF: Anton Tinnerholm, Mattias Mete
Domare: Tobias Mattsson, Karlstad.
Publik: 4 941
Övrig statistik
Bollinnehav 43 – 57
Avslut 8 – 17
Avslut på mål 5 – 10
Avslut i målställningen 1 – 0
Hörnor 5 – 12
Frisparkar 10 – 13
Offside 0 – 1
Varningar 2 – 2
Startelvan
Henrik Gustavsson –
Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström (ut 53), Erik Moberg, Andreas
Dahlén –
Martin Christensen (ut 67), Tom Pettersson, Daniel Sjölund, Kristian
Bergström (MM 83) –
Imad Zatara (HM 67), Viktor Prodell (ut 83)
Inbytta ersättare
Alberis da Silva (in 53 MB), Oscar Möller (in 67 F, VM 83), Mattias
Mete (in 83 F).
Ej inbytta ersättare
Gustav Jansson, Christoffer Karlsson, Emmanuel Dogbe, Joel Rajalakso.
Men herregud Tobbe dahlén hade högst rätt passnings % 3 felpass!
SvaraRaderaHåller med Anonym. Ända passningen han slog bort var väl till hörnan ? Grym värvning !!
Radera