Moralen räddade slarvet

För tredje matchen i rad räddar vi poäng trots underläge. Vi var en hårsmån från 1–4 med kvarten kvar men lyckades få 3–3. Det här håller dock inte i längden utan större noggrannhet och skärpa måste till om det här ska sluta lyckligt.

Efter att vi hamnat onödigt i underläge två matcher i rad kändes det nödvändigt att vi skulle bli mer rädda om bollen och inte gå bort oss med massor av spelare framför bollen. Detta kändes speciellt viktigt mot ett spelskickligt Värnamo som dessutom hade självförtroende efter många vinster på sistone.

Men vad händer då? Jo, vi slarvade betänkligt i passningsspelet och bjöd motståndarna med horribla felpassningar. Mål nummer ett som vi släppte in föll dock efter ett simpelt inkast, nästan ända nere vid vår hörnflagga. Anton Tinnerholm var inte på hugget, tappade sin markering på den farligaste motståndaren Victor Claesson, som tog sig fram längs med kortlinjen. Våra övriga försvarare tappade också fokus och Bujar Ferizi kunde sedermera sätta det första målet.

Inte nog med detta. Kort senare gick vi bort oss igen och Värnamo kunde anfalla på vår högersida utan att någon av våra spelare visade pondus i närkamperna trots många chanser att stoppa motståndarna. Hemmalaget hade också flyt då Vlado Zlojutros skott tog på en av de våra och in i det främre krysset.

Efter en halvtimmes spel kom så de våra underfund med att Värnamo egentligen inte var något märkvärdigt lag i defensiven. Med fart i mitten tog bland annat Haris Radetinac sats och ytor öppnades så länge det gick undan.

Reduceringsmålet i den 36:e minuten kom också av fart och fläkt. Haris Radetinac höll i bollen bra och lämnade över till Anton Tinnerholm som stormade fram på högerkanten och slog ett fint inspel till Magnus Eriksson, som skarvade in bollen invid den bortre stolpen.

Haris Radetinac drog sedan på sig en varning, efter att inte ha tagit tillräcklig spelbredd för att öppna för Anton Tinnerholms passning och kom då sent in i situationen. Men att domaren Kristoffer Karlsson lät spelet stå still i tre minuter med tjafs, är bara för dåligt. Genom detta kom vår offensiv av sig.

I den andra akten tryckte vi på duktigt mot motståndarmålet från början, men saknade den rätta skärpan i sista avgörande passningen och i avsluten, men med tålamod skulle lägena uppenbara sig. Men så hände det som inte fick hända. En felpassning av Anton Tinnerholm och Värnamo ställde om väldigt snabbt genom snabbe nytillskottet Donald Wellington och Vlado Zlojutro blev tvåmålskytt.

Detta mål kom som en chock då Värnamo inte hade haft något i andra halvlek. Vi höll på att vika ned oss och Vlado Zlojutro fick en jättechans att bli tremålskytt och helt skjuta oss i sank, men från bara några meter sköt han i ribban.

Kort senare anföll vi mycket snyggt med klapp-klapp-spel på vänsterkanten. Daniel Hallingström slog en snabb frispark efter en offsideavblåsning långt ned på egen planhalva. Kristian Bergström fick bollen och hittade en mötande Oscar Möller som direktskarvade ut till Jesper Arvidsson. Möller vände om och sprintade i djupled medan Jesper slog bollen till Magnus Eriksson som direktskarvade perfekt in i Oscars löpväg. Möller hade bara att vinkla in bollen invid den bortre stolpen. Jublet hann knappt lägga sig för 52 sekunder senare var det dags igen. Värnamo försökte spela upp bollen på vår högerkant men Anton Tinnerholm och Thomas Olsson pressade gemensamt till sig bollen. Thomas spelade sedan en boll i djupet till Christoffer Karlsson som störtade fram centralt och hittade Kristian Bergström som direktskarvade fram till Magnus Eriksson. Mange vände elegant in mellan två försvarare, kom fri och rullade kyligt in 3–3 med "fel" fot invid den vänstra stolpen.

Vilken glädje bland oss 200–300 ÅFF-are på plats. Från uträknade till kvittering. Hemmalaget såg rejält skärrat ut och tänk om vi även kunde få in ett fjärde mål.

Kanske var våra spelare lite för heta på gröten offensivt, men nog blåste också domaren sönder matchen i slutskedet och vi tappade takten för att få till det där trycket som behövdes för ett segermål. Åtta frisparkar till hemmalaget efter vår kvittering och ingen till oss säger det mesta om domarinsatsen i slutet. Även i övrigt blev vi bestulna på flera klara frisparkar.

Att vi inte vann får vi dock skylla alla slarvfel. Det kändes upplagt för Erik Moberg och Daniel Hallingström som mittlås, men då var alltså olyckan framme och Moberg lär vara borta några matcher till.

Alberis da Silva var riktigt bra tidigare men har haft det tyngre de senaste matcherna. Brassen måste väljare enklare uppspelsvägar och komma tillbaka till sina vältajmade framstötar.

I Erik Mobergs frånvaro är det viktigt att Daniel Hallingström får kontinuitet som mittback och känner att han får ta ett större ansvar.

Anton Tinnerholm spelade snyggt fram till vårt första mål, men hade det tungt i övrigt. Att markera vid ett livsfarligt inkast får inte missas. Att spelet svajar en del för en 20-åring får man köpa men när en mindre bra dag uppenbarar sig måste man också kunna utnyttja Steinar Strömnäs tryggare spel genom ett byte.

Jesper Arvidsson spelade upp sig i den andra halvleken och vi vann en hel del mark på vänsterkanten genom ett enklare spel i djupledsspelet på marken.

Haris Radetinac firade en del triumfer offensivt med bra fart, men det duger inte att halvhjärtat jobba i defensiven. Det gjorde det inte direkt lättare för Anton Tinnerholm. Haris tappade också boll flera gånger i livsfarliga lägen.

Kristian Bergström vaknade till i våra bra perioder och spelade perfekt fram till vårt tredje mål, men även Pligg slog flera livsfarliga felpassningar.

Jag tyckte att Thomas Olsson skötte sig förvånansvärt bra i sin debut mot Degerfors, men sedan har inte utvecklingskurvan gått framåt så som jag hoppats. Ofta står han lite för mycket på hälarna och är inte på tå, men när han väl kommer till så gör han det bra i duellspelet. Det finns även mer att få ut av passningsspelet.

Bruno Marinho var den på mittfältet som klarade sig bäst, med sitt uppoffrande spel och goda tanke bakom passningsspelet. Att han utgick på grund av kramp är också ett gott betyg åt arbetsinsatsen.

Christoffer Karlsson ersatte och köttade på bra, lite för bra med tanke på varningen som gör att han är avstängd mot Hammarby. Succébyte får man väl ändå säga för Stoffa var inte på banan ens i två minuter innan vi både reducerade och kvitterade.

Längst fram finner vi matchens bästa ÅFF-are i Magnus Eriksson som jobbade och gjorde två fina mål. Därmed har Mange gjort tio mål och ligger på delad tredjeplats i Superettans skytteliga tillsammans med Ängelholms Sebastian Andersson. Jönköpings Branimir Hrgota (12 mål) och Värnamos Victor Claesson (11 mål) är de enda som är före. Magnus har efter tio raka matcher utan mål nu gjort fem mål på de fyra senaste matcherna. Magnus är också delad tvåa i Superettans poängliga med 16 poäng. Leder gör Victor Claesson med 18 poäng.

Viktor Prodell hade ingen av sina bästa dagar men kunde mycket väl ha blivit målskytt i första halvlek.

Oscar Möller bytte av Viktor och Oscar behövs verkligen med sitt djupledsspel, men kan ännu tydligare visa sina löpvägsintentioner för sina medspelare. Vid målet gjorde han det väldigt bra och vinklade säkert in bollen invid bortre stolpen.  Detta var Möllers sjunde mål i år och därmed ligger han tia i Superettans skytteliga.

Henrik Gustavsson hade märkligt nog inte mycket att göra utöver målen, där han inte hade stor chans på de öppna lägena som bjöds.

Naturligtvis förtjänar alla spelare beröm för moralen att trots ett mycket svårt läge hämta upp till en poäng som förhoppningsvis är värdefull i slutändan. Men risken finns ju att Ängelholm och Sundsvall kommer att fortsätta att ta väldigt många poäng och då måste vi också göra det. Avståndet ned till lagen bakom har dock ökat, men naturligtvis kan fler lag blanda sig i toppstriden.

Chanserna att reparera poängförluster minskar med antalet matcher som återstår och för att vi i framtiden ska undvika poängtappen måste vi bli mer rädda om bollen. Vi är ju vassa i djupled när vi löper och släpper bollen på marken framför löpande spelare. Vi måste jobba med det enkla och inte slarva bort bollen. Moralen kan inte rädda oss varje gång!

Sist måste jag berömma bemötandet i Värnamo. Polisen mötte upp på ett fantastiskt sätt, inte för att stävja något bråk (det är ju aldrig aktuellt när ÅFF-supportrar kommer på besök) utan för att vara behjälpliga för oss att hitta till arenan. Jag är säker på att ett sådant bemötande är det absolut bästa för att stävja våldsbenägna personer, istället för förnedrande nät och annat trams.

Matchfakta

IFK Värnamo – ÅFF 3–3 (2–1)

1–0 (24) Bujar Ferizi

2–0 (26) Vlado Zlojutro

2–1 (36) Magnus Eriksson (Anton Tinnerholm)

3–1 (64) Vlado Zlojutro

3–2 (77) Oscar Möller (Magnus Eriksson)

3–3 (78) Magnus Eriksson (Kristian Bergström)

Varningar ÅFF: Haris Radetinac (7:e), Christoffer Karlsson (3:e, avstängd mot Hammarby)

Domare: Kristoffer Karlsson, Göteborg.

Publik: 2 328

Övrig statistik

Avslut totalt  6–9

Avslut på mål  4–6

Avslut i målställningen 1–0

Hörnor  5–5

Frisparkar  16–16

Offside  4–4

Varningar  1–2

Laget

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Jesper Arvidsson –

Haris Radetinac, Thomas Olsson, Bruno Marinho (ut 76), Kristian Bergström –

Magnus Eriksson, Viktor Prodell (ut 66).

Inbytta ersättare: Oscar Möller (in 66), Christoffer Karlsson (in 76).

Ej inbytta ersättare: Gustav Jansson, Steinar Strömnes, Prince Eboagwu, Amir Suljic, Daniel Swärd.