Efter
Eric Smiths dundertabbe som gav Falkenberg segern mot Halmstad ökade pressen
ytterligare i vårt utsatta läge. Men efter en till stora delar svag insats
klarade vi bara 1–1 hemma mot Kalmar FF. Vi gav gästerna ledningen i den första
halvleken efter katastrofalt försvarsarbete, men i slutforceringen kunde i
varje fall Tor Øyvind Hovda skicka in kvitteringen
i den 87:e minuten.
Till skillnad från triumfen i Sundsvall
utgick krasslige Alberis da Silva och mittback, bredvid Sebastian Ramhorn, spelade
istället Månz Karlsson som var tillbaka efter avstängning.
Förhoppningen var givetvis att segern i
Sundsvall skulle ge energi till våra spelare, som skulle omsättas till en ny
seger. Inledningsvis såg det också lovande ut då vi såg rätt rappa ut framåt.
Redan i den 7:e minuten tvingades dock
Gustav Jansson sträcka ut då Romário tryckte iväg ett lågt skott från sin
position utanför straffområdet. Minuten senare var vi mycket nära att ta
ledningen. Martin Christensen slog en fin boll till höger, där John Owoeri
löpte bra i djupet och in i straffområdet vid kortlinjen. John satte in bollen
framför mål och Kristian Bergström vräkte sig fram men sköt dessvärre precis
över det främre krysset från sin position 7–8 meter från mål.
Redan efter tio minuter, så började våra
spelare se ängsliga ut. Det såg väldigt passivt ut, när Kalmar i långsamt gemak
kunde hålla allt mer i bollen. Vi släppte alldeles för enkelt ytan utanför vårt
straffområde. Vi hade många spelare på rätt sida om bollen men sjönk alldeles
för lågt och mittfältarna var inte tillräckligt aggressiva för att stänga till
den farliga ytan.
Efter ett högerinlägg i den 13:e minuten
lyckades inte Sebastian Ramhorn få bort bollen bättre än att Viktor Elm kunde
nypa till, men Gustav Jansson räddade.
Efter ett inspel från vänster fick en
helt obevakad Papa Diouf bollen rakt framför mål, utanför straffområdet, och
klippte till. Skottet tog i den vänstra stolpen och Gustav Jansson fick
reflexmässigt upp handen och kunde slå undan returen. Det var Andreas Dahlén
som helt tappade bort Diouf, som löpte in från höger.
Vi stack upp i den 25:e minuten och John
Owoeri spelade in bollen framför mål, men Simon Skrabb hann inte fläka sig för att
styra in bollen i det övergivna målet. Tyvärr var det för få av våra spelare
som trodde på anfallet och vi hade ytterligare bara en spelare inne i
straffområdet – Kristian Bergström var också borttäckt.
I den 29:e minuten släppte vi in det
vidriga baklängesmålet. En lång frispark skickades upp som Månz Karlsson
nickade bort. Bortalaget fick sedan rulla runt bollen obehindrat, eftersom våra
mittfältare var passiva, och Ismael Silva slog en lös passning in i
straffområdet till höger, som Månz Karlsson inte hade några som helst problem
att styra ut till hörna, men istället trodde han förmodligen att Gustav Jansson
skulle plocka upp bollen, men vad Månz förmodligen inte visste var att Marcus
Antonsson löpe bakom Månz och Sebastian Ramhorn följde inte med. Gustav Jansson
var så pass ute så att det såg ut som att han skulle kunna täcka målet, men
bolluslingen gick mellan benen på Gurra och in i mål.
Att låta bli den bollen som Månz gjorde
är naturligtvis oförlåtligt. Om man ska släppa en boll till målvakten måste man
naturligtvis vara 100 % säker att ingen spelare löpt in bakom. Eftersom alla
vet att Antonsson älskar att fiska på sådana här bollar så var det ännu mer
obegripligt, vilket Sebastian Ramhorn synnerligen borde ha tagit i beaktande
mot sin förre lagkamrat. Kanske var det så att Sebastian trodde att Månz skulle
styra ut till hörna, men det går ju inte att chansa genom att tro, när vår
existens står på spel! Kommunikation att Månz skulle ta bort bollen skulle
naturligtvis ha kommit både från Ramhorn och Gurra, även om det förstås också
är Månz uppgift att ha koll vad som händer bakom honom.
Det horribla målet fick följder i att
vårt dåliga spel blev ännu sämre. Givetvis hoppades man på en kvittering innan
paus men huvudsaken var att vi kunde undvika fler mål i baken för att kunna
komma ut med ny energi i andra halvlek.
Vi kom tillbaka något i slutet av
halvleken och när vi för en gångs skull hade folk som löpt in i straffområdet,
så kom inlägget från Martin Christensen i den bakre delen av straffområdet (i
den 42:a minuten) och därifrån fick inte Mauricio Albornoz tillräckligt bra
fart på bollen och Lars Cramer i kalmarmålet kunde enkelt rädda.
I den 44:e minuten fick vi ett riktigt
bra kvitteringsläge, då Simon Skrabb slog ett inlägg från vänster, men helt ren
framför mål lyckades John Owoeri dessvärre nicka över, då han misstajmade
nicken och hoppade upp för sent.
Till den andra halvleken utgick Hampus
Holmgren. Sebastian Ramhorn flyttades ut till höger i backlinjen och Daniel
Hallingström tog plats i mittförsvaret.
Vi började ta tag bättre i spelet i den
andra halvleken. Vi hade mycket boll, men ofta gick det för långsamt och vi var
dessvärre uddlösa framåt.
I den 51:a minuten slog Kristian
Bergström in en frispark från vänster men Månz Karlsson nickskarvade över.
Minuten senare slog Tor Øyvind Hovda en snabb frispark till John Owoeri som spelade in
bollen från vänster. Simon Skrabb fick ett riktigt bra läge att klippa till med
hans vänsterfot, från strax utanför straffområdet, men han tyckte att han först
skulle ta emot bollen och då rann den fina chansen ut i sanden.
I den 56:e minuten slog Martin Christensen ett
inlägg från höger och John Owoeri såg ut att få ett fint läge, men lyckades
inte med mottagningen och hamnade ur läge. Skottet täcktes bort och Kristian
Bergström sköt returen över.
Efter en timmes spel hade vi ett långt och bra
anfall. Andreas Dahlén slog in bollen från vänster och Tor Øyvind Hovda fick
ett fint läge från straffområdeslinjen men sköt tyvärr högt över.
I den 74:e minuten slog Andreas Dahlén ett
inlägg från vänster, bollen gick över på högersidan där Martin Christensen
lyfte in bollen. John Owoeri nickade och till sist hamnade bollen hos Simon
Skrabb som tryckte iväg ett fint volleyskott med dessvärre kunde målvakten
reflexrädda.
I den 83:e minuten slog Kristian Bergström en
fin långboll som Daniel Hallingström nickskarvade perfekt, men nyss inbytte Mario
Jelavic var inte alert nog att löpa sig till den solklara positionen, som kunde
ha gett homon ett jätteläge. Slappheten medförde att han inte var på plats och
chansen gick upp i rök.
I den 87:e minuten kunde vi så äntligen
kvittera. Efter en hörna var vi illa ute då Kalmar ställde om men John Owoeri
värderade helt rätt då han inte pressade mot Svante Ingesson utan följde med
Ismael Silva. Därmed räddade Owoeri oss från ett friläge från mer än halva plan,
då hann var snabbare och spelade hem till Gustav Jansson. Gurra spelade direkt
till vänster där Andreas Dahlén spelade upp bollen till Kristian Bergström.
Pligg spelade tillbaka bollen och Dalle slog en långboll in i Kalmars
straffområde. Månz Karlsson vann en duell och nickade tillbaka till Tor Øyvind
Hovda som tog emot och sköt in 1–1. Lars Cramer var på bollen men kunde inte
hålla den och skottet satt invid den vänstra stolpen.
Vi hade sedan inte tryck mot kalmarmålet, då KFF
flyttade fram sina positioner för att om möjligt återta ledningen, men i den
93:e minuten fick vi ändå en bra chans att vända matchen helt. Andreas Dahlén
slog ett fint inlägg från vänster som Tor Øyvind Hovda nickade ned till vänster
framför mål, men dessvärre fick inte Månz Karlsson till nedtagningen och bollen
rann iväg till målvakten.
Ett så sent mål som har betytt förändring av
poängfördelningen har vi inte fått sedan hemma mot IFK Norrköping 2012, då Magnus
Eriksson klippte in 1–1 i den 89:e minuten. Däremot har vi tappat hela 9 poäng
på övertidsmål sedan dess.
Vi får nu verkligen hoppas att den här pinnen
blir viktig i slutändan!
För att det här ska sluta lyckligt måste dock
spelkvaliteten upp. Vi har släppt in många skitmål denna vidriga säsong, men
det här tog priset! Vi får inte ge bort så enkla mål!
Vi kan heller inte uppträda så passivt och ge
bort ytor. När ett rätt så otekniskt lag som Kalmar får stå och pilla runt
bollen utan att vi sätter press på dem är det för bedrövligt. Att gå in och ta
kampen och visa vägen med aggressivitet och duellspel är ju den ända vägen när
man strider för livet. Att ett gäng spelare står och tittar på och är passiva
är naturligtvis inte okej.
I andra halvlek fick vi ändå tryck på Kalmar,
men vi måste bli mer distinkta med inläggen och våga fylla på med mittfältare i
straffområdet från början. I den första halvleken spelade vi för slarvigt och
långsamt och när det var dags att skicka in bollen framför mål så täcktes
inspelen bort.
Gustav Jansson hade otur på målet, men kunde ha
varit mer resolut i kommunikationen till Månz Karlsson att ta bort bollen, även
om det föreföll sig vara en självklarhet. I övrigt var Gurra, som vanligt
stabil.
Hampus Holmgren utgick efter en halvlek, men han
var varken bättre eller sämre än någon annan.
Sebastian Ramhorn brast i kommunikationen till
Månz och följde inte med Marcus Antonsson. I övrigt gjorde han inga större
misstag som mittback eller som högerback i andra halvlek. I den andra akten
fyllde han också på bra framåt.
Månz Karlsson var tillbaka efter avstängning och
kunde ha räddat upp insatsen genom ett segermål i den 93:e minuten, men han
assisterade i varje fall till vårt mål.
Andreas Dahlén växte efterhand, vågade kliva
fram på vänsterkanten och hittade in med flera fina inlägg, varav ett långt som
vi kvitterade på. Målmedvetenheten och viljan var kul att se.
Daniel Hallingström gjorde ett kort inhopp i
Sundsvall och spelade nu hela andra halvlek. Det känns skönt att Danne är
tillbaka. Hans ledaregenskaper är nu väldigt viktiga i sluttampen på
Allsvenskan. Dessutom är han bra att skicka upp på topp och om bara medspelarna
vill göra mål kan de gå på hans nickskarvar.
Martin Christensen blandade och gav, kladdade
stundom för mycket med bollen, men hans tempoväxlingar öppnade ibland ytor.
Dansken gjorde en bättre defensiv insats än i Sundsvall, även om det inte säger
så mycket.
På innermittfältet lyfte inte vår duo efter den
relativt bleka insatsen i Sundsvall. Speciellt i den första halvleken var både Tor
Øyvind Hovda och Mauricio Albornoz för passiva. Främst Hovda klev fram i
den andra halvleken, vann fler dueller och kvitterade. Albornoz måste dock
lyfta sig rejält i slutskedet av Allsvenskan, spela mer aggressivt, höja tempot
och kvaliteten.
Kristian Bergström flyttades in centralt
på mittfältet i den 68:e minuten för att vi skulle få ett större övertag på
mitten och få tryck på Kalmar. Från central position kunde Pligg styra mer av
spelet, men vi saknade spetsen.
Ammar Ahmed byttes in som offensiv
mittfältare i den 68:e minuten och kunde med sina kvicka ben sätta fart mot
trötta motspelare, men kom ändå inte riktigt loss.
John Owoeri oroade ett par gånger i
första halvlek, men var för det mesta osynlig och visade ett dåligt
kroppsspråk. I den andra halvleken vaknade han dock till då vi blev mycket mer
spelförande och han låg bakom en hel del, men mest genom inlägg då han befann
sig på kanterna. Stort plus får han för hemjobbet innan vi kunde kvittera. Den
inställningen vill vi alltid se hos John, som förövrigt gjorde två mål borta
mot Häcken i fjol.
Simon Skrabb fick ett bra läge men
skulle lägga bollen i ännu bättre läge, men mot en motståndare som har backat
hem gäller det att ta läget så länge det finns kvar. Simon jobbade åter hårt
och man unnar honom att bli målskytt.
Mario Jelavic kom in istället för Martin
Christensen i den 80:e minuten, men trots att han borde haft pigga ben tog han
inte chansen, vilket är för sorgligt att se.
Efter matchen gnällde Peter Swärdh på
Månz Karlssons lätta armrörelse på Viktor Elm innan vår kvittering. Det märks
alltså att Peter inte tränar vår klubb längre utan en som anses vara större. Om
nivån på det är frispark, så skulle vi ha sluppit många baklängesmål i år…
Peter var annars ganska nöjd med den
första halvleken.
–
Men med andra halvlek i färskt minne var oavgjort ändå kanske rättvist,
sade han på presskonferensen.
–
Jag var lite besviken på vårt beteende efter en bra inledning på matchen, där
vi var väldigt passiva och ängsliga. Vi släppte in mål och därefter såg vi
rädda ut, hade inget närkampsspel och ingenting. Vi sade i paus att vi skulle
kliva in i duellerna och kliva fram. Vi hade väl ingen vidare kvalitet i det,
men sedan lyckades vi forcera in en kvittering och det är bara upp på hästen
igen på torsdag borta mot Häcken, sade vår tränare Roar Hansen.
Lördagen
den 25 augusti 2001 åkte vi på en tung 2–3-förlust hemma mot Tidaholms GoIF
i division II, efter ett sent mål av gästerna. Med sex omgångar kvar låg vi på
sjätte plats i division II Östra Götaland. Seriesegraren skulle spela kvalspel,
men till ettan IK Tord var det hela 9 poäng. Till tvåan Grimsås IF var det
också 9 poäng. Till trean Linköpings FF var det 8 poäng. Fyran Tidaholm GoIF
var 4 poäng före och femman Jönköpings Södra IF hade lika många poäng som vi.
Vår målskillnad var dessutom betydligt sämre än konkurrenternas: 20 mål sämre
än Tord, 10 sämre än Grimsås, 25 sämre än Linköping, 8 sämre än Tidaholm och 10
sämre än Jönköping.
Begrunda gärna tabellen närmare här:
Hur det hela senare slutade vet säkert
de flesta om, men ni som vill kan kika här:
och här:
Matchfakta
ÅFF – Kalmar FF 1–1 (0–1)
0–1 (29) Marcus Antonsson
1–1 (87) Tor Øyvind Hovda (Månz Karlsson)
Varningar ÅFF: inga.
Domare: Bojan Pandzic, Hisings Backa.
Publik: 3 608
Övrig
statistik
Bollinnehav 57 – 43
Avslut 9 – 8
Avslut på mål 3 – 6
Avslut i målställningen 0 – 1
Hörnor 2 – 1
Frisparkar 13 – 9
Offside 0 – 4
Utvisningar 0 – 0
Varningar 0 – 1
Startelvan
Gustav Jansson –
Hampus Holmgren (ut 46), Sebastian Ramhorn (HB 46), Månz Karlsson, Andreas
Dahlén –
Martin Christensen (ut 80), Tor Øyvind Hovda, Mauricio Albornoz (ut 68),
Kristian Bergström (MM 68) –
Simon Skrabb (VM 68), John Owoeri.
Inbytta ersättare
Daniel
Hallingström (in 46 MB, F 80), Ammar Ahmed (in 68, OM), Mario Jelavic (in 80
F).
Ej inbytta ersättare
Ludwig Bergström, Pontus Nordenberg, Petter Gustafsson, Kenny Hildeby.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.