Prövningens år fortsätter

Jag skrev i årskrönikan att det här året skulle bli en prövningens år, men inte i mina vildaste mardrömmar kunde jag se de vidriga syner som vi hittills har fått uppleva.

Innan säsongen var det ju givet att vi var tvungna att sänka förhoppningarna. Eftersom vi har levt över våra tillgångar de senaste åren har vi varit tvungna att strama åt med de ekonomiska utsvävningarna.

Med flera spetsspelare borta och en tunnare trupp kunde vi inte förvänta oss att spela samma fina passningsorienterande fotboll, utan det kändes som vi inte skulle ha lika mycket bollinnehav och istället behövde bli vassare på omställningsspelet och fasta situationer.

Backlinjen kände jag dock inte någon större oro över. Under hösten var det ju bara Allan Olesen som försvann av de mer ordinarie spelarna. Istället fick vi in rutinerade Martin Lorentzson från AIK som ett fullgott alternativ under våren och på hösten skulle Petter Gustafsson vara tillbaka och Hampus Holmgren skulle utmana om en högerbacksplats.

Daniel Hallingström har varit riktigt stabil de senaste åren och Månz Karlsson verkade vara på gång då han gjorde en helt okej höstsäsong. Nickstarka och rutinerade Alberis da Silva fanns ju också att tillgå i mittförsvaret, som kan vara riktigt bra i sina bästa stunder. Till vänster överraskade ju Pontus Nordenberg under hösten och det skulle bli en tuff konkurrenssituation med Andreas Dahlén.

Vad beträffar offensiven, så hade vi förutsättningar till omställningar, genom John Owoeris snabbhet och tillräcklig spelskicklighet för att leverera omställningsbollar till honom. Vid fasta situationer fanns dock vissa frågetecken. Vi hade inte ersatt Ricardo Santos egenskaper i huvudspelet. Det tar tid att kliva fram som en tongivande forward och Mario Jelavic var inte, och är fortfarande inte där.

Det är alltid intressant att försöka tyda linjerna i den första träningsmatchen. Även om det bara är en träningsmatch i vinterförhållande så försöker man alltid hitta nåt som tyder om hur säsongen kommer att bli. Vi spelade rätt bra fotboll mot Örebro på Kopparvallen, och känslan dök upp att: ”Vi kan nog ändå fortsätta vara ett spelande lag med kvalitet.”

Men så vände ÖSK vår ledning och vi låg under med 1–2, efter att vi tappat fokus och slarvat. En förbjuden tanke dök då upp: ”ska det bli ett sådant år, då vi spelar bra fotboll, men klantar till ett par gånger som förstör allt?”

Tyvärr får vi säga att farhågan har besannats så här långt.

Vi har trots allt gjort en del mål ändå. Den största bristen har istället varit försvarsspelet. Visst har vi tappat tunga namn på mittfältet som gjorde stor nytta defensivt och visst har vi gått bort oss på mittfältet och åkt på omställningar mot oss. Men faktum är ändå att vid de allra flesta fallen har vi haft hela backlinjen hemma för att reda upp situationerna, men vid många tillfällen har hela backlinjen tittat på bollföraren och glömt bort spelarna att markera alternativt zonerna att freda.

Det har varit för många individuella misstag som vi har åkt på baklängesmål på. Har vi då för dåliga spelare? Ja, för att komma på den övre halvan igen, men inte för att hänga kvar. Om många av spelarna hållit god allsvensk klass tidigare, så håller de naturligtvis åtminstone godkänd allsvensk klass i dag.  

Det är små marginaler i fotboll. Genom några segrar kan självförtroendet få sig en skjuts i rätt riktning och tajmingen i avgörande lägen, både defensivt och offensivt sitter, och man får in det rätta ”flytet” i spelet.

Under den här säsongen har vi inte haft tillstymmelse till flyt någon gång hittills.

Efter sommaruppehållet har trots allt vissa saker rättats till. Trots att vi fortsatt har fått skifta väldigt mycket i backlinjen, vilket givetvis är en del i problematiken, så har vi tätat till det bakåt. Detta har skett genom större fokus och noggrannhet, men också genom ett mycket större uppoffrande för föreningen, genom att bland annat fläka sig och täcka skott. Detta ska naturligtvis vara en självklarhet för varje fotbollspelare.

Själv tvekade jag aldrig att täcka skott, inte ens på en svinkall grusplan med frusna bollar. Att rutorna efter bollen syntes på låret två veckor efter det täckta skottet var inte ovanligt.

Det intressanta i kråksången är också att det inte spelar ingen roll vilka lag vi möter, utan det ser ungefär likadant ut i varje match. Det är jämna matcher mot alla, utom mot Malmö och Helsingborg på bortaplan. Mot skånelagen har vi också tidigare haft väldigt svårt på bortaplan även tidigare.

Det fasansfulla är dock att vi aldrig vinner jämna matcher och vi vinner inte ens när vi är det bättre laget. Om vi bara ser till efter uppehållet så har vi varit det bättre laget mot Halmstad, Gefle, Helsingborg och Malmö, men ändå bara fått med oss tre poäng i dessa matcher och frågan är då varför?

Enkelt sagt, så har vi tätat till bättre bakåt, men inte lyckats göra mål i den utsträckning som behövts. I de två senaste matcherna har vi dock släppt in två mål både mot HIF och MFF och det är förstås för mycket. Vi har dock fått straff emot oss i de båda matcherna, vilka båda har varit tveksamma. I liknande situationer i andra matcher blir det oftast inte straff och vid denna typ av situationer som motståndarna utövar mot våra spelare slipper motståndarlaget straff.

När John Owoeri hade vänt upp och ska vrida in 3–2 i den 64:e minuten så blåste domaren Johan Hamlin frispark till Kari Arnason. När Månz Karlsson mejas ned i situationen innan IFK Göteborg gjorde matchens enda mål så vågade inte Marcus Strömbergsson från Gävle döma bort målet och hemma mot Häcken fick inte Victor Sköld straff trots en ordentlig knuff i ryggen av Simon Sandberg, bara för att nämna ett par exempel. Kroppskontakten som John Owoeri hade mot Kari Arnasson var inte i närheten av samma dignitet.

Vid Helsingborgs första mål och Malmös andra mål gick vi dock bort oss rejält. Mot Malmö var det ändå frukten av att vi inte spelade med en helt samspelad backlinje, där Månz Karlsson stötte fram med för stor risk och att Mauricio Albornoz också gick på samma spelare. Andreas Dahlén fick därmed den i närmast hopplösa uppgiften ensam mot två kvalitativa malmöspelare i form av Vladimir Rodic och Nikola Djuric, eftersom Hampus Holmgren inte insåg faran tillräckligt tidigt för att hinna ned och stödja.

Rodic spelade i sidled och Henrik Gustavsson fick en mycket svår uppgift genom sidledsförflyttning och måltjuven Nikola Djuric lyfte in bollen vid den vänstra stolpen.

Upprinnelsen till målet var annars att vi hade en egen frispark som Mauricio Albornoz slog till höger och en något oengagerad Martin Christensen mötte inte bollen. Bollen slogs in på vår planhalva och Marre nickade fram bollen till Ammar Ahmed, som inte var tillräckligt distinkt och tappade bollen, vilket givetvis var extra förödande eftersom innermittfältspartnern Tor Øyvind Hovda var långt uppe i banan med tanke på att försöka skarva frisparken.

I de två senaste matcherna har vi skapat en hel del målchanser genom ett vägvinnande passningsspel, mot Helsingborg fick vi väldigt dålig utdelning, men mot Malmö fick vi fin utdelning i den första halvleken.

I den 26:e minuten tog vi ledningen. Martin Christensen kastade ett inkast från höger till Ammar Ahmed. Martin fick tillbaka bollen och avancerade in i banan och blev avväpnad, men efter flipperspel nådde bollen Kristian Bergström som fick perfekt läge rakt framför mål från sin position strax utanför straffområdet. Pligg fick på ett fint vänsterskott som skruvade sig ifrån målvakten Johan Wiland mot det vänstra krysset.

Bara minuten senare fick vi möjligheten att öka på, men Simon Skrabbs instick för att friställa John Owoeri i straffområdet blev tyvärr för hård.

I den 29:e minuten var det nära att MFF kvitterade efter en hörna, men Henrik Gustavsson var med på noterna och avvärjde när en omarkerad Nikola Djuric sköt vid den bortre stolpen.

Vi skulle istället göra 2–0. John Owoeri hade blivit fälld i en omställning och vi fick frispark från höger. Martin Christensen servade bra och vid den bortre delen av straffområdet sprintade Mauricio Albornoz fram bra och helt omarkerad språngnickade han in bollen till höger om målvakten.

Vi kunde sedan hålla undan ganska enkelt in till paus, men vi visste förstås att MFF skulle ge allt för att knappa in i den andra akten. Det gällde alltså att stå emot, men vi fick värsta tänkbara start, med en straff emot oss direkt. Visst kunde Andreas Dahlén tagit det lite varsammare, men denna typ av duell är ju så vanliga utan domares åtgärd, men vi klarade oss förstås inte.

Henrik Gustavsson gick åt rätt håll på straffen (höger) men Nikola Djuric var för högt för att Fimpen skull nå bollen.

Två minuter senare var vi nära att utöka ledningen igen. Efter en hörna skickade Martin Christensen in bollen i andravåg och Tor Øyvind Hovda duellerade med målvakten, men med tur kunde Johan Wiland få fingrarna på bollen.

I den 53:e minuten åkte vi istället på det otroligt jobbiga 2–2-målet efter slarv, och som Roar Hansen sade på presskonferensen så fanns en rädsla att vi skulle rasa ihop. Vi var också illa ute ett par gånger, men fick sedan mer energi och var närmast ett segermål, men John Owoeri fick alltså inte chansen i den 64:e minuten och Simon Skrabb sköt över i bra läge minuten senare.

Owoeri skar in bra från vänster i den 69:e minuten men sköt utanför den främre stolpen och i den 84:e minuten gjorde Henrik Gustavsson en fin räddning på Enoch Kofi Adus skott.

I den 91:a minuten märktes med tydlighet att vi inte har det rätta självförtroendet för att allt ska flyta på. Pontus Nordenberg avancerade bra i vänsterinnerläge och medspelarna hjälpte till att öppna ytan mot målet, men trots det fria skjutfältet, så riktades ändå Pontus blick åt sidan, med en meningslös sidledspassning till Ajsel Kujovic. Den sistnämnde slog ut bollen till Kristian Bergström till vänster, som förmodligen siktade på en sopren John Owoeri vid den bortre stolpen, men bollen blev tyvärr alldeles för hård.

Minuten senare anföll vi snabbt och Martin Christensen slog in bollen från höger. Andreas Dahlén stormade fram men hann precis inte fram för att styra in bollen i mål.

– En poäng är bättre än i fjol och man får inte fler poäng än vad man förtjänar, och vi förtjänade inte mer än en poäng, erkände Malmös tränare Åge Hareide efter matchen.

– Vi gör en bra första halvlek, eller egentligen en bra match överhuvudtaget, men man är alltid sämre än sin motståndare i någon del av matchen och då släppte vi in två mål. Vi reser oss och går för tre poäng. Jag är nöjd med spelarnas prestation, men det är som en gammal LP-skiva som går på repeat där vi inte får ett skit med oss, suckade vår tränare Roar Hansen.

Det har länge varit dags att sätta på en ny skiva, men det är naturligtvis jävligt frustrerande att vara så nära och ändå inte lyckas. Nu lyckades vi inte trots att vi hade en 2–0-ledning.

Det finns trots allt en del positiva delar som ger hopp om framtiden.

Henrik Gustavsson har gjort en bra säsong i målet, men sällan har räddningarna givit poäng.

Försvarsspelet har blivit bättre. Martin Lorentzson har totalt sett presterat sämre än vad vi förväntat oss, men ändå varit ganska stabil. Nu är han borta men Hampus Holmgren klev in och gjorde det bra. Visst kom han fel i position ibland, men han vågade framåt och var ettrig att vinna tillbaka bollen. ”En gång är ingen gång” sade Roar Hansen efter matcher och visst gäller det att inte sväva iväg utan att stå med fötterna på jorden.

Efter en svag vårsäsong har Månz Karlsson uppträtt stabilare efter uppehållet. Mauricio Albornoz har också gjort det bra som mittback mot Djurgården och Malmö, men en hel och frisk Daniel Hallingström behövs för kontinuitet.

Till vänster har Andreas Dahlén tagit plats efter uppehållet och är ett stabilare alternativ än Pontus Nordenberg

På mittfältet har vi fått den tuffe tvåvägsspelaren i Tor Øyvind Hovda som vi har saknat och om han får spela ihop sig tillsammans med Mauricio Albornoz så ska vi kunna bli ännu mer svårpasserade på mitten. Ammar Ahmed är en frejdig och ettrig spelare, men spelet med de små marginalerna kostar för mycket.

Martin Christensen har också fått ut mer av sitt spel efter en svag vårsäsong och Kristian Bergström gör alltid sitt jobb. Pliggs kloka värderingar gör att han klarar av att han inte längre är lika snabb.

På topp var Victor Sköld i andra tankar innan han försvann till IFK Göteborg och Simon Skrabb har tagit hans plats på ett bra sätt. Med mer speltid kommer förhoppningsvis det rätta flytet och målskyttet kan lossna.

John Owoeri har inte haft det rätta målflytet på sistone. John gör ändå mycket nytta genom att springa och riva upp ytor, men att inte ens orka jogga ur offside i slutet av matcher är förstås inte okej.

Genom införskaffandet av Ajsel Kujovic då har vi fått en ytterligare dimension att sätta in. Än så länge har inte den reslige anfallaren hittat riktigt rätt, men med mer speltid så kommer han ställa till mer oreda, men han måste samtidigt jobba mer för att suga in bollarna.

Förutom Hampus Holmgren så gjorde också Lucas Öhrn allsvensk debut med ett kort inhopp. 17-åringen har potential att bli en allsvensk spelare, men det är förstås ett stort steg.  

Jag citerar ogärna från det hållet men när grannklubben i länet åkte ur Allsvenskan 2008, sade dåvarande ordföranden Hans Lundin så här till Aftonbladet:

”Det är som man gått och väntat på en sjuk släkting som man visste skulle gå bort, som varit sjuk länge, men när det sedan händer så är det ändå fruktansvärt tungt.”

Vår gemensamma släkting har inte gått bort. Det är 12 omgångar kvar. Men tyvärr är det väldigt många som har vänt vår gemensamma sjukling ryggen och det är därför vi befinner oss i den situation vi är i nu. Valet är ditt – ingen annans. Vänder du föreningen ryggen eller inte?

Det går bra att vara inaktiv och gnälla på dem som jobbar och styr i föreningen, men de är bara där en kort tid. Åtvidabergs Fotbollförening är 108 år och något mycket större än enskilda individer. Det är naturligtvis fullt tillåtet att ha åsikter om de som bestämmer, men det är inte densamma som att vända föreningen ryggen, genom att inte längre gå på matcher och vara medlem!

Matchfakta

ÅFF – Malmö FF 2–2 (2–0)

1–0 (25) Kristian Bergström

2–0 (30) Mauricio Albornoz (Martin Christensen)

2–1 (47, straff) Nikola Djuric

2–2 (53) Nikola Djuric

Varningar ÅFF: Andreas Dahlén (2:a), Månz Karlsson (2:a).

Domare: Johan Hamlin, Bro.

Publik: 3 568

Övrig statistik

Bollinnehav 39 – 61

Avslut 9 – 7

Avslut på mål 5 – 4

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 6 – 9

Frisparkar 16 – 7

Offside 4 – 1

Utvisningar 0 – 0

Varningar 2 – 4

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Hampus Holmgren (ut 94), Mauricio Albornoz, Månz Karlsson, Andreas Dahlén (VM 69, HB 94) –

Martin Christensen, Tor Øyvind Hovda, Ammar Ahmed (ut 65), Kristian Bergström (MM 65) – 

Simon Skrabb (VM 65, ut 69), John Owoeri.

Inbytta ersättare

Ajsel Kujovic (in 65, F), Pontus Nordenberg (in 69 VB), Lucas Öhrn (in 94 HB).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, David Lundgren, Mario Jelavic, Kenny Hildeby.

Vi måste ta det här på allvar!

Vi slarvade åter bort viktiga poäng efter hemska 2–3 hemma mot Djurgårdens IF. Inte känns den vidriga förlusten bättre av att vi lyckades vända underläge till 2–1 för att sedan återigen tappa till en ny uddamålsförlust.

Vi började matchen förtroendeingivande och var spelförande genom ett vägvinnande passningsspel och spelvändningar. I den nionde minuten gick Victor Sköld i väg bra i djupled och spelade in bollen från vänster. John Owoeri fick ett jätteläge framför mål men missade tyvärr bollen.

Vi hade flera giftiga inspelsförsök där vi inte riktigt fick träff på bollen under den första delen av första halvlek. Defensivt hade vi också bra koll på Djurgården, men efterhand agerade vi mer passivt och i den 26:e minuten tilläts Nyasha Mushekwi nickskarva, men Henrik Gustavsson var med på noterna.

Det dröjde emellertid bara ett par minuter innan 0–1 föll efter ett inlägg från höger kortlinje av Kerim Mrabti nickade Nyasha Mushekwi bollen ut till Daniel Berntsen som tog ett par kliv in i banan och klippte in bollen vid den främre (vänstra) stolpen. Kort senare var Nyasha Mushekwi nära att peta in 0–2 men nådde som tur var inte inspelet från Kerim Mrabti.

Efter en tveksam period repade vi åter mod och vi hade en jättechans till en kvittering i den 32:a minuten. Victor Sköld stressade målvakten Kenneth Höie som fick bollen ifrån sig och bollen gick rakt ut till John Owoeri som fick öppet mål, men en försvarare han täcka undan i sista stund.

I andra halvlek fick vi en riktig smakstart med kvittering redan i den 48:e minuten. Ammar Ahmed slog en fin spelvändningsbill till höger där Martin Christensen avancerade in i banan och släppte ut bollen till John Owoeri som spelade in i straffområdet från höger. Martin Lorentzon vände om i straffområdet och spelade tillbaka till Kristian Bergström som via Emil Bergströms fot sköt in 1–1.

Matchen öppnade sedan upp sig. Vi spelade oss långt fram i banan och i den 63:e minuten bröt John Owoeri in från vänster men sköt utanför den bortre stolpen. Vi var dessvärre också oaktsamma i det defensiva arbetet och gästerna skapade några farliga lägen. Henrik Gustavsson storspelade dock och räddade avsluten från Nyasha Mushekwi, Daniel Berntsen, Kerim Mrabti och Alexander Faltsetas.

I den 62:a minuten kunde vi stället ta ledningen. Kristian Bergström bröt bollen i eget straffområde och efter fint samspel mellan Victor Sköld och Ruben Lameiras, spelade Ruben in bollen centralt in på Djurgårdens planhalva där Kristian Bergström lade en fantastisk boll i djupled till John Owoeri, som kyligt lyfte in 2–1 över målvakten.

Dessvärre varade inte ledningen mer än ett par minuter för i den 64:e minuten kunde en helt sopren Nyasha Mushekwi nick in Haris Radetinac inlägg från höger.

I den 67:e minuten slog John Owoeri ett inlägg från vänster mot den bortre stolpen. Martin Christensen klippte till på volley, målvakten räddade, men vi fick ingen hörna.

I den 70:e minuten drog Ammar Ahmed iväg ett fint skott mot den högra stolpen men Kenneth Höie gjorde en svettig räddning.

Matchen stod och vägde, men så i den 85:e minuten tilläts Nyasha Mushekwi åter vara helt ren framför mål och han nickade in det förödande 2–3-målet efter Tim Björkströms inlägg. Henrik Gustavsson var på bollen men kunde inte hindra den från att gå in via den vänstra stolpen.

I slutet skickade lagledningen fram allt vi hade och vi fick ett visst tryck, men Daniel Hallingströms nick i den 91:a minuten blev för brant för Simon Skrabb.

Jag har sett en hel del andra allsvenska lag så här i säsongsinledningen och det känns rent ut sagt förjävligt att vi med våra tekniska kvaliteter och förmåga att brodera fina anfall får så usel utdelning på det. Som en jämförelse är ju inte lag som Falkenberg och Halmstad i närheten av vad vi kan, men vad det går ut på är att vinna matcher.

Vi började bra mot Djurgården men så verkade vi plötsligt komma på att Haris Radetinac är i det andra laget och han är ju bra. Helt plötsligt fick han agera i ytan till höger, där vi var extremt passiva, första målet kom också därifrån.

Vi kom tillbaka innan paus men lyckades inte kvittera. Sedan fick vi en kanonstart på andra halvlek, efter ett långt anfall där vi tempoväxlade och hade för en gång den lilla turen att en styrning ställde målvakten.

Trots detta gick vi bort oss i försvarsspelet gång efter annan och det var Henrik Gustavsson som räddade oss kvar i matchen.

Vi gjorde sedan ett väldigt fint omställningsmål, men inte ens det hjälpte för att strida till sista blodsdroppen för att hålla vårt mål fritt från påhälsning. Helt sopren kunde Nyasha Mushekwi få knoppa in 2–2 två minuter senare och vi var tillbaka på ruta ett.

Vi spelade oss fram i banan på ett bra sätt flera gånger, men när vi hade möjlighet att slå inlägg, så skulle vi ta en runda till, blev av med läget och till och med bollen med en livsfarlig omställning som följd.

Fotboll är det allvarligaste som finns, men det verkar inte som flera av våra spelare förstår detta. Fotboll går ut på att göra mål och om man spelar snyggt på vägen, så är det förstås bra, för det är vägvinnande för att nå mål, men ibland verkar våra spelare vara så nöjda med att bara trilla runt, vilket obönhörligen straffade oss så fruktansvärt.

Vi började ju så bra i både offensiv och defensiv, men totalt sett kan naturligtvis ingen i backlinjen få godkänt. Och man kan ju undre hur vuxna allsvenska fotbollsspelare bara tittar på bollen och inte på sina motstånfare!

Martin Lorentzon var passiv till höger och Andreas Dahlén passiv till vänster. Daniel Hallingström började bra, men tappade också fokus. Månz Karlsson fick vare sig till det med passningsspelet eller markeringsspelet.

På mittfältet var Kristian Bergström dominant med ett mål och en assist och låg bakom mycket annat, med sitt positionsspel och löpvilja, men slarvade lite innan 2–3-målet.

Ammar Ahmed var också aktiv, men måsta fullfölja alla situationer och inte trampa så mycket på bollen.

Martin Christensen fick mycket boll och det verkade som han alltid skulle göra det lilla extra istället för att nöja sig med bra mottagningar och få till bra inlägg. Martin hade möjligheten att vräka in inlägg i den här matchen men gjorde det alltså inte.

Ruben Lameiras var också aktiv men spelade med farligt små marginaler och jobbade inte hem i defensiven så mycket som man måste i Allsvenskan.

Victor Sköld började bra med giftighet i sina djupledslöpningar och tuffhet i duellspelet, men föll mer bort i andra halvlek när det blev mycket hawaiispel.

John Owoeri försökte men kunde utnyttjat sin speed ännu mer och söka fler frisparkar. Målet var riktigt fint men visst skulle han gjort mål med öppen kasse redan i första halvlek.

Simon Skrabb kom in i den 65:e minuten istället för Ruben Lameiras och var pigg till en början, men konstrade sedan till det för mycket.

Pontus Nordenberg bytte av Martin Christensen med kvarten kvar men var inte tillräckligt aktiv i det defensiva spelet och fick inte utdelning på sin fysik i offensiven.

Alberis da Silva skickades upp på topp i slutet av matchen då Andreas Dahén utgick. Vi fick ett visst tryck men lyckades dessvärre inte kvittera.

Efter åtta spelade omgångar kan vi konstatera att den här allsvenska upptakten är den sämsta sedan 1978 då vi också bara hade fyra poäng efter åtta omgångar.

Nu gäller det att slicka såren under den dryga vecka innan det är dags för en mycket viktig match borta mot jumbon Örebro SK. Tveka inte utan häng med och stötta våra spelare i den här oerhört viktiga kampen. Läs mer om bussresan här

Matchfakta

ÅFF – Djurgårdens IF 2–3 (0–1)

0–1 (28) Daniel Berntsen

1–1 (48) Kristian Bergström (Martin Lorentzson)

2–1 (62) John Owoeri (Kristian Bergström)

2–2 (64) Nyasha Mushekwi

2–3 (85) Nyasha Mushekwi

Varning ÅFF: Ammar Ahmed

Domare: Markus Strömbergsson, Gävle.

Publik: 4 346

Övrig statistik

Bollinnehav 55 – 45

Avslut 7 – 11

Avslut på mål 4 – 9

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 7 – 3

Frisparkar 12 – 15

Offside 3 – 4

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Daniel Hallingström, Månz Karlsson, Andreas Dahlén (ut 88) –

Martin Christensen (ut 77), Ammar Ahmed, Kristian Bergström, Ruben Lameiras (ut 65, HM 77) –

Victor Sköld, John Owoeri.

Inbytta ersättare

Simon Skrabb (in 65 VM), Pontus Nordenberg (in 77 VM), Alberis da Silva (in 88 F).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Hampus Holmgren, David Lundgren, Mario Jelavic.

Vi fegade ur

Derbymatcher mot IFK Norrköping brukar sluta med att man sliter sitt hår och dessvärre blev det lika traumatiskt denna gång, då vi föll med 1–2. Visst kunde vi nått en pinne, men det sätt som vi uppträdde på var för ömkligt och speciellt i ett derby.

Oavsett vilken laguppställning och formation man spelar med måste varje spelare vara beredd att göra sitt jobb, visa aggressivitet och inte falla i passivitetens tecken. Men att från början ställa upp med många spelare i defensiv position signalerar tillbakadragelse och leder ofta till passiviet. Så har det tidigare varit i vår förenings historia ett otal gånger och tyvärr har inte tendensen varit ett dugg bättre i år. Försöket med 4–5–1 våren 2010 var på det stora inte lyckosamt och 4–2–3–1 i år har inte heller lyckats.

Efter att vi ändå börjat få ordning på spelet med 4–4–2 så ställde vi upp med en fembackslinje med två defensivt centrala spelare framför och med Martin Christensen som spets framför. Längst fram spelade vi med två forwards. Vår tränare Roar Hansen hade rätt i våra forwards satte för dålig press när Norrköping skulle börja bygga upp sina anfall, men vi måste ändå ha spelare som vågar gå fram och gå in i duellerna så väl för att vinna offensiva mark som att försvara. Det hade vi inte denna hemska dag.

Trots allt höll vi undan en dryg halvlek, men det var tack vare Henrik Gustavsson och en del flyt.

I den femte minuten fick vi dock ett bra läge. I efterdyningarna efter en hörna slog Kristian Bergström in bollen från höger. Victor Sköld fick chansen men nickade utanför.

I den nionde minuten slog Alberis da Silva ett riktigt blindpass och det var tur att Daniel Hallingström var på alerten och kunde avväpna Emir Kujovic.

I den 20:e minuten rev Månz Karlsson ned Christoffer Nyman i straffområdet och hemmalaget fick straff. Emir Kujovic sköt dock rakt på Henrik Gustavsson, men fick ett jätteläge på returen men avslutade utanför den högra stolpen.

I den 26:e minuten släpptes Christopher Telo fri men Henrik Gustavsson var med på noterna och var före på den bollen.

I den 31:a minuten kom Martin Christensen in bra i vänster innerläge men IFK-försvare nickade bort bollen.

I den 34:e minuten tappade Mauricio Albornoz bollen till Daniel Sjölund, som spelade fram till Emir Kujovic som sköt på Månz Karlsson och Henrik Gustavsson svarade för en jätteräddning till hörna.

Vi kom in i matchen lite bättre i slutet av halvleken och skapade några lägen.

Martin Christensen fick skottläge utanför straffområdet i den 38:e minuten men fick inte träff på bollen, som gick rakt upp i luften.

I den 40:e minuten fick Månz Karlsson ett jätteläge när han kom in vid den högra stolpen, men skulle göra ett moment till och tappade då bort möjligheten.

I den 42:a minuten gick vi till attack via efter ett fint kombinationsanfall. Christensen kom fram i vänsterinnerposition och lämnade bollen till John Owoeri som vek åt vänster och sköt ett bra skott men David Mitov Nilsson gjorde en vass räddning vid sin högra stolprot.

I den 46:e minuten var vi illa ute men Alberis da Silva kunde sno bollen av Christoffer Nyman i straffområdet.

Direkt i inledningen på den andra halvleken kom John Owoeri fram i bra läge i straffområdet till höger, men fick på ett svagt avslut utanför.

I den 54:e minuten anföll vi fint och John Owoeri spelade in från vänster, men David Boo Wiklander fick bort bollen framför Victor Sköld.

I den 55:e minuten skickade Norrköping upp en långboll på vänstersidan. Daniel Hallingström förlorade duellen med Christoffer Nyman som stormade fram till höger i vårt straffområde och spelade snett bakåt. Arnór Ingvi Traustason sköt direkt. Henrik Gustavsson svarade för en fin benparad, men fick tyvärr ingen hjälp med returen som Traustason därmed kunde pricka in via Alberis da Silva, som inte täckte tillräckligt bra.

Det tog emellertid bara sex minuter innan vi kvitterade. Martin Christensen slog en frispark från vänster. Bollen spelades ut ur straffområdet, men John Owoeri klippte till från höger, varvid bollen åter for ut till vänster där Martin Christensen skickade in bollen framför mål. Victor Sköld styrde, men målvakten räddade. Victor kunde dock sätta dit returen.

Vår forne Daniel Sjölund drog till utanför straffområdet men högt över i den 64:e minuten.

I den 70:e minuten tappade Martin Lorentzson bort bollen på vår högersida och bollen hamnade till slut hos Nikola Tkalcic som stegade in från höger men sköt långt utanför.

I den 74:e minuten kastade Andreas Dahlén ett vansinnigt inkast på egen planhalva (från vänster) rakt på Daniel Sjölund, som snabbt spelade fram till Emir Kujovic som spelade vidare till Christoffer Nyman som tilläts löpa parallellt med straffområdeslinjen till vänster och Emir Kujovic kunde ohotad gå fram och nypa till, bollen tog i den främre stolpen och returen rakade Christoffer Nyman enkelt in eftersom våra förvarare inte var på hugget.

Direkt efter målet byttes Simon Skrabb in istället för Martin Christensen. Kort efter kom också Ammar Ahmed in istället för Kristian Bergström. Vi satsade på forcering i slutet då Ruben Lameiras bytte med Månz Karlsson och Daniel Hallingström flyttades upp på topp.

Efter ett fint anfall i den 85:e minuten fick Ruben Lameiras chansen till vänster i straffområdet, men målvakten räddade. Minuten senare fick vi dock ett tungt avbräck då Mauricio Albornoz tvingad syna sitt andra gula kort och blev därmed utvisad.

I jakten på en kvittering uppstod blottor bakåt Men Emir Kujovic sköt utanför i den 90:e minuten och Christoffer Nyman lyfte utanför i den 94:e minuten.

Henrik Gustavsson kan verkligen inte lastas för förlusten för han gjorde flera strålande räddningar och räddade bland annat en straff. Formen på Fimpen är god, men det hjälpte dessvärre inte denna gång.

Martin Lorentzon konstrade åter till det och spelade med för små marginaler, vilket ju inte direkt underlättar för att vi ska våga gå fram med mer folk i anfallen. Martin var också märkbart passiv och ibland nonchalant i defensiven.

Andreas Dahlén har inte spelat någon match i Allsvenskan från start sedan premiären i Göteborg och han var allt lite ringrostig. Det blev för passivt och Dalle stötte inte fram så mycket som behövdes för att sätta press på hemmalagets spelare. Inkastet rakt till Daniel Sjölund blev också förödande.

Alberis da Silva spelade höger innerback, men lyckades inte speciellt bra vare sig genom att hålla position eller med passningsspelet. Vid det första målet var det märkligt att han inte fläkte sig för att täcka bort returläget och vid det andra tappade han helt fokus på Christoffer Nyman som bara hade att raka in stolpreturen.

Daniel Hallingström var tillbaka efter två matchers avstängning men inte heller han tycktes hitta rätt i den nya uppställningen, där våra tre innerbackar hamnade för passivt och ingen riktigt stötte fram. Danne var naiv i duellen med Totte Nyman vid det första målet.

Månz Karlsson hittade inte heller rätt och låg för långt ifrån sina motståndare, som vid straffen. Om Månz hade legat i rygg på Totte Nyman från början hade han inte kunnat vända om så enkelt och när han väl hann in i situationen så kom han fel in i den. Det var också märkligt att han överarbetade vårt målläge i den 40:e minuten.

Mauricio Albornoz har varit på gång en längre tid, men stod nu inte alls att känna igen, då han var nonchalant och slarvade med bollen felvänd. Med ett gult kort gäller det att passa sig, men Marre drog på sig en riktig slarvvarning som gör att vi inte bara tappade kraft i slutforceringen utan att han också är avstängd mot Djurgården.

Kristian Bergström försökte, men hade en hopplös uppgift. När hemmalaget vände spelet och våra ytterbackar var passiva var det hopplöst för våra mittfältare att hinna skifta sida. Offensivt fick inte Pligg så mycket utrymme.

Martin Christensen såg ut att trivas bättre i sin roll där han mer fritt fick springa framför våra två defensiva mittfältare, men för den skull saknade han inte defensiva uppgifter och där fuskade Dansken ibland. Framåt skapade han en del och låg bakom vårt mål, men borde med mer skärpa bidragit ännu mer.

John Owoeri i normalt slag hade varit en mardröm för Norrköping, men det var för trist att se honom så passiv. När han väl fick chansen att löpa ifrån så stannade han upp och vände tillbaka. Därmed kunde hemmalaget känna sig trygga.

Inte heller Victor Sköld vara på tå och gick inte för fullt in i situationerna. Eftersom IFK haft kortare tid för att ladda om inför derbyt var det extra viktigt att få dem att springa och ta ut sig, vilket gör en ännu mer besviken. Passiviteten mot Christoffer Nyman i förarbetet till det andra målet kostade oss poängen. Sköld ska dock ha plus för att han påpassligt satte kvitteringen.

Simon Skrabb byttes in istället för Martin Christensen men kom aldrig riktigt in i matchen.

Ammar Ahmed kom också in, istället för Pligg, och fördelade en del boll.

Ruben Lameiras kom in i den 82:a minuten och fick vårt enda riktiga läge i slutet av matchen men målvakten räddade.

Det känns förstås förjävligt att vi åkte på en ny vidrig uddamålsförlust och detta efter en riktigt svag insats där vi inte gav oss själva chansen att vinna. Mot ett, som vanligt, enkelspårigt och fysiskt Norrköping måste vi naturligtvis täta till defensivt, men det går inte att klara det utan att gå in i kampen och sätta press. Offensivt är det ju också lika klart att vi måste använda våra bättre egenskaper som teknik och kvickhet, men det gjorde vi inte och då gick det åt helvete.

Sedan måste jag lyft fram våra usla hörnor. Vi har vunnit hörnstatistiken de fyra senaste matcherna: 11–5 mot Falkenberg, 8–4 mot Hammarby, 7–2 mot AIK och 6–4 mot Norrköping. Alltså 32–15 i hörnor på dessa fyra matcher men ändå så skapar vi nästan ingenting. Oftast har hörnorna varit alldeles för dåligt slagna och fastnat på första försvarande gubbe, vilket inte bara är förödande för att vi inte gör några hörnmål utan även är livsfarligt för att åka på omställningar.

Nu väntar en dryg vecka innan nästa allsvenska drabbning – hemma mot Djurgården, då gäller det att hitta tillbaka till vinnarspåret igen!

Matchfakta

IFK Norrköping – ÅFF 2–1 (0–0)

1–0 (55) Arnór Ingvi Traustason

1–1 (61) Victor Sköld

2–1 (74) Christoffer Nyman

Utvisning ÅFF: Mauricio Albornoz (86, efter två varningar, avstängd mot Djurgården)

Varning ÅFF: Alberis da Silva

Domare: Michael Lerjeus, Skövde

Publik: 9 654

Övrig statistik

Bollinnehav 58 – 42

Avslut 19 – 5

Avslut på mål 9 – 3

Avslut i målställningen 1 – 0 

Hörnor 4 – 6

Frisparkar 16 – 12

Offside 3 – 1

Utvisningar 0 – 1

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Alberis da Silva, Daniel Hallingström, Månz Karlsson (ut 82), Andreas Dahlén –

Mauricio Albornoz, Kristian Bergström (ut 76) –

Martin Christensen (ut 75) –

Victor Sköld, John Owoeri.

Inbytta ersättare

Simon Skrabb (in 75 OM), Ammar Ahmed (in 76 DM), Ruben Lameiras (in 82 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Pontus Nordenberg, David Lundgren, Mario Jelavic.

Viktig poäng

Självklart skulle vi ha tre poäng hemma mot AIK men vi fick i varje fall en pinne efter att ha tilldömts en av två solklara straffar och John Owoeri fick äran att säkert sätta den straffen vi fick i den 84:e minuten.

Att spela vettigt ute på planen och inte få utdelning är vidrigt och den vidriga känslan smög sig på efter att AIK snöpligt tagit ledningen. Men tack vare straffmålet, fyllde vi inte bara på poängkolumnen som innebar att vi i varje fall kortsiktigt passerade Halmstad och Kalmar och därmed de nedre strecken, utan pinnen var viktig för moralen – att vi kom tillbaka och fick med oss någonting.

Efter en inledande period där AIK hade kommandot i några minuter kom vi starkt tillbaka och hittade ett bra passningsspel, som resulterade i hotande anfall, både längre och genom omställningar. De feta chanserna kom efter omställningar.

I den fjärde minuten stormade Victor Sköld in från vänsterkanten och kom fri men, vinkeln var snäv och målvakten Patrik Carlgren räddade till en resultatlös hörna.

I den 13:e minuten tog åter Victor Sköld fart in från vänster och spelade in till John Owoeri som skaffade sig skottläge, men avslutet gick utanför den vänstra stolpen. Martin Christensen fanns också som ett alternativ till höger.

I den 26:e minuten spelade Ruben Lameiras in bollen i straffområdet. Victor Sköld klippte till från nära håll men rakt på täckande AIK-are.

I den 32:a minuten skapade AIK sin första riktiga chans men den blev å andra sidan riktigt fet. Efter inspel från höger blev Fredrik Brustad fri vid den bortre stolpen, efter att Martin Lorentzson helt tappat markeringen, men Henrik Gustavsson svarade för en riktigt kvalificerad räddning.

I den 41:a minuten kom vi fram genom en bra omställning. John Owoeri tog fart från vänster och hittade in till Victor Sköld som kom fri, men Victor sköt utanför den bortre stolpen.

I den 47:e minuten slog Kristian Bergström en frispark som målvakten tappade, men Victor Sköld var inte tillräckligt på alerten för att peta in returen.

I den andra halvleken började AIK bäst och vi var illa ute några gånger. I den 48:e minuten fick Johan Blomberg ett jätteläge men sköt över. I den 52:a minuten kom Nabil Bahoui in från vänster och sköt strax utanför den främre stolpen. Efter slarv av Martin Lorentzson, som slog en riktig indianare kort senare, kom Nabil Bahoui helt men sköt över.

Vi kom ur den besvärliga situationen och började få riktigt bra tryck i våra anfall. I den 57:e minuten avancerade John Owoeri in i straffområdet och bollen gick fram till Pontus Nordenberg som stoppades bryskt av Noah Sonko Sundberg, men obegripligt nog fick vi fick ingen straff. Det var helt obegripligt hur domaren Kristoffer Karlsson kunde låta bli att döma straff då den unge AIK-spelaren både använde armar och ben för att mangla ned Pontus.

I den 59:e minuten tappade vi bollen och AIK ställde om men Henrik Gustavsson räddade Johan Blombergs skott. Kort senare tog John Owoeri emot bollen i AIKs straffområde men fick bollen för långt ifrån sig och bollen rensades till hörna.

I den 65:e minuten gick ett långt inkast av Noah Sonko Sundberg in framför vårt mål men Henrik Gustavsson räddade avslutet från Henok Goitom.

I den 68:e minuten hade vi riktigt bra tryck mot AIKs mål. Ruben Lameiras och John Owoeris skott täcktes bort och vi fick hörna. Efter hörnan fick Mauricio Albornoz ett jätteläge, men sköt målvakten rakt i bröstet och även Ruben Lameiras skott täcktes bort.

Minuten senare åkte vi på ett snöpligt baklängesmål efter ett högerinkast. Haukur Heidar Hauksson kastade in bollen och eftersom Mauricio Albornoz var alldeles för långt ifrån, kunde Ebenezer Ofori ta emot bollen och vända spelet till vänster. Nabil Bahoui stegade in från vänster och tog sig alldeles för enkelt förbi en mycket passiv Martin Lorentzson och sköt ett snabbt skott, som Henrik Gustavsson räddade, men lämnade en retur som gick rakt till Fredrik Brustad som nickade in 0–1. Dessvärre tappade Pontus Nordenberg helt bort Brustad, vilket naturligtvis inte får ske.

Vi fick ett bra frisparksläge i den 74:e men Kristian Bergström sköt strax utanför den främre stolpen.

Minuten senare utgick våra kantspringare Martin Christensen och Ruben Lameiras. Simon Skrabb och Ammar Ahmed kom istället in.

I den 84:e minuten skickade Henrik Gustavsson iväg en lång boll som Victor Sköld nickskarvade. Simon Skrabb lyfte bollen vidare där Victor Sköld stormade fram och svarade för en fantastisk prestation då han tog sig förbi tre motståndare och långt inne i straffområdet vid den högra stolpen blev han rejält kapade av Sauli Väisänen. Denna gång kunde inte Kristoffer Karlsson undvika att blåsa straff. John Owoeri satte den efterföljande straffen säkert högt till höger. Härligt, härligt!

I den 87:e minuten var vi nära att även nå ett segermål efter hörna, men Alberis da Silva lyckades inte få ordentlig träff på bollen en meter från mållinjen. Och på stopptid fick Simon Skrabb chansen men skottet täcktes bort.

Henrik Gustavsson har svarat för några högklassiga räddningar på sistone och svarade för några riktigt matchavgörande denna gång också, speciellt den i 32:a minuten men han räddade oss också i början på andra halvlek.

Martin Lorentzson har fortfarande en del att bevisa. Ofta gör han det bra och hittar vägar fram ur svåra lägen, men måste bli mycket jämnare – noggrannare och aldrig ge avkall på att ta sin gubbe.

Glädjande nog agerade vårt mittlås med Alberis da Silva och Månz Karlsson bra tillsammans denna gång.

Alberis da Silva har haft problem med en fot efter hammarbymatchen, men gjorde det riktigt bra. Brassen ställde inte till det för sig och gav aldrig Henok Goitom någon chans i luftrummet.

Månz Karlsson höll på att ställa till det några gånger, men gjorde för det mesta bra saker, genom att vara på tå hela tiden och avväpnade många embryon till farligheter.

Pontus Nordenberg lyfte sig mot hammarbymatchen, vilket förstås var ett måste. Pontus nyttjade sin styrka bättre och hade lite större fokus även om han helt tappade vid baklängesmålet. Nordenberg skulle dock haft en solklar straff med sig.

Martin Christensen har precis som Martin Lorentzon en hel del att bevisa. Dansken var för mycket på hälarna och fick inte ut sin snabbhet utan reagerade för sent och fastnade ofta både i offensivt och defensivt agerande.

Vårt innermittfält har dock spelat ihop sig allt mer.

Mauricio Albornoz fortsatte som viktig bollvinnare och många av våra anfall kunde därmed igångsättas genom Marre Han gav dock för enkelt bort möjligheten för AIK att vända spelet efter inkastet vilket kostade oss ett baklängesmål.

Kristian Bergström var också aktiv för att pressa och vinna bollar på mitten och kunde också styra vårt anfallsspel med fina spelvändningsbollar.

Ruben Lameiras spelade åter från start och var aktiv och giftig med sin kvickhet, teknik och vilja att hålla högt tempo. Portugisen jobbar också för att sätta press defensivt, men har fortfarande en del att lära för att hålla rätt defensiv position.

På topp ser våra forwards allt starkare ut med mer speltid agerar de också allt bättre tillsammans.

Victor Sköld har hittat rätt tajming i huvudspelet och kunde skarva många högre bollar, vilket också föranledde den straff vi fick efter en mycket fin prestation av Victor, som också var aktiv i löpningar i alla riktningar. Minus dock för att han inte stormade mot mål när Pligg slog frisparken strax innan paus. Man måste alltid gå på mål även om målvakten bara tappar en av hundra bollar. Den hundrade gången måste man vara där och hade Sköld varit där hade han gjort mål.

John Owoeri har fått en väldig respekt hos motståndarna och är väldigt svårstoppad då han rör sig över stora ytor och ofta tar sats från kanterna för att få yta att få upp farten på. Han slog också en väldigt säker och fin straffspark.

I den 75:e minuten genomförde vi ett dubbelbyte. Kantspringarna gick ut och in kom Simon Skrabb till höger och Ammar Ahmed till vänster. De båda tillförde positiv energi.

Simon Skrabb var den som mest var inblandad i vårt offensiva spel och låg bakom situationen när vi fick straff. Efter ett par matcher utan speltid var det här ett positivt inhopp av finländaren.

Ammar Ahmed gjorde också mycket nytta även om han inte var lika aktiv i våra hetaste lägen.

Det som i mångt och mycket skiljer AIK från mängden i Allsvenskan är Henok Goitom och Nabil Bahoui och denna gång raderade vi nästan ut dessa. Det var ju bara en kort period som Bahoui fick utrymme och Goitom kom inte loss på hela matchen. Det är förstås ett gott betyg till vårt lag och genom detta hade vi en fin chans att vinna matchen, vilket vi också borde ha gjort.

AIK hade sina chanser och vann skotten på mål med 6–3, men man ska då ha klart för sig att för att räknas som skott på mål, så måste målvakten rädda (eller släppa in mål). Vi hade ju ett otal skott som utespelare hos motståndarna räddade, så på det stora hela hade vi fler skott mot mål.

Nu får vi hoppas att den här poängen ger tillräckligt med energi för att göra en bra insats som räcker till seger i nästa match borta mot IFK Norrköping. Daniel Hallingström är då åter disponibel efter sin avstängning och skapar positiva möjligheter i backlinjen.

Tveka inte utan häng på bussresan för att stötta laget i derbyt.

Läs mer om bussresan här

Matchfakta

ÅFF – AIK 1–1 (0–0)

0–1 (69) Fredrik Brustad

1–0 (84, straff) John Owoeri

Varningar ÅFF: inga

Domare: Kristoffer Karlsson, Höganäs

Publik: 5 215

Övrig statistik

Bollinnehav 51 – 49

Avslut 9 – 9

Avslut på mål 3 – 6

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 7 – 2

Frisparkar 12 – 12

Offside 4 – 1

Utvisningar 0 – 0

Varningar 0 – 2

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Alberis da Silva, Månz Karlsson, Pontus Nordenberg –

Martin Christensen (ut 75), Mauricio Albornoz, Kristian Bergström, Ruben Lameiras (ut 75) –

Victor Sköld, John Owoeri.

Inbytta ersättare

Simon Skrabb (in 75 HM), Ammar Ahmed (in 75 VM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Andreas Dahlén, Hampus Holmgren, David Lundgren, Mario Jelavic.

Misstagen fällde oss åter

Efter att vi åter gjort dåliga värderingar och tappat fokus, gav vi Hammarby ett onödigt försprång på Tele 2 Arena med två mål. Vi jobbade oss tillbaka och borde ha tagit poäng men åkte på en ny vidrig uddamålsförlust. Vi har absolut inte råd att fortsätta släppa in dessa skitmål!

Precis som borta mot Göteborg i premiären, överraskade vi många genom att ta initiativ i matchen. Vårt försvarsspel fungerade bra. Vi spelade lugnt och säkert ur besvärliga situationer och kunde på så sätt etablera spel även in på Hammarbys planhalva. Vi var dock inte tillräckligt distinkta och slarvade lite i passningsspelet i avgörande lägen för att skapa heta målchanser.

Efter en kvarts spel började vi tappa lite fokus i backlinjen när Hammarby tilläts spela förbi oss och det osade hett ett par gånger innan de katastrofala minuterna följde.

I den 22:a minuten åkte vi på det första baklängesmålet. Månz Karlsson störtade in centralt på Hammarbys planhalva och lyckades snurra sig förbi sin gamle lagkamrat i Öster, Johan Persson, men avvaktade sedan för mycket och efter hopslag med Erik Israelsson gick bollen till Kennedy Bakircioglu, som spelade tillbaka bollen till Erik Israelsson, som löpt sig ur bevakning.

Vi blev desorienterade i försvaret. Kristian Bergström kom in för sent i press på Israelsson och Pontus Nordenberg tappade helt fokus på både boll och Måns Söderqvist. Israelssons passning gick på insidan om Nordenberg och Söderqvist på utsidan. Söderqvist utnyttjade sin fart och sitt försprång och satte in bollen mot den bortre stolpen där Martin Lorentzson inte höll undan för Linus Hallenius som fick på ett rätt dåligt avslut. Henrik Gustavsson fick göra en snabb sidledsförflyttning och fick bollen nära sig men hann ändå inte riktigt stöta bort bollen utanför målramen.

Det var ett nytt bedrövligt mål att släppa in. Under den första kvarten lyckades våra mittbackar stöta och vinna dueller på ett föredömligt sätt, men hade också lite flyt då marginalerna var små. När Månz Karlsson gav sig iväg in på Hammarbys planhalva vann han 50/50-duellen med Johan Persson men stöp på Erik Israelsson, vilket fick förödande konsekvenser. Självklart måste värderingen vara säkrare. Att sedan Pontus Nordenberg stod och sov är förstås oförlåtligt. Det var också mycket nonchalant av Martin Lorentzson att inte löpa sig på rätt sida om Linus Hallenius, då han med sin rutin måste ha sett i ett tidigt skede att det barkade åt helvete.

Bara två minuter senare släppte återigen en ofokuserad Pontus Nordenberg Måns Söderqvist som denna gång fritt fick löpa loss mellan Pontus och Månz Karlsson, som tur var hann vår Månz till undsättning och bollen gick till hörna, som dessvärre skulle visa sig bli förödande. Kennedy Bakircioglu slog in hörnan från höger och Månz Karlsson spelade bollen ur straffområdet. Victor Sköld snappade upp bollen. Victor ville så gärna utnyttja omställningsläget och spela fram till en framrusande John Owoeri.

Vi var många som såg möjligheten, men det gäller att värdera klokt. Att chansa att få till en kontring med insatsen att släppa in ytterligare ett mål i matchminut 25 får inte ske. För att genomföra sådana ageranden vid eget straffområde måste säkerhetsmarginalen vara mycket stor. Nu var den istället mycket liten och då gick det som det gick. Sköld blev av med bollen i duell med Johan Persson. Nahir Besara fick bollen och drog till. Mauricio Albornoz rusade ut för att sätta press men kom för sent. Bollen tog i den vänstra stolpen, Henrik Gustavssons rygg och in i mål. Det var ju också maximal otur!

Det var som en fasansfull mardröm. Det som såg lovande ut för bara några minuter sedan var nu fasansfullt. Våra spelare såg uppgivna ut, låg för långt ifrån sin motståndare och Hammarby kunde utan större ansträngning löpa igenom vårt passiva försvar gång efter annan. Vi fick tacka Henrik Gustavsson för att vi var kvar i matchen genom bland annat frilägesräddningen på Måns Söderqvist och räddningen på Lars Sætras nick.  

De sista tio minuterna av första halvlek fick vi i varje fall stopp på läckaget i försvarsspelet, men lyckades inte skaka Hammarby med vår undermåliga offensiv. Det som gällde var att komma ut med nya krafter till den andra halvleken, vilket vi också gjorde. Våra spelare visade vi upp en större aggressivitet och löpvilja, låg närmare sina motståndare och hotade mer i djupled.

I den 52:a minuten föll reduceringen. Henrik Gustavsson kastade ut bollen efter att ha räddat ett skott av Nahir Besara. Kristian Bergström fick bollen centralt och spelade vidare bollen till Mauricio Albornoz som lade ut bollen på högerkanten till Martin Lorentzson, som lade en fin boll på djupet, där John Owoeri löpte sig fri och ur högerinnerposition satte han 1–2 till höger om målvakten Johannes Hopf.

Det kändes förstås bra att vi så tidigt i andra halvlek kunde få kontakt. Vi lyckades också etablera ett spel på Hammarbys planhalva på ett bra sätt i perioder och skapade fina möjligheter för en kvittering, även om hemmalaget också skapade en del via kontringar.

Bara tre minuter efter reduceringen satte John Owoeri en väldig fart från egen planhalva och skar igenom alla från vänster och in centralt, men avslutade dessvärre tätt utanför den vänstra stolpen. Hade han gjort mål där hade det varit en fantastisk prestation.

I den 61:a minuten var vi nära 2–2. John Owoeri tog fart in från vänster och det var så när att Victor Sköld kunde stöta in bollen, men han hann precis inte fram

I den 69:e minuten kom Victor Sköld in bra från höger kortlinje, men väntade lite för länge med nästa moment och avväpnades till hörna. Minuten senare var Ammar Ahmed väldigt nära att få ett friläge men nådde inte riktigt fram för att få till den perfekta touchen och bollen rann i väg till målvakten. Det var annars rätt man för att plocka ned den bollen. Ammar lyckas ofta med sin akrobatik plocka ned höga bollar.

Vi tryckte på med hörnor och i den 74:e minuten fick Kristian Bergström chansen efter en vänsterhörna från Martin Christensen. Pligg drog till på volley och Victor Sköld skarvade men målvakten lyckades reflexrädda till hörna.

I den 84:e minuten fick vi ett fint frisparksläge utanför straffområdet, sedan Victor Sköld blivit neddragen, men Kristian Bergström sköt högt över.

Vi gick över till 3–4–3 i slutet då Mario Jelavic kom in. Chansen med stort C såg ut att utebli, men så kom den i den 92:a minuten. Ruben Lameiras slog en fin spelvändningsboll från vänster till Martin Christensen till höger. Martin spelade in bollen och Victor Sköld förlängde in framför mål, där störtade John Owoeri fram men fick inte träff på bollen. Mauricio Albornoz spelade istället in bollen från vänster och John Owoeri satte bollen i mål, men målet dömdes bort för offside. Reprisbilderna visar att Owoeri vare sig var offside i första eller andra läget. Vilket naturligtvis känns för jävligt. Inte minst eftersom assisterande domaren Mehmet Culum från Arlöv inte lyfte flaggan när Kennedy Bakircioglu kom fri och sköt över i den 19:e minuten, när det var klar offside.

Om Hammarby fått det läget som vi fick i slutet hade målet säkerligen inte dömt bort för offside, precis som Göteborg fick sitt mål godkänt mot oss trots ojusthet mot Månz Karlsson. Att vi inte har rätt marginaler med domarna är ingen nyhet, men gör det extra tungt i det här fallet.

På det hela taget är det dock undermålig prestation från minut 15–35 det som förstör hela matchen för oss.

Henrik Gustavsson kunde ha tagit det första målet med lite flyt men hann inte få upp händerna ordentligt vid sidledsförflyttningen. Vid det andra målet hade han maximal otur. Men sedan höll han oss kvar i matchen genom felfria ingripanden och svarade för räddningar av hög kaliber.

Martin Lorentzon ska som rutinerad spelare i stockholmsregionen kliva fram i en sådan här match vilket jag inte tyckte att han gjorde i tillräckligt hög grad i den första halvleken. Martin hade låg då bakom en del tveksamma ageranden, som vid första målet. Den andra akten var dock bättre och han var med om att hota in på Hammarbys planhalva och assisterade fint till vårt mål.

Vårt mittbackspar Alberis da Silva och Månz Karlsson började bra.

Alberis da Silva vann mycket på huvudet och hittade också rätt adress men tappade fokus och var inte riktigt på tå under vår svaga period. I andra halvlek lyfte han sig dock och spelade tryggare igen.

Månz Karlsson började riktigt bra, men med små marginaler håller det inte i längden och det första målet stöp på det. Månz hade sedan problem med samarbetet med Pontus Nordenberg och lyckades inte täta luckan mellan dem under vår svaga period, men täppte till bättre i den andra akten.

Pontus Nordenberg var riktigt illa ute i första halvlek och tappade fokus. Pontus borde ha legat tätare på Måns Söderqvist och det borde han ha gjort fler gånger. Pontus gav Kalmars förre skyttekung alldeles för fria tyglar. 20-åringen spelade dock upp sig efter paus.

Ammar Ahmed spelade från start, på den något ovana positionen till höger på mittfältet. Ammar kladdade lite för mycket på bollen stundom, men firade en del triumfer med sin spelskicklighet och teknik, men man skulle önska att han spelade lite rakare. Ahmed visade fin energi i det defensiva arbetet och inte minst i presspelet, men tröttnade och byttes ut.

På innermittfältet hade Mauricio Albornoz och Kristian Bergström lite svårt att hitta rätt i offensiven i början på första halvlek och hamnade sedan på mellanhand i defensiven under vår svaga period, men i andra halvlek klev de båda fram och vi kunde etablera ett spel på Hammarbys planhalva.

Mauricio Albornoz löste svåra situationer på ett bra sätt med välriktade nickar, bröstningar och passningar, även om en del gick till fel adress. Arbetsinsatsen var också god och lovar gott inför fortsättningen.

Kristian Bergström hade lite problem att hinna med på Tele 2s väldigt snabba konstgräs. Normalt sätt har ju Pligg en riktigt bra förstatouch på bollen men nu rann bollen för långt ifrån honom ett antal gånger och han slog bort fler bollar än vanligt, men hittade mer rätt i andra halvlek.

Martin Christensen är kapten i Daniel Hallingströms frånvaro och då gäller det att visa extra mycket vilja på planen, men arbetsinsatsen kan vi kräva betydligt mer av i defensiven. Offensivt blev det ofta för mycket trampande på bollen.

Victor Sköld jobbade hårt med löpningar och i luftrummet, men hade det tufft mot hemmalagets fyrtorn i backlinjen. Sköld bjöd också på extra finesser då han skarvade på Pliggs skott efter hörna och förlängde bollen till Owoeri i den 92:a minuten, men det gav tyvärr inte utdelning.

John Owoeri var inte tillräckligt aktiv i den första halvleken och det var svårt att hitta in med de långa djupa bollarna på honom då bollarna rann iväg snabbt på det snabba gräset. I den andra halvleken kladdade de våra mindre på bollen och slog på Owoeri tidigare när det fanns läge, vilket också resulterade i den 52:a minuten. När Owoeri fick ta sats från vänsterkanten, var han också giftig, men borde ha fått gjort ett mål till, vilket han också gjorde men som fasansfullt nog felaktigt dömdes bort för offside.

Ruben Lameiras åstadkom inte så mycket när han kom in som vänstermittfältare i den 71:a minuten men slog en fin crossboll till Martin Christensen som öppnade för chansen i den 92:a minuten.

Andreas Dahlén kom in först i den 82:a minuten istället för Pontus Nordenberg. Jag trodde att bytet skulle komma redan i paus. Dalle hann inte visa så mycket under den perioden, men borde ha en bra chans att kliva in istället för Nordenberg som vänsterback från start.

Mario Jelavic byttes in i den 85:e minuten för att vi skulle kunna nyttja hans huvudspel framför motståndarnas mål, men det blev inte mycket av den varan.

Nu gäller det att återigen ladda om snabbt för att betvinga AIK på onsdag hemma på Kopparvallen – se till att ta med alla du känner så vi fyller Kopparvallen och visar vårt älskade lag vårt stöd!

Matchfakta

Hammarby IF – ÅFF 2–1 (2–0)

1–0 (22) Linus Hallenius

2–0 (25) Nahir Besara

1–1 (52) John Owoeri (Martin Lorentzson)

Varningar ÅFF: Martin Lorentzon

Domare: Stefan Johannesson, Täby

Publik: 25 167

Övrig statistik

Bollinnehav 51 – 49

Avslut 16 – 5

Avslut på mål 9 – 3

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 4 – 8

Frisparkar 12 – 10

Offside 5 – 6

Utvisningar 0 – 0

Varningar 1 – 1

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Martin Lorentzson, Alberis da Silva (ut 85), Månz Karlsson, Pontus Nordenberg (ut 82) –

Ammar Ahmed (ut 71), Mauricio Albornoz, Kristian Bergström, Martin Christensen (HM 71) –

Victor Sköld, John Owoeri.