Den nya stockholmsarenan, vad den nu ska heta? Blir inte
klar i tid därför har Hammarby och Djurgården fått kompensation och den summa
som figurerat är makalösa 10 miljoner kronor per klubb! Båda lagen har därmed
införskaffat nya spelare och för DIFs del har det resulterat i Erton Fejzullahu
från Mjällby och Mattias Östberg från Häcken. Den sistnämnde har inte kommin in
i det riktigt än efter en skada men Erton Fejzullahu började med att ösa in mål
och Djurgården höjdes till skyarna, men känslan jag haft ett bra tag var att
DIF skulle tappa formen lagom till vårt möte, så blev det också med tre raka 0–3-matcher.
Senast mot Häcken såg det verkligen tamt ut.
Känslan var lite att laget tappade stinget efter att en
förväntad topplacering gick om intet och faran för nedflyttning var avlägsen.
Slagläget var alltså riktigt bra om de våra kunde komma upp
från kalmargropen. Med önskade förändringar i startelvan blev laget tryggare
och stabilare samtidigt som vi var vassare offensivt. Men det berodde
naturligtvis mest på att spelarna tog sitt ansvar och tog tag i matchen, som
var vår från början till slut med några undantag.
Tidigare har det känts som vi inte gick ”all in” när lägena
dök upp i straffområdet, men i första halvlek var våra spelare där och ofta
Oscar Möller, men hela tiden studsade bollarna ifrån, som det ofta gör mot ett
lag i motgång.
Det fanns dock vissa situationer som påminde om tidigare
matcher vilket vi tyvärr fick se i högre grad i början på andra halvlek. När
Oscar Möller älgade iväg i och kom in vid kortlinjen hade inte
innermittfältarna följt med upp. Möllers passning snett bakåt hade gett ett
öppet målläge inne i straffområdet men nu fanns ingen där och omställningen var
ett faktum som resulterade i en hörna och på den nickade en omarkerad Emil
Bergström in 0–1. Snacka om kalldusch och vredesmod!
Vi var återigen i en tung uppförsbacke i en allt
besvärligare tabellsituation. Men den här gången skulle vi bara vinna!
Andreas Thomsson har tidigare sagt att någon trebackslinje
kommer han aldrig ställa upp med, men nu verkar han vara mer öppet för den
konstelationen.
I den här matchen föll det sig mer naturligt då Allan Olesen
tvingades byta i den 67:e minuten. Tom Pettersson kom in som vänsterback.
Jesper Arvidsson flyttades upp som vänstermittfältare och Kristian Bergström in
centralt. Daniel Hallingström fick ta mer ansvar på högerkanten och Alberis da
Silva centralt.
Förändringen gav förväntad effekt och tre minuter senare var
det kvitterat. Efter ett snabbt anfall. Kristian
Bergström slog en boll ut på högerkanten där Martin Christensen direktskarvade
till Bruno Marinho som löpt bra framför. Brassen skickade in bollen och Viktor
Prodell fick foten på bollen, som gick till Kristian Bergström som klippte till
på volley. Skottet gick rakt mot målvakten men bollen var hård och gick i mål.
Trots kvitteringen gick vi inte tillbaka till fyrbackslinje
för den här matchen skulle bara vinnas!
I den 77:e minuten bjöds på fotbollspropaganda enligt
fjolårets och vårens modell, med ett nytt fantastiskt anfall och mål från
vänsterkanten. Tom Pettersson slog en lång rak markboll från vänsterkanten, som
Kristian Bergström med två touch spelade vidare till Jesper Arvidsson som
avancerade med två touch och spelade in till Viktor Prodell som klackade vidare
till Kristian Bersgtröm, som löpt med bra. Pligg slog inlägget direkt och Oscar
Möller nickade in 2–1 i det främre hörnet.
Fantastiskt snyggt och underbart skönt!
Avslutningen var fruktansvärt nervös men sanningen att säga
hade aldrig bortalaget någon vass målchans för att kvittara och det var en
oerhörd lättnad när slutsignalen till sist ljöd. Tre mycket viktiga och
efterlängtade poäng var därmed i hamn.
Strax efter ledningsmålet återgick vi till fyrbackslinje när
Erik Moberg gjorde efterlängtad comeback. Men under 11 minuter med 3–5–2 vände
vi matchen med två mål. Succé var ordet. I och för sig skiljer det inte så
mycket på vänstersidan där Tom Pettersson ofta får gå ut för att täcka upp för
en offensiv Jesper Arvidsson, men på högerkanten kändes det mer vanskligt med inte
så defensivt starka Martin Christensen framför Daniel Hallingström, men DIF var
för svagt för att hota oss på allvar och offensivt blev vi både rakare och
giftigare.
Det var riktigt skönt för Henrik Gustavsson som målvakt att
bli vinnare i sin tredje match efter återkomsten. Insatsen vid hörnmålet var
inte bra, men markering på Emil Bergström saknades också helt. I övrigt var det
en bra insats av Fimpen och han gjorde bland annat en fin räddning i första
halvlek. I det lite mer försiktiga spel som syntes emellanåt där rörligheten
inte var den bästa är också Henriks spel med fötterna väldigt viktigt för att
vi ska kunna spela oss ur svåra situationer.
Allan Olesen är förnärvarande lite tryggare än Anton
Tinnerholm. Dansken är inte lika snabb och inte lika frejdig i offensiven, men
han löser situationerna med sin rutin att hålla rätt avstånd och vinkel till
sin motståndare och att sätta in en liten knuff i rätt tillfälle. På det hela
en bra insats av Allan som inte spelat från start sedan Norrköping borta,
precis innan EM-uppehållet. Vi får hoppas att Allan är i speldugligt skick
redan på söndag.
Daniel Hallingström ska ha stor heder för att han tog ett
mycket stort ansvar och tog tag i lederrollan på ett mycket fint sätt. Dessutom
svarade Danne för en mycket bra spelmässig match där han tryckte upp bra i
ryggen på sina motståndare och löste situationer både i luften och på marken
med stor pondus och beslutsamhet samtidigt som han behöll lugnet. Detta
avspeglades också på övriga lagkamrater.
Alberis da Silva spelade en hel match för första gången
sedan AIK borta och gjorde det bra genom att stöta fram och ligga tätt på sin
motståndare utan att för den skull tjuvrusa. Det är jätteviktigt att fortsätta
följa sin spelare även om denne försvinner ur ens utgångszon och Alberis vann
många bollar, ofta bara genom att avvakta tills motståndaren gjorde ett
misstag.
Jesper Arvidsson höll också en tryggare defensiv position än
på sistone samtidigt som han tog chansen att avancera på kanten. Jeppe drog
också in några fina svepande inlägg. När Jesper flyttades upp ett snäpp på
kanten så gick det betydligt bättre än mot Häcken, men den halvleken (den
första) spelade vi å andra sidan extremt defensivt. Nu blev det ju mer som
vanligt fast ännu mer framåt och Jeppe var med i det fina förarbetet till 2–1-målet.
Tom Pettersson kom in som vänsterback när Jesper flyttade
upp et snäpp och Tom gjorde det riktigt bra både defensivt, utan att tjuvrusa, och
offensivt. En extra egenskap i det offensiva spelet är Toms precisa långa
markbollar. Detta är viktigt för att vi ska komma upp snabbare i banan och
vinna mark, just denna passning till Kristian Bergström var starten till det
fantastiska 2–1-målet.
För första gången sedan matchen borta mot GIF Sundsvall som
tog oss till Allsvenskan i fjol, spelade åter Erik Moberg en seriematch. Moberg
har spelat ett antal U21-matcher i höst och det var verkligen roligt att han
fick göra comeback. Högerback är inte Eriks bästa position och visst syntes det
att han inte är i matchtempo än och det kan han ju inte vara efter så lång
frånvaro. Men det är viktigt att han är igång igen inför höstens matcher.
Martin Christensen fortsatte att överarbeta en del som i
Klamar och tar inte alltid ansvaret i defensiven, men på det hela gjorde han en
mycket bättre insats och blir förstås bättre när han spelat in sig mer i laget.
Direktskarven till Bruno Marinho som föranledde 1–1-målet är precis den typ av
snabba bolleveranser som vi vill se mer av.
Mohammed Abubakari hade en kanonchans att göra mål i första
halvlek men missade skottet. På ett bättresätt än mot Kalmar jobbade både
Mohammed och Bruno Marinho med hem i defensiv position och gjorde det mycket
trångt för Djurgården att hitta in med bollar framför vår backlinje. Däremot
fyllde de inte alltid på framåt som när Oscar Möller störtade fram i början av
halvleken. Det är i sådana lägen som man måsta våga gå ”all in”. Lite mer
löpningar ut i fria ytor skulle vara önskvärt och när Bruno Marinho väl gjorde
det så fick han direktskarven och martin Christensen och skickade in inlägget
som föranledde 1–1.
Kristian Bergström hade ingen bra dag i Kalmar och det är
underbart att se att våra äldre spelare som Danne och Pligg tog sitt ansvar och
drev på för att vi skulle vinna denna match. Pligg jobbade hårt matchen igenom.
Han är inte lika snabb som han varit men kokhet och kvalitet i bollhanteringen
räcker långt. Kristian fick på en bra träff fram till 1–1-målet. Visst gick
bollen rakt mot målvakten men när plan och boll är blöt så kan det gå ändå och
det visar att det lönar sig att skjuta. Därmed
har Pligg gjort flest serie- och kvalmål i ÅFF tillsammans med Veine Wallinder,
112 stycken. Jag hade tidigare en notering om 111 fullträffare för Veine Wallinder,
men efter samtal med honom för någon vecka sedan berättade skyttekungen från
1960- och 1970-talet att han gjort 112 mål. Veines mamma har nämligen samlat på
en massa tidningsurklipp genom åren som han gått igenom och mindes tillbaka.
Visst borde jag ha sagt till speakerjonas om det, men jag tänkte samtidigt att
då blir det väl inga fler mål från Pliggs sida om jag skulle göra det och med
facit i hand var det väl rätt val…
Hur som helst fick Kristian kort senare ett nytt läge att
bli ensam herre på täppan men sköt utanför den bortre stolpen, men fler mål
kommer och assisten till Möller segermål var riktigt fin. Överhuvudtaget var
inläggen och de fasta situationerna av mycket hög klass denna kväll och nu
leder Bergström den allsvenska assistligen ensam med åtta målgivande
passningar.
Viktor Prodell spelade åter på topp från start och visade
åter på styrka i duellerna. Stundtals blev han lite för stillastående men
trivdes samtidigt som fisken i vattnet när de våra började spela boll på
riktigt i andra halvlek och klacken till Pliggs inlägg som resulterade i
segermålet var ricktigt läcker. Dessutom fick ju Proddan assist för att han
offrade sig för att nå Brunos inlägg vid 1–0-målet, så även om Viktor gick
mållös var han i högsta grad inblandad i de båda målen som vi gjorde.
Oscar Möller behöver några matcher för att komma igång och
nu är han riktigt på gång. Lite mer löpningar från central position diagonalt
framåt mot bollförande sida är önskvärt för att öppna för ett rakare spel men
helst naturligtvis i djupet mot mål, men då bör bollarna slås från mittfältet
för att kvalité ska uppnås. Målet var förstås oerhört viktigt både för Möller
och vår förening. Nicken fram till 2–1 var noggrann och behärskad. Detta var
årets andra allsvenska mål från Möller. Det första gjorde han på Swedbank
Stadion mot Malmö. I en tid där många spelare har svårt att ta negativ kritik
är det stort och hedervärt av Möller att ta på sig skulden för markeringsmissen
vid hörnmålet.
Mattias Mete bytte av Möller de sista tio minuterna och
gjorde ett bra inhopp. Med sin löpvilja gav han aldrig Djurgården chansen att
bygga upp anfallen i lugn och ro. Dessutom höll han i bollen på ett bra sätt
och kunde mycket väl gjort mål. Precis innan slutsignalen kunde han valt att
slå inlägg till en fristående Viktor Prodell men värderade att gå ut mot
hörnflaggan, vilket var ett klokt val eftersom det eliminerade DIFs chanser att
kvittera.
Efter den här oerhört tunga perioden är den här segern
oerhört skön och viktig. Det är aldrig lätt att ta sig upp ur svackor och när
det blir för många motgångar späs de på. Men moralen att komma ur 0–1-läget
vända och vinna på ett säkert sätt är ett riktigt styrkebesked och bådar gott
inför framtiden. Självklart kan vi inte slå oss till ro, för mycket återstår än
men nu är vi på rätt väg med den fina attityd som spelarna visade. Dessutom
hade vi mycket kortare omladdningstid än Djurgården vilket tyder på bra
kondition och styrka i truppen.
Trots att Gefle har tagit 12 poäng på de 5 senaste matcherna
har vi ändå 3 poäng ner till dem. Men nu har ju även gästrikarna gått om
Sundsvall som är fem poäng efter oss och Syrianska som är sex poäng efter oss.
SFC möter dock hopplösa jumbon GAIS i denna omgång. Ovanför Gefle är det
riktigt tätt och vi ligger exempelvis bara en poäng efter Djurgården och
Kalmar. Till nästa motståndare Helsingborg är det bara fyra poäng och för HIF
väntar en extremt tuff uppgift på torsdagskvällen borta mot Häcken, lägg
därtill en tuff derbymatch i regnet mot Malmö i måndags och nästa veckas
Europaleaguespel hemma mot Twente och vi förstår att skånelaget kanske inte
prioriterar vår match främst. Vi har med andra ord ett jätteläge på Olympia på
söndag och kan utnyttja det precis som Norrköping tidigare gjort i år.
Matchfakta
Åtvidabergs FF – Djurgårdens IF 2–1 (0–0)
0–1 (48) Emil Bergström
1–1 (69) Kristian Bergström (Viktor Prodell)
2–1 (77) Oscar Möller (Kristian Bergström)
Varningar ÅFF: Alberis da Silva (4:e).
Domare: Magnus Ahlsén, Linköping.
Publik: 4 267
Övrig statistik
Avslut totalt 16 – 12
Avslut på mål 7 – 5
Hörnor 2 – 4
Frisparkar 20 – 10
Bollinnehav 53 – 47
Offside 0 – 1
Varningar 1 – 1
Laget
Henrik Gustavsson –
Allan Olesen (ut 67), Daniel Hallingström (HB 67, MB 78),
Alberis da Silva, Jesper Arvidsson (VM 67) –
Martin Christensen (ut 78), Mohammed Abubakari, Bruno
Marinho (HM 78), Kristian Bergström –
Viktor Prodell, Oscar Möller (ut 85).
Inbytta ersättare: Tom Pettersson (in 67 VB), Erik Moberg
(in 78 HB), Mattias Mete (in 85).
Ej inbytta ersättare: Gustav Jansson, Emmanuel Dogbe, Imad
Zatara, Amir Suljic.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.