Efterlängtad hemmaseger

Efter en strålande första halvtimme gick vi ifrån till 2–0 hemma mot Mjällby – Ricardo Santos gjorde båda målen. Bortalaget reducerade kort därefter, men kom inte närmare. Via 2–1-segern har vi därmed chansen till en framskjuten placering i Allsvenskan.

Mjällby är vår mest frekventa motståndare under de senaste decennierna och vi har mötts 30 gånger i seriespel sedan 1996. Just 1996 räddade vi oss undan kvalspel som nykomling i division I, efter ett sent 1–1-mål av Mattias Flodström på Kopparvallen i den sista omgången.

2002 säkrade vi kontraktet i den näst sista omgången via 2–1 hemma på Kopparvallen, vilket i sin tur betydde att Mjällby åkte ur Superettan.

2009 spelade vi en unik seriefinal i Superettan på Kopparvallen. Båda lagen var redan kvalificerat för Allsvenskan, men det hindrade oss inte från att vinna med 2–0.

2010 var däremot matchen på Strandvallen i den näst sista omgången mycket avgörande. Dessvärre föll vi med 1–2, vilket fick katastrofala följder då vi sedan åkte ur Allsvenskan.

I år var situationen den omvända. Vi har säkrat kontraktet, men Mjällby ligger illa till och behövde verkligen poäng för att kliva upp från nedflyttningsplats. Listerlänningarna verkade dock ha invaggats i en falsk trygghet. Efter tidigare problem i seriespelet fick man tillbaka frälsaren Christian ”Chippen” Wilhelmsson och effekten lät inte dröja på sig. Chippen gjorde mål och drev på laget. Bra prestationer följde mot dåvarande topptrion. Elfsborg och AIK besegrades på Strandvallen och borta mot Malmö tog MAIF ledningen och spelade länge bra mot de svenska mästarna men fick till slut ge sig med 1–4.

Med stjärnspelare i laget kan det lätt bli så att ansvaret läggs mycket på denne, att ”han” fixar det. Och ”kunde vi spela så bra mot de bästa så ska vi givetvis klara de sämre lagen”. Mot BP, som hade nio raka förluster, blev det därmed ett stort magplask och en svidande 0–1-förlust.

Mot oss uppträdde också Mjällby mycket harmlöst under den första halvtimmen, men vi spelade också mycket bra. På bortaplan har vi byggt upp ett hållbart spel, med mycket djupledsspel. Nu kunde vi också kombinera det med en hel del teknisk finess och efterlängtade och kvalitativa spelvändningar.

När Mjällby tappade boll kunde vi ställa om sylvasst och genom bra passningsspel och kvicka fötter öppnades enorma ytor. Martin Christensen (som bytte kant till vänster) hade stor lekstuga med Danny Ervik som också fick dålig hjälp av yttermittfältaren Keame Bonsu och Lukas Grill gav inte heller bästa understöd.

John Owoeri var också mycket aktiv, på båda kanterna och då hängde inte mjällbyspelarna med. Och för målen svarade Ricardo Santos.

Vi tog vi ledningen redan i den sjätte minuten. Martin Christensen tempoväxlade bort Danny Ervik, vilket öppnade för ett perfekt inlägg mot den bortre stolpen där Ricardo Santos kunde nicka in 1–0.

I den 32:a minuten ökade vi på till 2–0 efter ett snabbt anfall. Kristian Bergström slog en fin djupledsboll till vänster där Martin Christensen frispelade John Owoeri, som kom in från vänster i straffområdet. Mattias Asper räddade, men Ricardo Santos lyfte behärskat in returen fram till 2–0.

Minuten senare reducerade dock Mjällby. Kwame Bonsu skickade in ett inlägg från höger och obevakad kunde Andreas Blomqvist nicka in 2–1. Vi slappnade av efter vår överlägsenhet och Tom Pettersson tappade sin markering och Allan Olesen var inte riktigt på hugget när han tvingades ta över. Daniel Hallingström följde Daniel Löfquist vid den främre stolpen, vilket också gjorde att Henrik Gustavsson inte kunde gå ut.

Vi borde dock ha stängt matchen på alla våra chanser innan Mjällbys reduceringsmål och vi hade också bra möjligheter efter deras mål, men slarvade lite i avgörande lägen, som när vi kom tre mot en. Ricardo Santos passning till John Owoeri till vänster var dock för lös och bakom John. Owoeri kom därmed för nära en motståndare, men kunde varit kylig och spelat rakt till höger där Martin Christensen var helt sopren.

Den andra halvleken blev sämre och vi tog avslut från svåra lägen istället för att spela in till fristående spelare. Vi hade ett stort bollinnehav i den första halvleken (58–42), men i den andra akten var det helt jämt (50–50).

Vi försvarade oss dock väl och Mjällby tilläts inte komma igenom, men det var lite oroligt när Mjällby fick fyra hörnor mellan minut 76–78. Vi redde dock ut situationerna, så som när Tom Pettersson täckte bort Kwame Bonsus skott. Mjällby satsade förstås framåt i slutet men skapade inga större farligheter.

Att vi tappade det fina spelet till andra halvleken mot ett lag som kämpar för sitt liv var inte onaturligt och det är alltid svårt att trumma på efter en sådan urladdning i början på matchen. Mjällbys tränare Anders Linderoth erkände också att de hade tur som inte låg under med 1–3 eller 1–4 i paus.

Henrik Gustavsson hade inte mycket att göra på målet och behövde inte mota speciellt många skott, men gjorde en fin enhandsräddning på Kwame Bonus skott i första halvlek och stod pall för alla hörnor.

Allan Olesen klarade sig okej mot Chippen men tappade bort Andreas Blomqvist vid baklängesmålet, även om han inte var Allans primära uppgift.

Daniel Hallingström hade inga större problem att hålla ihop försvaret på sedvanligt sätt och var viktig för att freda oss mot de 11 hörnorna.

Månz Karlsson var fortsatt stabil, som vanligt bra i huvudspelet men också snabbt ute och avvärjde i markspelet.

Pontus Nordenberg var fint med offensivt i den första halvleken och tog inga onödiga risker i den andra akten.

Simon Skrabb spelade sin andra allsvenska match från start. Den första var borta mot Örebro i våras, då gick det inget vidare, men nu var han väl värd chansen efter fina inhopp och bra insatser i U21-laget och finska U21-landslaget. Att det finns egenskaper att fila på visar bara att det finns hög potential hos 19-åringen. Vi kunde ha fått ännu bättre spelbredd om han hållit sin kant bättre för spelvändningar och ibland gick han lite för länge med bollen. Med sin teknik, fart och fina fötter var Stefans grabb annars ett stort hot mot mjällbyförsvaret.

Tom Pettersson var guld värd på innermittfältet med sin inställning som är ett föredöme för alla andra. Att gå in för fullt i varje duell när kontraktet är säkrat visar på en enorm vinnarskalle. Minus dock för den tappade markeringen på Andreas Blomqvist vid baklängesmålet.

Kristian Bergström har tidigare spelat på innermittfältet och även på senare år gjort en hel del goda insatser centralt. Trots detta har lagledningen varit lite för feg i mina ögon, som när Daniel Sjölund spelade andra halvlek i derbyt på Kopparvallen. Pligg svarade för en del fina framspelningar och höll sin position väl i det defensiva arbetet, när han föredömligt täckte av inspelsvägar centralt.

Martin Christensen fick ett enormt övertag från början på Denny Ervik. Med sin fart teknik och tempoväxlande vände han in både på insidan och utsidan och matade inlägg. Dansken hade full kontroll på förarbetet och inlägget till Santos 1–0-mål. Med åtta målgivande passningar är Martin delad trea i den allsvenska assistligan. Martin hade dock lägen till ytterligare någon assist, men ville så gärna göra mål själv vid några tillfällen.

John Owoeri var som vanligt mycket aktiv, snabb och kvalitativ med boll, men var för egoistisk i flera lägen, när det fanns jättebra passningsalternativ valde han istället att ta svåra avslutslägen. På det stora hela bidrog John väldigt mycket till vår väldigt starka start av matchen.

Ricardo Santos var fortsatt obeveklig i huvudspelet, vilket gav oss utrymme även på längre bollar. Med de två fina målen är han nu uppe i hela 15 mål i Allsvenskan, vilket är lika många som Viktor Prodell gjorde 2012. Chansen finns också att slå klubbrekordet under en säsong som Roland Sandberg innehar med 17 allsvenska mål från 1971. Med lite större skärpa kunde Santos svarat för ytterligare poäng redan i den här matchen.

Victor Sköld bytte av John Owoeri under de sista 20 minuterna och gjorde ett bättre inhopp senast än senast mot Halmstad, men kom inte till någon riktig målchans.

Bruno Marinho gjorde efterlängtad comeback i Allsvenskan. Senast Bruno spelade allsvensk fotboll var i 0–3 matchen borta mot Helsingborg den 30 september 2012. Nu verkar knäet äntligen vara okej efter korsbandsskadan. Det är bara att hålla tummarna, för en Bruno tillbaka i gammalt gott slag kan vara viktig för oss nästa säsong. Under de åtta minuternas speltid visade brassen på spelglädje och spelade med gott passningsspel.

Det känns bra att vi lyckades vinna på hemmaplan igen. Vi hade en riktigt bra period i början på matchen som lade grund till segern, som vi tar med oss inför avslutningen. Med 40 inspelade poäng har vi redan tangerat fjolårets poängskörd och vi har goda möjligheter att bli bättre än de två raka åttondeplatser som vi noterat.

Vi har två matcher kvar AIK borta och Malmö hemma. Passa på och häng med till den sista bortamatchen. Läs mer om bussresan till Friends Arena och hur du anmäler dig här

Efter att omgångens alla matcher färdigspelats kommer jag redogöra för mina tankar inför de två avslutande omgångarna.

Sedan hoppas i varje fall jag att Mjällby klarar sig kvar. Även om Strandvallen ofta varit ett helvete för oss, så behövs det fler lag från mindre orter i Allsvenskan för att riva om bland det så kallade etablissemanget!

Matchfakta

ÅFF – Mjällby AIF 2–1 (2–1)

1–0 (  6) Ricardo Santos (Martin Christensen)

2–0 (32) Ricardo Santos

2–1 (33) Andreas Blomqvist

Varning ÅFF: Tom Pettersson (2:a).

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 5 178

Övrig statistik

Bollinnehav 54 – 46

Avslut 17 – 7

Avslut på mål 8 – 5

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 10 – 11

Frisparkar 11 – 9

Offside 0 – 0

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

Simon Skrabb (ut 85), Tom Pettersson, Kristian Bergström, Martin Christensen (ut 84) – 

Ricardo Santos, John Owoeri (ut 74).

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 74, HM 85), Bruno Marinho (in 85 MM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, Emmanuel Boakye, Daniel Sjölund, Joel Rajalakso. 

Tre omgångar kvar

Det känns fantastiskt skönt att vi, precis som i fjol har det allsvenska kontraktet klart med tre omgångar kvar. I fjol säkrades kontraktet efter Helsingborgs seger hemma mot Halmstad, men i år avgjorde vi själva genom en meriterad seger borta mot Halmstads BK med 3–1.

Efter BPs sensationella seger borta mot Mjällby på lördagen var förutsättningarna givna inför vår match på Örjans vall. Vid seger skulle vi säkra kontraktet och så blev det ju till allas vår stora glädje. Vi kan därmed också konstatera att vi tagit fyra bortasegrar i följd!

Fyra raka bortamatcher i serie- och kvalspel har vi inte vunnit sedan 2001, då vi avslutade seriespelet i division II med sex raka segrar, varav tre på bortaplan: Myresjö IF 2–1, Linköpings FF 2–1 och Jönköpings Södra IF 2–0. I kvalet till Superettan mot Syrianska Föreningen (numera Syrianska FC) vann vi hemma på Kopparvallen med 2–1 och på bortaplan vann vi med 4–1.

Senaste gången vi tog fyra raka segrar i elitfotbollen var 1985, då vi vann hela sju raka bortasegrar i division II: Degerfors IF 2–0, Kalmar AIK 2–0, Norrby IF 4–0, IFK Malmö 1–0, Helsingborgs IF 2–0, Markaryds IF 5–0 och Västra Frölunda IF 1–0. Vi var också väldigt nära att ta en åttonde raka bortaseger (i den näst sista omgången), men Jönköpings Södra kvitterade i slutminuten, vilket till slut förödande nog gjorde att vi missade det allsvenska kvalet.

Senaste gången vi tog fyra raka segrar i Allsvenskan var senaste guldåret 1973, då vi inledde seriespelet med hela nio raka segrar, varav fem på bortaplan: Östers IF 1–0, AIK 2–1, IF Saab 3–1, Örebro SK 2–0 och IK Sirius 2–0.

Omgång 27 visade med sin tydlighet att man inte kan ta något för givet, då samtliga lag från plats två till sex fick stryk!

På fredagen säkrade Helsingborg som väntat sitt kontrakt efter 4–1 mot formsvaga Kalmar FF.

Under lördagen noterades dock två överraskande resultat. Mjällby föll med 0–1 hemma mot ett BP som hade nio raka förluster! Gefle vann på bortaplan mot sexan Djurgården med 2–1.

Under söndagen besegrade Norrköping tvåan Göteborg med 3–0 hemma på Nya Parken och Falkenberg slog tillbaka femman Häcken på Gamla Ullevi med 2–1. Dessutom fick trean Elfsborg storstryk borta mot Örebro (som redan hade kontraktet säkrat innan matchen) med 1–5. På söndagen säkrade också Malmö FF guldet via 3–2 borta mot fyran AIK.

Att alla topplagen bakom Malmö fick stryk innebär faktiskt att vi fortfarande kan nå tredjeplatsen, om vi vinner samtliga av våra tre matcher och lagen framför fortsätter gå total kräftgång. Vi måste dessutom ta in 14 mål på Elfsborg. Men fortsätter boråslaget släppa in fyra minusmål per match så finns ju chansen… Sannolikheten att detta ska slå in är ändå väldigt liten.

Även en fjärdeplats kan dock ge en plats i Europa League nästa år. Detta inträffar om ettan, tvåan eller trean vinner Svenska Cupen. Nytt från denna turnering i Svenska Cupen är alltså att ett förlorande lag mot svenska mästarna i cupfinalen inte längre ger någon biljett till Europa League.

Likväl är det naturligtvis svårt att passera fem lag. Vi måste förstås vinna alla våra matcher, AIK måste gå tomt och Häcken får inte ta mer än två poäng.

AIK möter närmast Brommapojkarna på Tele 2 Arena och förhoppningsvis har BP fått lite energi av segern mot Mjällby och kan bjuda upp till motstånd. Sedan ska vi åka till Friends Arena för att fajtas om en ny bortaseger. I avslutningen spelar solnalaget borta mot formsvaga Kalmar.

Häcken spelar viktigt toppderby borta mot IFK Göteborg på söndagen den 19 oktober. Femman BKH är fyra poäng efter tvåan IFK. Häcken möter sedan vilt kämpande bottenlaget Gefle hemma. I epilogen möter Häcken ett formstarkt ÖSK på Behrn Arena, som också skulle kunna blanda sig i toppstriden.

Örebro på en sjätteplats har fem poäng upp till en fjärdeplats och tre poäng ned till oss. Måndagen den 20 oktober väntar Djurgården på bortaplan. Därefter väntar ett vilt kämpande bottenlag i form av Norrköping på bortaplan, innan avslutningen sker hemma mot Häcken.

Djurgården och Helsingborg har båda 39 poäng och är därmed två poäng före oss.

DIF möter närmast två lag som är före dem i tabellen; Örebro hemma och Elfsborg borta, innan avslutningen sker hemma mot Norrköping.

HIF spelar borta mot vilt kämpande bottenlaget Falkenberg på måndag. Sedan väntar Göteborg hemma innan epilogen borta mot Gefle.

Vi har som bekant spelat ihop 37 poäng, vilket är lika många som vi tog 2012 och tre färre än vi spelade ihop i fjol. Nu har vi en bra chans att överträffa detta. Närmast väntar hemmamatch lördagen den 18 oktober mot Mjällby. MAIF hade förstås hoppats på ett ryck från bottenstriden till en fempoängslucka, men allt gick emot blekingelaget. Efter förlusten mot solklara jumbon BP vann alla lag bakom vilket innebar att Mjällby nu är riktigt illa ute på nedflyttningsplats.

Lyckas vi besegra ett högst motiverat Mjällby så kan vi se fram mot matchen mot AIK på Friends Arena med tillförsikt, speciellt om vi får hjälp av BP.

I epilogen är det inte heller svårt att finna motivation mot de nyblivna Svenska mästarna Malmö FF som då också kommer att tilldelas Lennart Johanssons Pokal. MFF kan nu helt fokusera på Champions League, vilket bör öka våra chanser.

Hur högt kan vi då realistiskt sett komma i tabellen?

Ja, att vi ska kunna avsluta med nio poäng är fullt möjligt, men hur långt räcker det i så fall?

Helsingborg har efter en jobbig säsong gjort det bra på slutet, men nu är kontraktet klart och efter uppehållet är det lätt hänt att de slappnar av, så dem har vi en riktigt god chans att passera.

Djurgården ser redan ut att ha tacklat av och kommer förmodligen inte heller anstränga sig till det yttersta, vilket innebär en bra möjlighet att passera dem också.

Örebro har kommit tillbaka väldigt starkt och jag tror ÖSK är mer motiverat att nå en hög placering än HIF och DIF, men visst har vi chansen att ta dem också.

Häcken har tacklat av på sistone, men de har sex poäng tillgodo på oss, så det är klart att det blir tufft att gå om dem, men inte omöjligt.

Man tycker ju att AIK borde klara BP och Kalmar, men för solnalaget var det bara guld som gällde innan säsongen. Nu får de i och för sig ett EM-kvaluppehåll för att fokusera på att ta en Europa Leagueplats, men vi hoppas givetvis på ett mirakel!

Elfsborg har trots stjärnsmällen mot Örebro en fin möjlighet att klara en plats till Europa League och det borde också IFK Göteborg klara, men den senaste omgången visade också att allt är möjligt!

Hur slutar då bottenstriden?

Det känns väldigt ovisst med fyra lag inom en poäng och det kommer säkert att avgöras i sista omgången, då matchen Falkenberg – Mjällby spelas, vilken ser ut att bli helt avgörande. Söndagen den 19 oktober spelas också den superviktiga matchen Gefle – Norrköping, där en eventuell vinnare tar ett stort steg mot nytt kontrakt.

Kalmar har bara tagit en poäng på de senaste sex matcherna och har sjunkit som en sten i tabellen, men de ser ändå ut att klara sig kvar med sina 35 poäng, men det är inga lätta matcher kvar och närmast väntar Halmstad på Guldfågeln Arena lördagen den 18 oktober.

Efter vår seger på Örjans vall ligger HBK kvar på 33 poäng, vilket är högst osäkert om det räcker för fortsatt allsvenskt spel.

Jag tror ändå att det står mellan den kvartetten som ligger mest risigt till. Kanske får hemmaplan till sist avgörandet? I så fall är det fördel Gefle och Falkenberg som har två hemmamatcher kvar, medan Norrköping och Mjällby bara har en hemmamatch kvar.

Fortsättning följer efter EM-kvaluppehållet!

Omgång 28 i sin helhet

Lördag 18 oktober

13.00 Malmö – Elfsborg

16.00 Kalmar – Halmstad

16.00 Åtvidaberg – Mjällby  

Söndag 19 oktober

15.00 Göteborg – Häcken  

17.30 Brommapojkarna – AIK

17.30 Gefle – Norrköping

Måndag 20 oktober

19.00 Falkenberg – Helsingborg

19.00 Djurgården – Örebro

Nedan följer läget i tabellen samt vilka matcher som lagen har kvar. De rödmarkerade är toppmatcher, mer eller mindre och de blåmarkerade är bottenmatcher, mer eller mindre.

		Po	mål	+/-	omg 28	omg 29	omg 30
1.	MFF	59	55-27	+28	IFE h	BP h	ÅFF b
2.	IFKG	47	47-31	+16	BKH h	HIF b	HBK h
3.	IFE	46	37-29	+8	MFF b	DIF h	BP b
4.	AIK	45	50-40	+10	BP b	ÅFF h	KFF b
5.	BKH	43	51-36	+15	IFKG b	GIF h	ÖSK b
6.	ÖSK	40	46-40	+2	DIF b	IFKN b	BKH h
7.	DIF	39	45-29	+16	ÖSK h	IFE b	IFKN h
8.	HIF	39	40-37	+3	FFF b	IFKG h	GIF b
9.	ÅFF	37	34-40	-6	MAIF h	AIK b	MFF h
10.	KFF	35	32-41	-9	HBK h	MAIF b	AIK h
11.	HBK	33	36-44	-8	KFF b	FFF h	IFKG b
12.	GIF	29	30-36	-6	IFKN h	BKH b	HIF h
14.	FFF	29	34-44	-10	HIF h	HBK b	MAIF h
15.	IFKN	29	34-48	-14	GIF b	ÖSK h	DIF b
13.	MAIF	28	27-42	-15	ÅFF b	KFF h	FFF b
16.	BP	12	28-62	-34	AIK h	MFF b	IFE h

Klart för en ny allsvensk säsong!

Äntligen är det då klart att vi spelar i Allsvenskan även nästa år, vilket innebär den femte allsvenska säsongen under detta decennium och den 20:e totalt i vår stolta förenings historia!

Efter att Mjällby överraskande fått stryk hemma mot BP visste vi att 37 poäng skulle räcka för att säkra en allsvensk plats 2015. Eftersom vi hade 34 poäng behövdes en seger och vi tog den efter 3–1 borta mot Halmstads BK.

Vi vann trots att vi hamnade i underläge, men för första gången sedan hemmamatchen mot Djurgården 2012, lyckades vi vända ett underläge till seger i Allsvenskan. Vi tog också den första bortasegern mot Halmstads BK sedan 1975 (den tidigare enda bortasegern mot HBK). Vi hade inte gjort ett mål borta mot HBK sedan 1980 och aldrig tidigare gjort tre mål på Örjans vall mot HBK.

Vi startade med exakt samma startelva som senast mot Helsingborg. Första halvtimmen på matchen var inte av någon bättre kvalitet. I den femte minuten fick Mikael Bohman ett bra läge efter inlägg, men fick ingen bra träff på bollen.

I den 24:e minuten skickade Pontus Nordenberg in ett inlägg från höger och Ricardo Santos fick bra läge vid den främre stolpen, men fick inte riktig träff på nicken och bollen gick utanför den bortre stolpen.

I den 30:e minuten tappade vi bollen på egen planhalva till vänster. Pontus Nordenberg hade chansen att lyfta upp bollen längs kanten, men valde ett svårare alternativ som inte visade sig lyckat. Kristinn Steindorsson snodde bollen, drev fram i högerinnerposition och spelade in bollen mot straffområdet. Månz Karlsson såg ut att kunna få bort bollen men lyckades inte. Istället kunde Marcus Antonsson ta sig in till höger i straffområdet. Kristian Bergström försökte täcka bort läget, men lyckades inte och Marcus klippte in 0–1. Henrik Gustavsson fick skottet nära sig, men var inte riktigt på tå för att mota skottet.

Det kändes förstås förjävligt att åka på ett sådant skitmål, när vi hade haft ganska bra koll på matchen. Det dröjde dock inte länge förrän frustrationen och ilskan förbyttes mot glädje.

Bara minuten senare tog John Owoeri fart in i straffområdet till vänster, vände om och blev hakad av Jesper Westerberg. Vi fick därmed årets första straff i Allsvenskan. Ricardo Santos klippte in elvametaren i mitten av målet, utan att Stojan Lukic kunde nå den. Härligt, nu var vi med igen.

Halmstad hade sedan tre hörnor i rad, vilken den sista blev giftigast men Marcus Antonsson nickade utanför. För övrigt kändes det bra och ännu bättre skulle det bli!

I den 36:e minuten slog Antonio Rojas en passning rakt i famnen på Mohammed Abubakari, som inte var sen att utnyttja läget utan spelade ut till höger, där Martin Christensen var stark och höll undan från en motståndare, tempoväxlade, avancerade och skickade in ett inspel mot bortre delen av straffområdet. John Owoeri vräkte sig fram och klippte till mot den främre stolpen. Stojan Lukic var på bollen, men kunde inte hindra den från att gå i mål. Underbart – vi hade vänt matchen på bara några minuter på tidigare omöjliga Örjans vall!

Vi hade sedan bra kontroll på händelserna halvleken ut och fick en smakstart på den andra halvleken. I den 52:a minuten ställde vi om. Efter ett snabbt anfall skickade Tom Pettersson iväg en fin djupledsboll till höger. Martin Christensen tog emot, satte fart i högerinnerläge, stannade upp, tempoväxlade och spelade in bollen framför mål. John Owoeris första avslut täcktes, men Owoeri satte returen fram till 3–1, invid den främre stolpen.

Det var en otroligt skön känsla att stå där bakom målet och se bollen gå in. Bara vi kunde hålla detta nu och säkra kontraktet!

Det var förstås nervöst till slutet, men vi hade inga större problem att hålla undan efter bra försvarsspel inne i straffområdet där Halmstads inlägg stångades bort. Marcus Antonsson fick chansen i den 61:a minuten men nickade högt över.

Kanske gick det lite för enkelt för efter halva halvleken blev vi lite för passiva och överlät taktpinnen till hemmalaget lite för enkelt. Hemmalaget hade dock inte verktygen för dagen för att dyrka upp vårt försvar. När HBK försökte få tryck efter långa bollar i slutet fick vi kontringsmöjligheter men vi saknade den sista skärpan för att utnyttja dem.

Det gjorde emellertid inget för vi höll undan till en mycket viktig seger som innebär allsvenskt spel även 2015. Eftersom Gefle möter Norrköping i nästa omgång och Falkenberg tar emot Mjällby hemma i epilogen kan kvalande lag komma upp i maximalt 36 poäng. Vi är nu uppe i 37 poäng.

I och med segern smet vi också förbi Kalmar upp på nionde plats och möjligheten finns att klättra ytterligare i avslutningen. Örebro på sjätte plats har 40 poäng. Djurgården och Helsingborg har 39 poäng.

Henrik Gustavsson borde ha gjort det bättre vid baklängesmålet, men hade i övrigt inga större problem att freda målet, tack vare ett bra samarbete med backlinjen.

Allan Olesen klarade sina defensiva uppgifter bra även om han inte kom med så mycket i offensiven.

Daniel Hallingström svarade för en heroisk insats i mittförsvaret tillsammans med Månz Karlsson. Danne höll i hopp försvaret på ett bra sätt och var hela tiden grymt koncentrerad, vilket ledde till fina och resoluta ingripanden både i huvudspelet och i brytningar på marken.

Månz Karlsson har också växt och stod för flera uppoffrande brytningar och gott huvudspel. Enda minuset var insatsen vid baklängesmålet.

Pontus Nordenberg spelade med lite för små marginaler inledningsvis, vilket också föranledde vårt baklängesmål, men sedan värderade 19-åringen bättre. Pontus kan se fram mot att han välförtjänt tagits ut till två U20-landskamper mot Finland (10 och 12 oktober) under EM-kvaluppehållet.

Martin Christensen gjorde på nytt en mycket stark bortamatch. Med bra löpningar, tempoväxlingar och bra inlägg låg han bakom mycket av vår offensiv och var direkt delaktig i våra två sista mål. Dansken har också lärt sig att hitta rätt position i det defensiva arbetet, vilket är riktigt roligt att se. Med sju assist ligger Martin delad fyra i Allsvenskans assistliga.

Mohammed Abubakari vann väldigt mycket boll, höll i framgångsrikt och fördelade, vilket var en stor anledning till att vi fick ett övertag på innermittfältet och också gjorde mål (Mommos bollvinst och framspelning innan 2–1-målet). Efter sin sjätte varning är tyvärr Abubakari avstängd i nästa omgång mot Mjällby. Jag hoppas att lagledningen tänker på framtiden när de resonerar kring ersättare.

Tom Pettersson stred också tappert på innermittfältet, vilket även bidrog till att motståndaren inte kunde spela igenom. Tom är också mycket bra på huvudet och tvekar inte att fullfölja sina framstötar. Tom förspelade också fint till 3–1-målet.

Kristian Bergström höll sin defensiva position ganska väl och jobbade för laget på ett bra sätt, utan att komma fram så mycket i offensiven.

John Owoeri vaknade till ordentligt efter en något tveksam start, fixade en straff och gjorde på nytt två bortamål på naturgräs. Alla målen är en följd av Johns kvickhet och där hänger inte motståndarna med, när nigerianen utnyttjar farten på rätt sätt. Genom Owoeris styrka är han också svår att ta bollen ifrån i mottagningarna. Med åtta allsvenska mål har även respekten från motståndarna ökat.

Ricardo Santos gjorde ingen stor match, men visade sin huvudstyrka några gånger och satte den viktiga kvitteringen på straff. Målet var det 13:e i Allsvenskan i år och därmed ligger brassen på delad tredjeplats i den allsvenska skytteligan tillsammans med Malmös Markus Rosenberg och Emil Forsberg.

Simon Skrabb kom in istället för en trött John Owoeri de sista 25 minuterna och hade energi och vilja i kontringsspelet i slutet, men hittade inte riktigt rätt. 19-åringen är dock på rätt väg och är precis som Pontus Nordenberg uttagen i U20-landslaget, men för Finland och våra spelare kan alltså komma att ställas mot varandra under uppehållet!

Victor Sköld bytte av Ricardo Santos de sista 20 minuterna. Victor kämpade väl men hittade inte riktigt rätt i löpningarna för att öppna upp de bästa ytorna.

Alberis da Silva kom in de sista tio minuterna istället för Martin Christensen och agerade som tredje mittback, vilket var värdefullt med brassens goda huvudspel på de långbollar som Halmstad lyfte in.

Det känns fantastiskt att vi kan andas ut efter att ha säkrat en ny allsvensk säsong. Jag återkommer med förutsättningarna inför avslutningen.

Matchfakta

Halmstads BK – ÅFF 1–3 (1–2)

1–0 (30) Marcus Antonsson

1–1 (32, straff) Ricardo Santos

1–2 (36) John Owoeri (Martin Christensen)

1–3 (52) John Owoeri

Varning ÅFF: Mohammed Abubakari (6:e, avstängd mot Mjällby).

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping.

Publik: 4 302

Övrig statistik

Bollinnehav 57 – 43

Avslut 11 – 9

Avslut på mål 5 – 3

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 7 – 4

Frisparkar 12 – 7

Offside 4 – 3

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

Martin Christensen (ut 84), Mohammed Abubakari, Tom Pettersson, Kristian Bergström – 

Ricardo Santos (ut 74), John Owoeri (ut 70).

Inbytta ersättare

Simon Skrabb (in 70), Victor Sköld (in 74), Alberis da Silva (in 84 MB).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Emmanuel Boakye, Daniel Sjölund, Joel Rajalakso.

Fyra omgångar kvar

Efter bra utdelning på sistone med tio poäng på fyra matcher åkte vi på en försmädlig hemmaförlust med 1–2 mot Helsingborg. HIF smet därmed förbi och vi sjönk till tionde plats. Tack vare att både Gefle och Norrköping fick stryk har vi trots allt åtta poäng ned till Gefle, Falkenberg och Norrköping.

Är det då lugna gatan? Naturligtvis inte. Detta är som bekant ingen liten petitess utan oerhört mycket större än livet självt – att vi hänger kvar i Allsvenskan och då finns inte på kartan att ta ut något i förskott.

Eftersom den sista kvartetten i bottenstriden (BP är ju avsågat) möter varandra i form av matcherna Gefle – Norrköping i omgång 28 och Falkenberg – Mjällby i omgång 30, räcker det med 38 poäng för att med säkerhet vara kvar i Allsvenskan. 37 poäng räcker för att undvika direktnedflyttning.

På söndag åker vi till Örjans Vall för tufft gräsmöte med Halmstads BK. HBK vann som väntat borta mot BP (3–0) och tog därmed ett stort steg mot ett nytt kontrakt. HBK återfinns en poäng efter oss. Det gäller nu att vi skakar av oss den tunga förlusten mot HIF och hittar tillbaka till det fina bortaspelet som vi har presterat och vi vann ju på gräs mot Häcken. Vi bör dock förvänta oss ett aggressivare lag och det gäller att stå upp i kampen.

Innan vi spelar vår match har matchen Helsingborg – Kalmar gått av stapeln på fredagen. En eventuell vinnare i den matchen säkrar definitivt allsvenskt kontrakt.

Under lördagen spelas ytterligare två intressanta matcher för bottenstridens vidkommande.

Mjällby ska naturligtvis slå Brommapojkarna på Strandvallens naturgräs, vilket kan bli ett bra avstamp inför avslutningen. Direkt efter uppehållet möter vi Mjällby hemma på Kopparvallen och då får vi hoppas att vi har långt ned till de nedre strecken. Mjällby visade styrka när de hemmabesegrade Elfsborg och AIK. MAIF hängde också med länge borta mot Malmö, men när de svenska mästarna trampade gasen i botten fick Mjällby till slut ge sig med 1–4. Med Christian Wilhelmsson i storform har dock Mjällby fått tillräcklig fart under vingarna för att reda ut stormen. Efter vårt möte väntar stor poängchans hemma mot Kalmar innan avgörandet (?) borta mot Falkenberg i epilogen.

På lördagen spelar också Gefle borta mot Djurgården. Gefle ledde hemma mot Örebro senast men Tappade till 1–2, vilket givetvis var väldigt tungt. Efter förlusten borta mot Göteborg (1–2) finns dock risken att luften gått ur Djurgården. Vid vinst hade DIF haft en god möjlighet att blanda sig i kampen om Europa League-platserna, men nu är det sju poäng upp till tredjeplatsen men tolv pinnar kvar att spela om. Det lär ändå bli en tuff uppgift för Gefle mot sin tidigare tränare Pelle Olsson. Efter matchen på Tele 2 Arena väntar den hyperviktiga matchen hemma mot Norrköping. Häcken borta blir sedan en tuff uppgift, speciellt om bollklubben slåss om en Europa League-plats. I epilogen har GIF en god chans till en seger, mot ett Helsingborg som då bör ha säkrat kontraktet.

Samtidigt som vi spelar på Örjans Vall på söndag 15.00 spelas också matcherna;

Örebro – Elfsborg och Norrköping – Göteborg.

Örebro behöver en pinne till för att säkra kontraktet, men Elfsborg är förstås väldigt motiverat för att hålla undan på sin tredjeplats.

Formstarka Göteborg vann toppmötet mot Djurgården med 2–1 och har seglat upp på andra plats med mikroskopisk möjlighet att snuva Malmö på guldet (nio poäng efter). Det blir naturligtvis en tuff uppgift för Peking, trots hemmamatch i kamratmötet. Norrköping möter efter EM-kvaluppehållet Gefle på Strömvallen i en superviktig match. Sedan väntar förmodligen två lag som inte har så mycket att spela för; Örebro hemma och Djurgården borta.

Klockan 17.30 på söndagen spelas ytterligare två matcher.

Häcken – Falkenberg och AIK – Malmö.

Falkenberg vann den oerhört viktiga kampen hemma mot Norrköping med 4–2 och gick därmed om IFK upp på kvalplats, men nu väntar en riktigt tuff uppgift mot Europa League-jagande Häcken. Sedan väntar Helsingborg hemma, derby borta mot Halmstad och Mjällby hemma i epilogen.

Matchen AIK – Malmö såg länge kunna bli en avgörande finalmatch om guldet, men AIK hamnade rejält på efterkälken efter tre raka förluster och tappade ytterligare två poäng efter 1–1 borta mot Elfsborg. AIK har därmed hela 11 poäng upp till MFF, men är bara en poäng efter Elfsborg på tredje plats, så solnalaget har fortfarande allt som spela om. Eftersom AIK möter BP på Tele 2 Arena därefter har de förmodligen fortfarande en god chans att nå en Europa League-plats, innan vi möter dem på Friends Arena i den näst sista omgången.

I epilogen möter vi Malmö på Kopparvallen. Ett Malmö som med all sannolik redan är klara mästare, men som säkert vill prestera inför många guldfirande fans. Det blir en härlig utmaning!

Omgång 27 i sin helhet

Fredag 3 oktober

19.00 Helsingborg – Kalmar  

Lördag 4 oktober

16.00 Mjällby – Brommapojkarna

16.00 Djurgården – Gefle

Söndag 5 oktober

15.00 Halmstad – Åtvidaberg

15.00 Örebro – Elfsborg

15.00 Norrköping – Göteborg

17.30 Häcken – Falkenberg

17.30 AIK – Malmö

Nedan följer läget i tabellen samt vilka matcher som lagen har kvar. De rödmarkerade är toppmatcher, mer eller mindre och de blåmarkerade är bottenmatcher, mer eller mindre.

		Po	mål	+/-	omg 27	omg 28	omg 29	omg 30
1.	MFF	56	52-25	+27	AIK b	IFE h	BP h	ÅFF b
2.	IFKG	47	47-28	+19	IFKN b	BKH h	HIF b	HBK h
3.	IFE	46	36-24	+12	ÖSK b	MFF b	DIF h	BP b
4.	AIK	45	48-37	+11	MFF h	BP b	ÅFF h	KFF b
5.	BKH	43	50-34	+16	FFF h	IFKG b	GIF h	ÖSK b
6.	DIF	39	44-27	+17	GIF h	ÖSK h	IFE b	IFKN h
7.	ÖSK	37	41-39	+2	IFE h	DIF b	IFKN b	BKH h
8.	HIF	36	36-36	0	KFF h	FFF b	IFKG h	GIF b
9.	KFF	35	31-37	-6	HIF b	HBK h	MAIF b	AIK h
10.	ÅFF	34	31-39	-8	HBK b	MAIF h	AIK b	MFF h
11.	HBK	33	35-41	-6	ÅFF h	KFF b	FFF h	IFKG b
12.	MAIF	28	27-41	-14	BP h	ÅFF b	KFF h	FFF b
13.	GIF	26	28-35	-7	DIF b	IFKN h	BKH b	HIF h
14.	FFF	26	32-43	-11	BKH b	HIF h	HBK b	MAIF h
15.	IFKN	26	31-48	-17	IFKG h	GIF b	ÖSK h	DIF b
16.	BP	9	27-62	-35	MAIF b	AIK h	MFF b	IFE h