Det är fortfarande allvar!

Man kan aldrig ta ut nått i förskott. Det borde vi veta efter alla års fajtande i olika divisioner. Något allsvenskt kontrakt är inte klart och det gäller att fajtas för varje poäng. Mot Helsingborg lyckades det inte när vi försmädligt föll med 1–2, där det avgörande målet tillkom på ett fullständigt regelvidrigt sätt!

Vi började förtroendeingivande. Kristian Bergström slog en fin boll från vänster. Ricardo Santos var så när att överlista Pär Hansson i friläge, men målvakten lyckades stoppa bollen så pass mycket att bollen inte nådde målet.

Helsingborg fick allt eftersom allt mer att säga till om och vi var riktigt nära ett baklängesmål i den 20:e minuten. David Accam satte högsta fart på högerkanten och spelade in bollen framför mål. Darian Bojanic vände in vid bortre stolpen men sköt som tur var utanför.

Två minuter senare fick dock HIF en ännu bättre målchans. Efter tumult i vårt straffområde sprintade David Accam mot mål. Daniel Hallingström och Henrik Gustavsson försökte avvärja men Accam föll och domaren Johan Hamlin från Bro dömde straff. Henrik Gustavsson gick tidigt till höger och David Accam kunde rulla in straffen säkert vid den andra stolpen.

I den 27:e minuten fick vi ett mycket bra kvitteringsläge. Martin Christensen slog ett inlägg från höger som Ricardo Santos bröstade ner till Tom Pettersson som tyvärr sköt rakt på målvakten och returen sköt John Owoeri över.

Kvitteringen kom istället i den 37:e minuten. Vi bibehöll trycket efter en frispark långt nere till höger på Helsingborgs planhalva. Kristian Bergström skickade in frisparken. HIF-försvaret rensade, men Allan Olesen snappade upp bollen innan den hann tillbaka på vår planhalva och spelade till Pontus Nordenberg till vänster, som slog en fin crossboll till höger. Martin Christensen slog ett fint inlägg direkt på volley, som Månz Karlsson skarvade vidare till John Owoeri till vänster. Månz fick tillbaka bollen och spelade åter ut till vänster. John Owoeri slog lyftningen med känsla och Tom Petterson nickade in 1–1, vid den bortre stolpen.

I den andra halvleken ökade tempot och spelet böljade mycket fram och tillbaka inledningsvis. Vi var illa ute i den 51:a minuten, då vi inte hängde med efter ett snabbt anfall. Efter inspel från vänster fick Christoffer Andersson jätteläge vid den bortre stolpen men sköt strax utanför.

Vi började snart ta över allt mer. Efter ett inkast i den 57:e minuten lyfte Tom Pettersson bollen mot mål, men Pär Hanson fick en hand på bollen och styrde den via ribban över. Minuten senare tog sig John Owoeri in från höger kortlinje och spelade snett bakåt. Ricardo Santos sköt dock utanför.

Vi ökade trycket och i den 64:e minuten blev John Owoeri hårt tagen i straffområdet, men kunde ändå vända om och fick jätteläge men sköt utanför den bortre stolpen.

I den 67:e minuten tog Helsingborg snöpligt ledningen efter hörna. Jere Uronen slog in bollen från höger Victor Pálsson vräkte ner Pontus Nordenberg med raka armar i ryggen och nickade in 1–2, men målet godkändes dessvärre.

I den 71:a minuten byttes båda våra forwards Ricardo Santos och John Owoeri ut. In kom istället Victor Sköld och Simon Skrabb.

I den 74:e minuten vände Victor Sköld om i högerinnerposition, men målvakten räddade vid den bortre stolpen och Tom Pettersson hann inte fram för att sätta bollen. Två hörnor följde och efter en andra bet vi oss fast. Simon Skrabb lyfte in bollen från höger och vi fick ett jätteläge men Mohammed Abubakari nickade precis över det högra krysset.

I den 82:a minuten fick Mohammed Abubakari ytterligare ett läge men sköt över. Efter slarv i den 84:e minuten var vi nära att åka på ett baklängesmål men Pontus Nordenberg kom till undsättning i sista stund och täckte undan Mikeal Dahlbergs skott.

I den 89:e minuten fick vi ytterligare ett jätteläge att kvittera. Martin Christensen slog ett fint inlägg till vänster och Tom Pettersson fick möjligheten att göra sitt andra mål, men fick tyvärr ingen riktig träff och Pär Hansson kunde lägga beslag på bollen till slut.

I den 92:a minuten fick Mohammed Abubakari vårt sista läge, men sköt rakt på målvakten.

Fotbollen är inte logisk och det är väl det som är lite av charmen med sporten. Men som drabbad svider det alltid oerhört när det går emot. Vi har inte bjudit på bländande fotboll i våra senaste matcher, men vi har varit effektiva och försvarat oss bra trots att motståndarna hållit bollen.

Nu på hemmaplan var vi många som ville se mer spel, mot ett motstånd som bjuder upp till dans. Gentemot den tuffa kampen i derbyt var den här matchen av betydligt bättre kvalitet, men så är förstås HIF betydligt bättre än Norrköping.

Denna gång fick vi inte ledningen, som tidigare har kunna spela vidare på, men vi kvitterade tog över matchen och dominerade i andra halvlek. Det var bra fart och en del kombinationer var riktigt bra, vilket ledde till en hel del chanser. I första halvlek främst genom längre bollar i djupet och via inlägg, men i andra halvlek vände vi också spelet oftare och hotade HIF rejält.

Det var mitt i vår press som HIF stack upp och fick hörna. Jere Uronen slog in bollen från höger. Victor Pálsson tog full fart och sträkte ut båda armarna när han vräkte bort Pontus Nordenberg och nickade in 1–2. Även om Pontus stått emot bättre, så hade han inte kunnat stå emot detta fullständiga överfall. Domaren Johan Hamlin från Bro stod perfekt placerad, men valde ändå att fria. Pontus Nordenberg blev naturligtvis väldigt upprörd. Totalt oberörd av sitt horribla misstag gav dock domaren gult kort till Pontus. Skandal!

Att det sedan finns likgiltiga åskådare på våra läktare får vi tåla men om de inte vill ha några supportrar på arenan, så dör fotbollen! Och jag kommer aldrig sluta vara en supporter till ÅFF så länge jag lever! Det regelvidriga målet känns naturligtvis som ett fruktansvärt övergrepp och det går på intet sätt att beskriva den oerhörda besvikelsen och sorgen efter att vi fått ytterligare ett helt matchavgörande horribelt domslut emot oss.

Victor Pálsson erkände själv till CMore efter matchen att domaren mycket väl kunde ha blåst frispark, vilket är väldigt ovanligt att en målskytt gör och förtydligar ytterligare det felaktiga domslutet.

Trots det bedrövliga målet, så skapade vi tillräckligt med chanser både för en kvittering och ett segermål, men det ville sig inte denna hemska måndagskväll.

Efter att i det närmaste prickfria insatser kom Henrik Gustavsson sent in i situationen med David Accam och lyckades inte finta Accam att slå straffen till vänster. Även på det andra målet kunde Fimpen ha gjort det bättre genom att komma ut, men han blev trängd. HIF hade tre skott på mål varav två alltså gick in.

Allen Olesen hade lite svårt att hänga med stundom, men klarade sig ändå okej, även om han kom i trångmål ibland och tappade boll.

Daniel Hallingström tog verkligen i det där lilla extra för att inte ge David Accam någon extra millimeter och Danne hade relativt bra kontroll på en av Allsvenskans främsta spelare, men tappade honom vid straffen.

Månz Karlsson var tillbaka efter sjukdom och agerade för det mesta stabilt och var dessutom inblandad i vårt mål.

Pontus Nordenberg har efterhand vågat lite mer, nu när han fått spela kontinuerligt. Några gånger var värderingarna för chansartade och vi åkte på omställningar emot oss. De flesta situationer löste dock Pontus på ett bra sätt och han kan inte lastas för det andra målet. 19-åringen slog också en hel del fina svepande långbollar, som inför vårt mål.

Martin Christensen var på nytt mycket pigg, löpte mycket i båda riktningarna och hotade med en hel del inlägg. Vårt mål uppkom också från Martins volleyinlägg.

Mohammed Abubakari var också fortsatt mycket viktig på innermittfältet. Vann mycket boll höll i och fördelade. Några passningar gick dock till fel adress och visst skulle Mommo åtminstone gjort något mål på alla chanser.

Tom Pettersson var också fortsatt väldigt aktiv och jobbig att möta. Ibland är han lite för het, vilket föranledde straffen då han olyckligt stötte till bollen så Accam kunde sprinta och få straff. Den stora arbetskapaciteten och offerviljan är dock främst av godo. Det var välförtjänt att Tom gjorde årets första mål, men han var ju också så nära att gör åtminstone ett till.

Kristian Bergström var också framgångsrik och serverade några fantastiska genomskärare och låg för det mesta rätt i defensiven.

Ricardo Santos firade nya triumfer med sin styrka och huvudspel, men kan vara mer rörlig.

John Owoeri var väldigt aktiv och ett ständigt hot för helsingborgsförsvaret. Assisten till målet var verkligen kvalitativ, men avsluten var tyvärr inte av samma kvalitet denna kväll.

Simon Skrabb kom in och gjorde ett riktigt piggt inhopp. Med sin kvickhet och goda teknik skapade han lägen för att serva fina inlägg med sin vänsterfot. Finländaren borde verkligen fått assist, men avsluten från lagspelarna var för svaga.

Victor Sköld var också pigg i sitt inhopp, men saknade det lilla sista i kvalitet för att bli målskytt.

Det är verkligen trist att vi inte ens fick poäng efter en i många delar bra genomförd match, men det handlar ju också att inte be om ursäkt för att vi finns till. Att bli bortdömda på det sätt som vi blev i den här matchen utan att folk reagerar är verkligen illavarslande.

Nu gäller det att ta med de positiva bitarna till bortamatchen mot Halmstad på söndag och ge järnet för att fixa kontraktet! Info om bussresan kommer på officiella sidan senare. Se till att följa med på näst sista bortamatchen!

Matchfakta

ÅFF – Helsingborgs IF 1–2 (1–1)

0–1 (23, straff) David Accam

1–1 (37) Tom Pettersson (John Owoeri)

2–1 (67) Victor Pálsson

Varning ÅFF: Pontus Nordenberg (2:a), Mohammed Abubakari (5:e).

Domare: Johan Hamlin, Bro.

Publik: 4 017

Övrig statistik

Bollinnehav 60 – 40

Avslut 12 – 7

Avslut på mål 5 – 3

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 4 – 3

Frisparkar 15 – 9

Offside 1 – 5

Utvisningar 0 – 0

Varningar 2 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

Martin Christensen, Mohammed Abubakari, Tom Pettersson, Kristian Bergström – 

Ricardo Santos (ut 71), John Owoeri (ut 71).

Inbytta ersättare

Victor Sköld (in 71), Simon Skrabb (in 71).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, George Tanzi, Daniel Sjölund, Olle Karlsson, Joel Rajalakso.

Fem omgångar kvar

En lång säsong börjar närma sig avgörandet. Fem spännande omgångar återstår innan vi kan summera Allsvenskan anno 2014.

Innan säsongen trodde jag på toppkänning med fem omgångar kvar, men de förhoppningarna grusades efter halva säsongen.

Efter förlusten hemma mot Örebro var det istället oroligt för de nedre regionerna. Med vårt väldigt svaga bortafacit (ingen seger på de tio första bortamatcherna), skulle vi möta hemmastarka Gefle och formstarka Djurgården på bortaplan, innan derbyt hemma mot Norrköping. Sedan väntade en på förhand mycket tuff uppgift borta mot Häcken.

Att summan på dessa matcher blev tio poäng är vi förstås väldigt tacksamma över, även om de tappade derbypoängen sved oerhört. De tre meriterande segrarna utan insläppta mål är desto roligare att lyfta fram. Den kämpaanda och disciplin som vi tidigare saknat har varit fantastisk att se på bortaplan. Sista kvarten senast mot Häcken var en fröjd att se från vår position bakom Häckens mål. Våra spelare låg i perfekt position och stängde effektfullt alla vinklar när häckenspelarna försökte trä in bollarna framför vårt mål. Just denna typ av fina disciplin är riktigt ögongodis för en fanatisk supporter!

Vi hade också klart kortare omladdningstid eftersom vi spelade ett tufft derby på måndagen, medan Häcken spelade en lugnare match borta mot Brommapojkarna på lördagen vilket ytterligare stärkte insatsen.

2–0-segern mot Häcken var förövrigt den första på naturgräs i Allsvenskan sedan 1–0 segern borta mot Mjällby den 26 september i fjol – alltså nästan exakt ett år innan vi vann på naturgräs igen. Vår bortaspelstaktik visar sig därmed passa väl även på naturgräs, vilket känns bra inför avslutningen då våra två återstående bortamatcher är på naturgräs på Örjans Vall och Friends Arena.

Vi har tre hemmamatcher kvar, medan de flesta lagen bakom oss bara har två hemmamatcher i det återstående spelschemat: Helsingborg, Halmstad, Mjällby och Norrköping. Gefle och Falkenberg har precis som vi tre hemmamatcher kvar. Brommapojkarna är redan klart för Superettan.

För vår del väntar närmast hemmamatch mot Helsingborg på måndag. I fjol gjorde vi en riktig kanonmatch och vann med 3–0 på Kopparvallen och i våras klarade vi 0–0 på Olympia. HIF har gaskat upp sig på sistone, men gjorde ett riktigt magplask hemma mot Halmstad (1–4) för några matcher sedan. Efter vårt möte har HIF kvar att möta; Kalmar hemma, Falkenberg b, Göteborg h och Gefle borta. Allt tyder på att det tidigare storlaget fixar kontraktet genom att addera erforderligt antal poäng till de redan inspelade 33 poängen. På förhand känns det som det kommer bli mer spel mot HIF på Kopparvallen, än i senast hemmamatchen mot Norrköping, vilket förhoppningsvis gör att vi hittar tillbaka till det fina hemmaspel som vi ofta haft under säsongen. Självklart gäller det också att se upp med formstarke och vindsnabbe David Accam som gjort 16 mål i Allsvenskan.

Söndag den 5 oktober går färden till Halmstad och Örjans Vall. HBK är bättre i år än i fjol och speciellt på hemmaplan. HBK har förvisso ”bara” tagit 17 poäng hemma, men har ofta dominerat matcherna. Vi behöver verkligen inte föra matchen utan metoden i de senaste bortamatcherna känns lämplig att applicera även på Örjans Vall. Halmstad har ett bra slagläge inför fortsättningen. Klarar HBK att kamma in de tre ”bonuspoängen” mot avsågade BP på måndag, så ligger vägen öppen att klara kontraktet. HBK har just nu 30 poäng. Efter vårt möte följer; Kalmar borta, Falkenberg h och Göteborg b. Derbyt mot Falkenberg kan bli nyckelmatchen.

Efter EM-kvaluppehållet, lördagen den 18 oktober, väntar hemmamatch mot Mjällby, som har gaskat upp sig rejält, genom två mycket meriterade hemmasegrar mot topplagen Elfsborg och AIK. 28 pinnar har därmed spelats in. I skrivande stund spelar MAIF en jättetuff match borta mot serieledande Malmö FF. Efter vårt möte på Kopparvallen väntar Kalmar FF hemma och Falkenberg borta. Kalmar på Strandvallen känns klart överkomligt, men det kan ändå bli en tuff avgörande match på Falkenbergs IP.

Efter de tre mötena med lagen strax bakom oss väntar två topplag. AIK har förvisso falnat rejält på slutet genom tre raka förluster, vilket innebär att guldchansen är väldigt avlägsen (9 poäng efter Malmö och klart sämre målskillnad). Chansen på en Europa Leagueplats finns emellertid kvar i högsta grad, men då gäller det att solnalaget vänder trenden. Närmast väntar två tuffa matcher borta mot Elfsborg och hemma mot Malmö. AIK möter också BP på Tele 2 Arena innan vi kommer till Friends Arena söndagen den 26 oktober. Avslutningen sker borta mot Kalmar.

I epilogen lördagen den 1 november ställs vi mot Malmö FF på Kopparvallen. Allt tyder på att MFF har säkrat sitt guld innan den sista omgången, men laget vill säkert prestera inför många tillresta fans som vill se laget lyfta Lennart Johanssons Pokal på den heligaste marken av alla i Fotbollens Mecka! Uppgiften är naturligtvis tuff men på hemmaplan har vi ändå en god chans att betvinga de svenska mästarna. Innan epilogen spelar Malmö mot; Mjällby hemma, AIK b, Elfsborg h och Brommapojkarna h.

I fjol tog vi 40 poäng. Vi har i dag 34 poäng och har en bra chans att överträffa fjolåret både poängmässigt och placeringsmässigt.

Närmast före oss (på åttonde plats) återfinns Örebro som också har 34 poäng. ÖSK har kvar att möta; Gefle borta, Elfsborg h, Djurgården b, Norrköping b och Häcken h, vilket inte är ett enkelt program.

Sjuan Kalmar FF är bara en poäng före oss och i svag form. I avslutningen väntar: Häcken hemma, Helsingborg b, Halmstad h, Mjällby b och AIK h. Detta program är också tufft.

Sexan Djurgården är fem poäng före oss och i god form. De avslutande matcherna är: Göteborg borta, Gefle h, Örebro h, Elfsborg b och Norrköping h. DIF har fem poäng upp till en Europa Leagueplats och kan blanda sig in detta race om nyckelmatcherna mot Göteborg och Elfsborg går blårändernas väg.

Femman Häcken har sex poäng fler än oss, och har trots förlusten mot oss chansen på en Europa Leagueplats. Återstående programmet är: Kalmar borta, Falkenberg h, Göteborg b, Gefle h och Örebro b. De kvarvarande matcherna ser överkomliga ut.

Det ser med andra ord tufft ut att vi ska kunna bli bättre än sjua, men huvudsaken är naturligtvis att vi spelar i Allsvenskan även 2015.

De lag som närmast hotas av nedflyttning möts på Falkenbergs IP i morgon söndag då Falkenberg (23 poäng) tar emot Norrköping (26 poäng). Vid seger går FFF om Norrköping upp på kvalplats och IFK hamnar således på nedflyttningsplats. Falkenberg har dock fem raka förluster. Å andra sidan har IFK nio raka bortamatcher utan seger. Räkna med en oerhört tuff och nervös tillställning i Halland.

Falkenbergs fyra avslutande matcher sker mot: Häcken borta, Helsingborg h, Halmstad b och Mjällby h. FFF har avslutningen i egna händer i och med att de möter fyra lag som mer eller mindre är indragna i bottenstriden. Även om det är en ny situation med en bottenstrid i Allsvenskan har hallandslaget krånglat sig ur svåra situationer tidigare i Superettan.

Norrköpings fyra avslutande matcher sker mot: Göteborg hemma, Gefle b, Örebro h och Djurgården b. IFK har inget lätt program kvar. Matchen närmast mot Falkenberg känns som en riktig nyckelmatch för att undvika direktnedflyttning och matchen borta mot Gefle för att undvika kval.

Gefle har precis som Norrköping 26 poäng, men bättre målskillnad och ligger därmed över kvalstrecket. GIFs fem återstående matcher spelas mot: Örebro hemma, Djurgården b, Norrköping h, Häcken b och Helsingborg h. Gästrikarna har inget lätt spelprogram kvar och förmodligen måste de vinna hemma mot Norrköping för att undvika kval, men GIF brukar ju alltid klara sig ur svåra lägen i slutet av säsongerna.

Omgång 26 i sin helhet

Lördag 27 september

13.00 Malmö - Mjällby

Söndag 28 september

15.00 Kalmar – Häcken

17.30 Elfsborg – AIK

17.30 Falkenberg - Norrköping

Måndag 29 september

19.00 Åtvidaberg – Helsingborg

19.00 Brommapojkarna – Halmstad

19.00 Gefle – Örebro

19.05 Göteborg – Djurgården

Nedan följer läget i tabellen samt vilka matcher som lagen har kvar. De rödmarkerade är toppmatcher, mer eller mindre och de blåmarkerade är bottenmatcher, mer eller mindre.

		Po	mål	+/-	omg 26	omg 27	omg 28	omg 29	omg 30
1.	MFF	53	48-24	+24	MAIF h	AIK b	IFE h	BP h	ÅFF b
2.	IFE	45	35-23	+12	AIK h	ÖSK b	MFF b	DIF h	BP b
3.	IFKG	44	45-27	+18	DIF h	IFKN b	BKH h	HIF b	HBK h
4.	AIK	44	47-36	+11	IFE b	MFF h	BP b	ÅFF h	KFF b
5.	BKH	40	47-32	+15	KFF b	FFF h	IFKG b	GIF h	ÖSK b
6.	DIF	39	43-25	+18	IFKG b	GIF h	ÖSK h	IFE b	IFKN h
7.	KFF	35	29-34	-5	BKH h	HIF b	HBK h	MAIF b	AIK h
8.	ÖSK	34	39-38	+1	GIF b	IFE h	DIF b	IFKN b	BKH h
9.	ÅFF	34	30-37	-7	HIF h	HBK b	MAIF h	AIK b	MFF h
10.	HIF	33	34-35	-1	ÅFF b	KFF h	FFF b	IFKG h	GIF b
11.	HBK	30	32-41	-9	BP b	ÅFF h	KFF b	FFF h	IFKG b
12.	MAIF	28	26-37	-11	MFF b	BP h	ÅFF b	KFF h	FFF b
13.	GIF	26	27-33	-6	ÖSK h	DIF b	IFKN h	BKH b	HIF h
14.	IFKN	26	29-44	-15	FFF b	IFKG h	GIF b	ÖSK h	DIF b
15.	FFF	23	28-41	-13	IFKN h	BKH b	HIF h	HBK b	MAIF h
16.	BP	9	27-59	-32	HBK h	MAIF b	AIK h	MFF b	IFE h

Härlig återbäring!

Det kändes naturligtvis oerhört tungt efter att vi bara tagit en poäng i hemmaderbyt mot Norrköping, men efter 2–0 borta mot tabellfemman BK Häcken känns det förstås underbart. I och med fullpoängaren tog vi ett stort steg mot nytt kontrakt.

Det känns inte desto mindre fantastiskt att det var just Häcken som vi besegrade. Just detta Häcken har vi tidigare haft enorma problem med på bortaplan, med kulmen med den fasansfulla 3–4-förlusten 2008, när vi ledde med 3–1, fick straff och Häcken en spelare utvisad med mindre än 10 minuter kvar. Den förlusten var med all sannolikhet avgörande för att vi missade Allsvenskan den gången och att Häcken istället tog steget upp.

I fjol bröt vi förbannelsen på Rambergsvallen i och med 2–0-segern och i år följde vi alltså upp med en ny 2–0-triumf, men denna gång på Gamla Ullevi. Därmed är också förbannelsen bruten på denna arena då detta var den första segern sedan arenan byggdes om.

Vilken fantastisk förvandling vi har gjort på bortaplan. Vi noterades för hemska ti raka matcher på bortaplan utan seger, men har nu tagit tre raka segrar med en sammanlagd målskillnad på 4–0. Vi ska också tillägga att Häcken bara hade förlorat en hemmamatch i år tidigare (Elfsborg, 0–2). Inför den här omgången var Häcken målgladast i Allsvenskan tillsammans med Malmö och AIK, men vi har alltså lyckats hålla nollan mot dem i båda matcherna, vilket är en stor styrka.

Tre raka segrar på bortaplan i Allsvenskan har vi inte vunnit sedan den fantastiska starten guldåret 1973, då vi inledde Allsvenskan med nio raka segrar, varav fem på bortaplan. Tre raka bortasegrar utan insläppt mål i Allsvenskan har vi däremot inte lyckats klara tidigare.

Vi hade ganska bra kontroll på matchen från start och den väntade anstormningen från hemmalaget kom inte. Vi höll spelet jämnt och i den 5:e minuten fick Kristian Bergström ett jätteläge i straffområdet. John Owoeri slog ett instick från höger in i straffområdet och Ricardo Santos spelade tillbaka bollen. Tyvärr sköt Kristian rakt på målvakten Christoffer Källqvist. Två minuter senare var Bergström på väg igenom igen, men fick inte riktigt ordning på mottagningen på Martin Christensens fina crossboll.

Efter en kvarts spel började Häcken komma fram djupare på vår planhalva, men skapade för den skull inga heta målchanser. Närmast var Simon Gustafson med en frispark någon meter över det högra krysset.

I den 29:e minuten tog vi ledningen. Henrik Gustavsson slog en lång inspark som Oscar Lewicki nickade bort men Allan Olesen slog en lång lyftning, som Ricardo Santos nickskarvade in i straffområdet till vänster. John Owoeri tog emot bollen. David Frölund föll och John fick fritt utrymme att vinkla in 1–0 invid den bortre stolpen.

Vi hade sedan bra kontroll på händelserna och skapade en del farligheter. I den 33:e minuten sköt Tom Pettersson ett volleyskott som gick strax över.

I den 35:e minuten kastade Allan Olesen in ett inkast från höger på Häckens planhalva. Ricardo Santos bröstade in bollen till höger i straffområdet där John Owoeri blev fri och kunde placera in 2–0 invid den bortre stolpen.

I den 43:e minuten fick Häcken en frispark som Martin Ericsson skickade in framför mål. Emil Wahlström nickade i stolpens utsida, men Henrik Gustavsson var där och hade räddat om bollen gått innanför stolpen.

I början på andra halvlek försökte Häcken få tryck mot vårt mål och i den 51:a minuten var det mycket nära att vi åkte på ett baklängesmål. Nasiru Mohammed avlossade ett skott från höger som tog i insidan av den vänstra stolpen och som tur var gick bollen på rätt sida om mållinjen.

I den 57:e minuten fick Alexander Jeremejeff ett bra läge men nickade som tur var över.

Vi hade en del möjligheter att ställa om, men saknade den sista kvaliteten i den avgörande passningen. I den 65:e minuten fick dock John Owoeri ett bra läge men sköt utanför.

I den 76:e minuten fick Kristian Bergström också skottläge utanför straffområden, men sköt över.

Vi stoppade effektivt Häckens reduceringsförsök i slutet av matchen, men i den 92:a minuten sköt David Frölund från höger i straffområdet, men Henrik Gustavsson svarade för en mycket bra räddning.

Sammantaget gick det oväntat enkelt att betvinga Häcken. Vi slapp möta ett tufft aggressivt lag och kunde redan från början få lugn och trygghet i passningsspelet. Det var extra skönt när den tuffe islänningen Gunnar Heidar Thorwaldson tvingades utgå. Taktiken föll väl ut att minimera ytorna bakom vår backlinje, värdera väl och inte tappa boll inom farliga områden och att vi själva skulle ställa om. Häckenspelarna blev lite frustrerade över att inte hitta luckor och slog bort en del enkla bollar. Hemmalaget gjorde ingen bra match, men våra spelare gjorde det svårt för dem, vilket naturligtvis de våra är värda en eloge för. Vi har efterlyst denna taktik tidigare och det är fantastiskt vilken utdelning vi har fått med den på bortaplan!

Henrik Gustavsson höll alltså nollan för tredje bortamatchen i följd. Även denna gång hade han få skott mot sig. Endast tre stycken. Fimpen gjorde en bra räddning i slutet och stod också pall vid de hörnor vi hade mot oss.

Allan Olesen var tillbaka efter avstängning, vilket gjorde backlinjen tryggare. Med sin rutin höll dansken en god position och att han fick byta på grund av kramp visade att han gav allt.

Daniel Hallingström hade varit sjuk innan matchen mot Norrköping och hade då inte full kraft. Nu var han tillbaka i gott slag. Höll ihop försvaret bra, Stod mot bra i huvudspelet och hittade också trygghet i passningsspelet.

Alberis da Silva lyfte sig också gentemot derbymatchen och stångade bort alla bollar som var i hans närhet, samt offrade sig väl i det övriga närkamsspelet.

Pontus Nordenberg hade en tuff uppgift mot vindsnabbe Nasiru Mohammed men stod pall bra med sin fysik och bra värdering, att slå bort bollen istället för att försöka sig på för svåra nummer.

Martin Christensen svarade för ett fint jobb på högerkanten med många löpmeter, men också med kvalitet att jobba hem bra och hota med inlägg. Kul också att se bra värderingar då han kom in centralt och inte chansdribblade utan slog bort bollen vid trångmål.

Mohammed Abubakari och Tom Pettersson på innermittfältet gjorde på nytt en storstilad bortamatch tillsammans. Mommo höll i bollen på ett bra sätt och Tom kämpade frenetiskt som bollvinnare. Abubakari flyttades åter ned som högerback i slutet och höll undan på ett bra sätt.

Kristian Bergström började matchen med ett par vassa lägen utan att sätta pricken över i:et. Pligg gjorde en strong defensiv insats.

Ricardo Santos var inte så aktiv i spelet som man kan önska men de två nickskarvsassisten till John Owoeri var högoktaniga.

John Owoeri trivs mot Häcken. Nigerianen gjorde matchens enda mål hemma mot Häcken och gjorde nu ytterligare två. Dessa två var lika kyligt utförda då han verkligen tittade upp innan han placerade in bollen vid den bortre stolpen. Anmärkningsvärt var att Owe inte gjort mål i Allsvenskan sedan hemmamötet med Häcken.

Victor Sköld kom in istället för Martin Christensen på höger mittfält och gjorde ett okej jobb. Han har fortfarande lite att lära i positionsspelet när det gäller det defensiva arbetet och han kunde ha vågat ta avslut mer i offensiven istället för att försökte sig på lite för svåra saker.

Daniel Sjölund kom in på innermittfältet under sista 20 minuterna och höll i bollen bra, men ville lite för mycket och en del bollar hamnade i farligt läge.

Månz Karlsson kom in som tredje mittback i slutet och hjälpte till att täppa till på ett bra sätt genom att nicka bort bollar.

Redan på måndag fortsätter Allsvenskan med måndagsmatch mot Helsingborgs IF. Jag återkommer med mina funderingar inför de fem sista allsvenska omgångarna anno 2014.

Matchfakta

BK Häcken – ÅFF 0–2 (0–2)

0–1 (29) John Owoeri (Ricardo Santos)

0–2 (35) John Owoeri (Ricardo Santos)

Varning ÅFF: Mohammed Abubakari (4:e).

Domare: Kristoffer Karlsson, Helsingborg.

Publik: 1 213

Övrig statistik

Bollinnehav 62 – 38

Avslut 9 – 8

Avslut på mål 3 – 3

Avslut i målställningen 2 – 0 

Hörnor 9 – 1

Frisparkar 3 – 15

Offside 0 – 2

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen (ut 75), Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Pontus Nordenberg –

Martin Christensen (ut 72), Mohammed Abubakari (HB 75), Tom Pettersson, Kristian Bergström – 

Ricardo Santos, John Owoeri (ut 82).

Inbytta ersättare

Victor Sköld (ut 72 H), Daniel Sjölund (in 75 MM), Månz Karlsson (in 82 MB).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, George Tanzi, Simon Skrabb, Joel Rajalakso.