I denna del tittar vi
närmare på spelartruppen lagdel för lagdel och spelare för spelare.
Målvakterna
I seriespelet vaktade Gustav Jansson målet i 29 superettanmatcher
och Henrik Gustavsson i en.
Gustav Jansson
Det var givetvis väldigt viktigt att vi kunde behålla vår
burväktare, som vaktade målet i de elva av de tolv sista matcherna i
Allsvenskan 2015 och som totalt har spelat 28 allsvenska matcher. 30-åringen är
med sin rutin och sin papparoll en väldigt viktig lagspelare. I målet var det
förstås tufft att släppa in 50 mål, men de flesta avsluten kunde inte Gustav
göra mycket åt då han blev utelämnad efter svagt försvarsarbete av utespelarna.
Gurra gjorde några stormatcher där han räddade oss, bland annat genom att rädda
två straffar, men har på det hela gjort bättre säsonger. Jansson får dock
möjligheten, liksom resten av vårt lag, att lyfta defensiven inför den kommande
säsongen, då vi hoppas att Gurra äger sitt målområde på ett lite bättre sätt
och är mer resolut i sina beslut att ge sig ut eller stanna kvar. Offensivt har
Gustav utvecklas och han var faktiskt involverad i förspelet i 17 av våra mål,
varav 4 i högre grad. Dessutom var ju Jansson nära att nicka in en
kvitteringsboll i slutskedet borta mot GAIS. Vi är naturligtvis mycket glada
att Gustav Jansson är kvar hos oss åtminstone en säsong till.
Henrik Gustavsson
Fimpen gjorde sin sista match i vår tröja hemma mot Örebro i
den senaste allsvenska matchen på Kopparvallen. Trodde vi. Det blev dock en
comeback med ytterligare två matcher, den första i svenska Cupen borta mot
Sandviken och den andra borta mot serieledaren Sirius. 40-åringen fick fullt
upp, men visade att gammal är äldst genom att göra en supermatch trots att han
släppte in tre mål. Om det blir någon mer match i ÅFF-tröjan återstår att se.
Totalt är Henrik Gustavsson nu uppe i hela 671 A-lagsmatcher varav 525
tävlingsmatcher och 473 i seriespel.
Gustaf Halvardsson
Gustaf satt på bänken en match i Allsvenskan 2015 och 17
matcher i Superettan denna säsong. En A-lagsmatch från start blev det i träningsspelet,
Vimmerby hemma (0–1) och i genrepet mot Jönköping hoppade Gustaf in och höll
nollan i den mållösa fajten. 18-åringen, som kom från Nyköpings BIS 2015, har
varit med på flera landslagsläger, senast nu i januari för P19-landslaget. Halvardsson
har dock inte spelat någon landskamp ännu.
Sammanfattning
Målvakterna
Eftersom Henrik Gustavsson och Ludvig Bergström hade lämnat
efter säsongen 2015, hade vi förstås en tunnare målvaktsbesättning, men efter
Fimpens återkomst fick vi tillbaka bredden. Någon riktig konkurrenssituation
blev det dock aldrig. Gustav Jansson tog tillbaka sin plats mellan stolparna
efter Fimpens stormatch i Uppsala. Inför den kommande säsongen ser det ut som
Gustaf Halvardsson blir ende backupen bakom Gustav Jansson. Eller?
Försvaret
Inför säsongen förlorade vi många försvarsspelare. Högerbacken
Martin Lorentzson tappade vi redan under sommaren 2015. Skadedrabbade
högerbacken Petter Gustafsson lämnade dock efter säsongen, liksom
vänsterbackarna Andreas Dahlén och Pontus Nordenberg. Mittbackarna Daniel
Hallingström och Alberis da Silva var inte heller kvar.
Trots allt hade vi tre backar kvar som spelade en del matcher
tillsammans under hösten 2015: Månz Karlsson, Sebastian Ramhorn och Hampus
Holmgren. Vi behövde dock få in ett antal nya backar för att ersätta de
flyktade. Valen föll på Jon Birkfeldt, Alberto Catenacci, Jonathan Asp och
Kevin Deeromram.
Under säsongen tvingades vi sedan förända en hel del i
backlinjen på grund av skador och avstängningar. Jon Birkfeldt var borta under
en lång period under försommaren/sommaren, medan Jonathan Asp var borta under
hösten och Sebastian Ramhorn både under sommaren och hösten.
Åtta spelare startade i backlinjen under säsongen: Månz
Karlsson (26 matcher), Hampus Holmgren (21), Kevin Deeromram (21), Alberto
Catenacci (16), Jon Birkfeldt (13), Sebastian Ramhorn (12), Jonathan Asp (10)
och Adrian Petersson (1). Dessutom fick mittfältsspelare gå ned i backlinjen
under matcherna efter bland annat utvisningar. Björn Westerblad tog klivet ned
som mittback några gånger.
Högerbacksplatsen besattes av tre spelare: Hampus Holmgren
(21), Jon Birkfeldt (7) och Jonatan Asp (2). De tre växlade om under våren,
medan Hampus tog en mer fast högerbacksplats under hösten.
Vänsterbacksplatsen besattes också av tre spelare: Kevin
Deeromram (21), Jonatan Asp (6) och Jon Birkfeldt (3). De tre växlade om under
våren, medan Kevin tog en mer fast vänsterbacksplats under hösten.
Som mittback startade sex spelare matcher: Månz Karlsson (26),
Alberto Catenacci (16), Sebastian Ramhorn (12), Jon Birkfeldt (3), Jonathan Asp
(2) och Adrian Petersson (1). Sebastian Ramhorn och Månz Karlsson utgjorde
mittbacksparet de första elva omgångarna, medan Alberto Catenacci och Månz
Karlsson utgjorde mittbacksparet i 13 av de 18 sista omgångarna. Fem gånger
tvingades vi till en annan mittbackslösning på grund av avstängningar på någon
i duon: Månz & Jon (2 gånger), Alberto & Jonathan, Alberto & Jon
samt Alberto & Adrian.
Den vanligaste backlinjen under våren var:
Jon Birkfeldt, Sebastian Ramhorn, Månz Karlsson, Kevin
Deeromram.
De spelade dock bara fyra matcher från start enligt den
uppställningen (under hela säsongen).
Under hösten var det lite bättre kontinuitet då följande
backlinje startade tillsammans i åtta matcher:
Hampus
Holmgren, Alberto Catenacci, Månz Karlsson, Kevin Deeromram.
Hampus Holmgren
Hampus kom till oss från finska Vasa IFK inför säsongen
2013. Dessvärre stoppade återkommande skadeproblem finländarens framfart till
en början. Det var först under hösten 2015 som högerbacken debuterade i
Allsvenskan. Tio allsvenska matcher blev det varav sju från start. Denna säsong
tog 21-åringen allt eftersom en ordinarie plats till höger i backlinjen.
Offensivt var Hampus inblandad i en hel del av våra mål (22 stycken mer eller
mindre), och som vi har kunnat konstatera tidigare startade många av våra
anfall från vår högersida. Hemma mot AFC United gjorde han sitt första
A-lagsmål. Defensivt hade vi vissa problem på vår högerkant, men vi får också
ha i beaktande att Hampus spelade med hela nio olika mittfältsspelare framför
sig och ingen av dem spelade fler än sex matcher på positionen. Dessa spelare var
också väldigt offensivt lagda. Holmgren spelade själv till höger på mittfältet
i en match. Hampus är en rivig och energirik spelare, men som behöver förbättra
sitt positionsspel samt spel man mot man. Holmgren var juniorlandslagsman redan
innan han kom till vår klubb och har nu även fått prova på U21-landslagsspel
vid fyra tillfällen för Finland. Vi hoppas nu att Hampus får fortsatt
kontinuitet och möjligheten är god då avtalet är förlängt till och med 2018.
Alberto Catenacci
Alberto var ett nyförvärv från Brommapojkarna inför
säsongen. 18-åringen hade inte spelat en enda A-lagsmatch, med det BP som åkte
rakt igenom Superettan ned i division I. Därmed är naturligtvis utvecklingen i
vår förening anmärkningsvärd. Catenacci var tidigare mittfältare men Roar
Hansen såg färdigheter hos honom som lämpliga för att spela mittback. Efter ett
inhopp borta mot GAIS startade Alberto borta mot Ängelholm. Det var en darrig
startdebut och Alberto orsakade en straff samt fick ytterligare en straff emot
sig tack vare ett skandalöst domslut. Catenacci fick fortsatt förtroende och
spelade därefter upp sig betänkligt. Man ska också komma ihåg att han hade vissa
skadeproblem under våren. För att vara första halvåret som mittback och sin
ungdomliga ålder gjorde Alberto det okej. Det finns förstås en hel del att
jobba på så som att förbättra fotarbetet, positionsspelet och att öka
spelförståelsen, men Alberto visade redan under säsongen energin och
följsamheten finns samt att huvudspelet är gott. Precis som Gustaf Halvardsson
blev Alberto uttagen till landslagsläger för U19 nu i januari (även om han
sedan inte kunde delta). Precis som med Hampus är avtalet förlängt till att
gälla över 2018. Därmed hoppas vi naturligtvis på en fortsatt god utveckling.
Månz Karlsson
Inför 2014 värvades Månz Karlsson till vår klubb för att
ersätta Erik Moberg. Med facit i hand kan vi konstatera att Månz inte lyckades
komma upp till Mobergs nivå. Under tre säsonger har ändå 27-åringen varit en
värdefull spelare för oss och det var givetvis viktigt att han var kvar inför
denna säsong, när så många andra spelare lämnade. I backlinjen var också
Karlsson den ende vi hade kvar med rutin och Månz fick försöka axla manteln i
en ovan ledarroll. Under säsongen har Karlsson ofta fått kritik, men det har
inte varit helt lätt att hålla ihop styrkorna i de skiftande backuppställningarna.
Självklart var också kravbilden på Månz större än på de yngre medspelarna, men
om vi ser mer objektivt på saken, så gjorde Karlsson färre misstag (i
förhållande till speltiden) vid de insläppta målen än de flesta andra
försvarsspelarna. Lite för ojämnt var det dock för att man ska vara helt nöjd.
I sina bästa stunder är Månz en kompetent mittback som med fränhet och
beslutsamhet kan avväpna motståndarna, stöta fram och även sätta fram en fin
passning, men han tappar ibland fokus och tar farliga beslut. Vi tackar Månz
för hans insatser. Den kommande säsongen återvänder nämligen Månz tillbaka till
Östers IF, som tog steget tillbaka i eliten och blir alltså vår seriekonkurrent
kommande säsong.
Kevin Deeromram
Kevin kom sent in i vår trupp som ett lån från Djurgården. Någon
allsvensk match hade dock inte Kevin spelat i DIF. Den flyfotade 19-åringen
visade direkt på offensiva kvaliteter och oberäknelighet då han gjorde mål i
träningsmatchen borta mot Öster, genom att lyfta in bollen i det bortre krysset
från vänstra sidlinjen. I seriespelet debuterade Deeromram med ett inhopp i
premiären borta mot Varberg och efter en lite svajig vår tog Kevin en ordinarie
plats under sommaren och hösten, till vänster i backlinjen. Kevin påminner om
Jesper Arvidsson på så sätt att han ofta är inblandad i de mål vi släpper in,
även om det fanns flera spelare som var inblandad i ännu fler, men han är också
inblandad väldigt mycket i våra gjorda mål, vilket innebär att summan av
kardemumman ändå blir bra. Kevin var den försvarsspelare som var inblandad i
klart fest av de mål vi gjorde (27 stycken). Med sin snabbhet, teknik och fina
inlägg utgjorde Kevin ett farligt hot från vänster. Snabbheten och följsamheten
lämpade sig också bra i defensiven, där Deeromram i sina bästa stunder också
kunde agera riktigt bra. Däremot tappade han ibland koncentrationen och öppnade
därmed upp för motståndarna. Kevin har spelat två U17- och sex U19-landskamper,
varav två denna säsong (i oktober). Potentialen att bli en riktigt bra spelare
finns, men tyvärr blir det ingen fortsättning då han ser ut att hamna i
Thailand och Ratchaburi Mitr Phol.
Jon Birkfeldt
Jon har skolats i Helsingborgs IF och värvades från division
II-laget Helsingborgs IF Akademi. Dessvärre hade Birkfeldt en del skadeproblem
under säsongen. Han var indisponibel i omgång 9–16, kom tillbaka till matchen
borta mot Assyriska, men fick en hjärnskakning i första halvlek och var borta i
ytterligare två matcher. Därefter kom Jon tillbaka men tvingades avstå de tre
sista matcherna på grund av nya skadebekymmer. Jag var lite tveksam efter att
ha sett Jon under träningsspelet, men även Birkfeldt tog ett stort kliv under
säsongen trots skadebekymren. 13 startmatcher blev det, 7 som högerback, 3 som
mittback och 3 som vänsterback. Självklart vore det intressant att se vad en
skadefri Jon kan uträtta då han får kontinuitet. Några gånger ställde han till
det för sig, men sett till misstag vid målen per match gjorde han näst minst
misstag i backlinjen. Potentialen finns verkligen, då 20-åringen är ett
kompetent alternativ både till höger och centralt i backlinjen. Birkfeldt
besitter ett gott huvudspel, är fysiskt stark i duellspelet och har även en fin
passningsfot i högertassen, när han får tid på sig. Jag tror att Jon kan
utvecklas till en riktigt bra back om han blir lite rappare i fötterna och
därmed mer följsam i defensiven samt jämnare i passningsspelet. En
U17-landskamp och två U19-landskamper finns på meritlistan. De två
U19-landskamperna spelade han i oktober, hela matchen mot Finland (2–1) och
andra halvlek mot Danmark (0–1). I den andra halvleken mot Danmark spelade inte
mindre än tre ÅFF-are, förutom Jon, Kevin Deeromram och Marijan Cosic.
Sebastian Ramhorn
Sebastian lånades in från Kalmar FF till höstsäsongen 2015
och han spelade 12 startmatcher i Allsvenskan som högerback eller mittback. 20-åringen
var ett gott tillskott och vi blev naturligtvis glada över att vi kunde
förlänga låneavtalet ytterligare en säsong. Efter en något instabil inledning
på säsongen växte Sebastian ut till vår främste försvarsspelare och var också
den som gjorde minst misstag vid de insläppta målen (i förhållande till speltiden).
I en annars offensiv trupp sätter alltid Ramhorn försvarsspelet i första hand,
där han agerar och värderar väl efter sin förmåga. Han försöker sig inte på
svårare saker än han klarar av, till skillnad från andra spelare som ibland tar
lite för stora risker. Med sin styrka och tuffhet är han en besvärlig
motståndare och han har också Tom Petterssons förmåga att offra sig för att
täcka bort farliga mållägen. För sin ålder är han också en väldigt mogen
spelare, som är väldigt professionell. Just detta epitet gör att vi hyser stora
förhoppningar på att han ska komma tillbaka fint efter den mycket trista
korsbandsskadan i ena knäet som han ådrog sig i den 12:e omgången och som
innebar att han missade resten av säsongen. Offensivt slog Sebastian till genom
att göra mål två bortamatcher i följ mot Ljungskile och Degerfors. Elva
allsvenska matcher i Kalmar har han spelat sedan tidigare, samt 26 U17- och 13
U19-landskamper.
Jonathan Asp
Jonathan inhämtades från division I-laget FC Höllviken, men
hade dessförinnan spelat för Trelleborgs FF under flera år och bland annat
noterats för 44 allsvenska matcher och 25 matcher i Superettan. Asp var dock
skadedrabbad under säsongen. En skada under försäsongen gjorde att han var
disponibel först till den sjätte omgången och i Svenska Cupen borta mot
Sandviken blev han skadad på nytt (ledband i ena knäet) och var åter ur spel i
de tio sista omgångarna. I seriespelet blev det 13 startmatcher, 6 som
vänsterback, 2 som mittback, 2 som högerback och 3 till höger på mittfältet.
Jonathan fick alltså ingen större kontinuitet under säsongen beträffande
position men han spelade samtliga sina 13 startmatcher i följd i omgång 8–20.
26-åringen är värdefull med sin rutin och har i grunden ett tryggt spel inom
sig samt är bra med båda fötterna, även om vi hade hoppats på lite mer
stabilitet och fokus. Nu när Kevin lämnar har givetvis Jonathan ett gyllene
läge att sno åt sig platsen till vänster i backlinjen och får bara Asp vara
skadefri kan han säkert höja sin nivå. Jonathan har en del erfarenhet från
ungdomslandslagen: 3 U17, 1 U19 och 3 U21.
Adrian Petersson
Under hösten lyftes den egna produkten upp i A-truppen.
Redan under försäsongen fick 16-åringen känna på A-lagsspel, men debuten i
Superettan skedde borta mot AFC United i den näst sista omgången. Adrian
spelade då från start som mittback, men fick en trist debut genom att direkt
dra på sig en varning och i andra halvlek åkte han på en målchansutvisning.
Spelmässigt gjorde Adrian förutom detta okej ifrån sig. Han är stor och tuff
för sin ålder och spelar även moget. Petersson spelade en P15-landskamp under
2015 och följde upp med åtta kamper för P16-landslaget under 2016 och är
givetvis ett intressant namn för framtiden. Debuten är alltså redan avklarat
och avtal är skrivet fram till 2019.
Lucas Öhrn
Lucas är också en kille som kommit upp i A-truppen via
Fotbollsgymnasiet och Tipselit. 19-åringen kom från IK Viljan Strängnäs 2014
och fick känna på allsvenskt spel 2015 med ett inhopp hemma mot Malmö FF. Denna
säsong blev det två inhopp, borta mot Dalkurd som högerback och hemma mot GAIS
till vänster på mittfältet. Tyvärr har Öhrn haft en del skadebekymmer de
senaste åren, men får förhoppningsvis vara skadefri framöver och han står under
avtal till och med 2018. Lucas är en ganska rejäl spelare, men behöver naturligtvis
få mer speltid för att utvecklas och höja tempot i sitt spel. Han passar bäst
som mittback, men kan även spela ytterback och yttermittfältare.
Kommentarer
backlinjen
Omsättningen bland backarna var alltså stor och vi hade
många unga försvarsspelare. Förutom Månz Karlsson (27 år) och Jonathan Asp (26)
var alla andra ungdomar i åldern 16–21 år. Denna säsong var ett mycket lärorik
år för dessa unga spelare och vi hoppas därmed att det ger frukt i form av fortsatt
utveckling, både på det individuella planet, men också i förmågan att spela
ihop en backlinje där vi förhoppningsvis får större kontinuitet under den
kommande säsongen.
Månz Karlsson och Kevin Deeromram är givetvis stora avbräck,
men förhoppningen är givetvis att Sebastian Ramhorn kommer tillbaka från sin
skada på ett fint sätt och får då möjligheten att spela med sin tvillingbror Johan Ramhorn. Det är nämligen klart
att vi lånar båda tvillingarna från Kalmar FF den kommande säsongen. Johan var
utlånad till GAIS under säsongen och han medverkade i 21 matcher i Superettan, samtliga
från start. För det mesta spelade han högerback, men även centralt och till
vänster i backlinjen. Två mål blev det, varav ett efter retur mot oss på
Kopparvallen. I Kalmar har det blivit fyra allsvenska matcher. 20-åringen har
också ett antal landskamper på meritlistan: 22 U17 och 9 U19. Johan är både
till spelstil och till utseende mycket lik Sebastian, så det kan bli svårt att
hålla reda på vem som är vem under 2017…
Vi har en ung och intressant backlinje inför den kommande säsongen
med flera alternativ till höger och centralt, men bara Asp som renodlad till
vänster. Fler spelare kan naturligtvis ändå spela även till vänster. Vi har
också mittfältsspelare som Björn Westerblad och Jens Jakobsson som kan ta ett
kliv ned om det kniper.
Mittfältet
Även på mittfältet tappade vi en hel del spelare. Kantspelaren
Ruben Lameiras lämnade redan under sommaren och efter en mycket lång karriär
lade vänstermittfältaren Kristian Bergström skorna på hyllan. Slutade gjorde
också skadedrabbade innermittfältaren Bruno Marinho. Högermittfältaren Martin
Christensen samt centrala höstlånet Tor Øyvind Hovda lämnade de också liksom
David Lundgren. Kort innan seriepremiären tappade vi också Mauricio Albornoz.
Vi hade därmed bara kvar en ordinarie mittfältare i form av
Ammar Ahmed. Simon Marklund var den andra mittfältaren som var kvar men han
hade bara noterats för ett kort inhopp.
Nya mittfältsherrar behövde alltså införskaffas, vilka blev
följande: Joakim Juhlin, Simon Helg, Marijan Cosic, Samuel Holm och Björn
Westerblad. Från Tipselit flyttades Oliver Bohlin Westman upp och under hösten
tillkom även Jens Jakobsson. Mahmoud Eid värvades in i första hand som forward,
men kom att spela en del matcher på mittfältet.
Hela 13 spelare startade på mittfältet under säsongen:
Simon Helg (30 matcher), Ammar Ahmed (29), Björn Westerblad
(28), Jens Jakobsson (12), Mahmoud Eid (6), Simon Marklund (5), Marijan Cosic
(5), Simon Alexandersson (5), Joakim Juhlin (4), Jonathan Asp (3), Samuel Holm
(2), Hampus Holmgren (1) och Shkodran Maholli (1).
Vi hade alltså en trio som spelade nästan samtliga matcher
tillsammans och Jens Jakobsson slet åt sig en ordinarie tröja när han tillkom.
På den högra mittfältsplatsen var variationen mycket stor.
Hela tio olika spelare startade till höger på mittfältet: Mahmoud Eid (6),
Simon Marklund (5), Simon Alexandersson (5), Marijan Cosic (4), Jonathan Asp
(3), Simon Helg (2), Samuel Holm (2), Joakim Juhlin (1), Hampus Holmgren (1)
och Björn Westerblad (1).
Till vänster var kontinuiteten en helt annan: Simon Helg
(28), Joakim Juhlin (1) och Marijan Cosic (1).
Centralt spelade vi med två spelare från start i 19 matcher
och med tre centrala spelare i 11 av matcherna. Jens Jakobsson spelade som
defensiv mittfältare i samtliga de 11 matcherna. Framför Jens spelade då två
offensiva mittfältare. Ammar Ahmed och Björn Westerblad spelade 10 matcher
vardera samt Joakim Juhlin och Shkodran Maholli varsin match.
Innermittfältare i 4–4–2-uppställningen var: Ammar Ahmed
(19), Björn Westerblad (17), Joakim Juhlin (1) och Jens Jakobsson (1).
Björn Westerblad och Ammar Ahmed startade tillsammans på
innermittfältet i de 19 första omgångarna och totalt i 27 matcher, så de fick
verkligen möjlighet att spela ihop sig, vilket också gav frukt i framför allt
det offensiva spelet. Björn & Shkodran och Ammar & Joakim var de två
övriga kombinationerna framför Jens när vi spelade 4–1–4–1, samt Ammar &
Jens (när vi spelade 4-4-2 i epilogen).
Eftersom vi skiftade så mycket till höger varierade
mittfältsuppsättningarna kraftigt.
Den vanligaste 4–4–2-uppställningen på mittfältet var:
Mahmoud Eid, Björn Westerblad, Ammar Ahmed, Simon Helg.
Kombinationen startade i fem matcher.
Den vanligaste 4–1–4–1-uppställningen på mittfältet var:
Jens Jakobsson –
Simon Alexandersson, Björn Westerblad, Ammar Ahmed, Simon
Helg.
Kombinationen startade i fyra matcher.
Mahmoud Eid
Mahmoud värvades från Nyköpings BIS och kändes lite som ett
annat sörmlandsförvärv från Eskilstuna. Inte för att Viktor Prodell och Mahmoud
Eid är speciellt lika i sin spelstil, utan mest för att det var en ovanligt
kvalitativ spelare som ändå blivit kvar i en lägre serie i några år. Trots en
skada under försäsongen, kom Eid igång riktigt bra från seriestart, med ett
förtjusande skott i krysset. Totalt blev det åtta fullträffar innan vi tyvärr
tappade honom till Kalmar FF i augusti. Tre mål satte 23-åringen efter
långskott och fem var närskott. Eid var klinisk i sina avslut och han skapade
utrymme att vara det tack vare utmärkt tajming och fin teknik, samt att han
höll igen, siktade och placerade in bollarna utan att ta i för kung och
fosterland. Vi hade ett antal lägen under hösten som jag tänkte efter en
sumpning: ”den hade Eid satt”.
Eid var ett mycket gott förvärv, med sin styrka, snabbhet,
teknik och fart. Han var också en väldigt bra passningsspelare både i det korta
och långa spelet. Mahmoud var inblandad i 20 av våra mål, vilket är riktigt bra
med tanke på att han bara spelade 16 matcher (samtliga från start) innan han
lämnade. Mahmoud startade 6 matcher till höger på mittfältet och 10 på topp. I
det defensiva fanns det däremot en del övrigt att önska och han var också
inblandad i en hel del mål som vi släppte in, vilket berodde på att han ibland
tappade fokus och blev loj, eller för het, då han drog på sig sex gula kort och
därmed två avstängningar. visade han dock rätt sida till, så kunde han ta tag i
defensiven också. För Palestina har Eid noterats för 12 landskamper och 1 mål. I
Kalmar under hösten blev det ingen succé men ändå 2 mål på 10 matcher, varav 3
från start.
Ammar Ahmed
Ammar Kom från Östersunds FK inför 2015 och tog en hyfsat
ordinarie plats på innermittfältet med 19 startmatcher och totalt 28 matcher i
Allsvenskan. Det var en jobbig säsong som inte riktigt passade Ammar, då vi
aldrig fick någon lugn och ro. Ahmed hade mycket boll, men medspelarna hade
inte riktigt farten och ibland vände och vred också 28-åringen för mycket när
det väl fanns spelare som löpte. Defensivt hade Ammar också sina brister. På
det hela var han ändå ett bra nyförvärv, som hade presterat bättre med en rejäl
starkt defensiv mittfältare bredvid sig.
Denna säsong utvecklades Ammar mycket. Han fick en
nyckelroll och växte med den, inte som verbal ledare men som fältherre på
mitten där han styrde och ställde i det mesta, med sin fina teknik, höga tempo
och fina passningsspel. Han springer också mycket, är snabb, har bollen nära
sig och är kvick att byta riktning. Med andra ord är han mycket svårstoppad. Defensivt
kunde också Ammar vara riktigt bra och med sina flinka fötter avväpnade
motståndarna, men det fanns också perioder där insatserna skiftade stort när
han inte var lika initiativrik i vare sig defensiven eller offensiven.
I Allsvenskan gjorde Ahmed bara ett mål men ökade till hela
tio i Superettan. Fyra av dem var straffmål, tre direkt på frispark, två
långskott och bara ett närskott. Totalt var alltså hälften av skotten
långskott, varav de snyggaste var mot Örgryte, från närmare 30 meter på Gamla
Ullevi upp i det vänstra krysset via målvakten och på Kopparvallen när han
smekte bollen ribba in vid det vänstra krysset. Ahmed låg bakom flest mål av alla
våra spelare (39 stycken), vilken innebär närmare ¾ av alla våra mål. Å andra
sidan var han inblandad i en hel del av de mål vi släppte in också. Även om det
så klart är enklare att visa framfötterna i Superettan gick Ammar ändå framåt
och är helt klart en god allsvensk spelare. Dessvärre är han inte kvar i vår
förening utan har återvänt till vår seriekonkurrent Dalkurd FF (där han spelade
innan han kom till ÖFK). Detta är givetvis ett stort avbräck.
Björn Westerblad
Införskaffandet av Björn möjliggjordes av att Mauricio
Albornoz lånades ut till IFK Göteborg. Båda affärerna gjordes klart precis
innan seriestarten. Westerblad var en av fem spelare i Ängelholms FF som inte
gick med på att sänka sin lön i ÄFF och kunde därmed byta till ÅFF. Det var en
rutinerad superettanspelare som vi fick till oss med 183 superettanmatcher i
Ängelholm och 30 i Trelleborg. I TFF blev det också 15 allsvenska matcher och i
Helsingborg 2 allsvenska matcher. Till en början verkade Björn lite otränad och
hittade inte riktigt rätt på konstgräset. Det såg ut att gå lite för snabbt för
honom, men på naturgräset var han nyttig. Efterhand växte dock Björn in även på
konstgräset.
Precis som Ammar kunde Westerblad ibland blanda och ge och
slarva lite för mycket i passningsspelet, samt vara lite ofokuserad och otillräcklig
i närkampsspelet. Det var kanske lite symptom av att det räckte i ett lag som
Ängelholm, men vi hade högre krav. För det mesta var dock Björn rejäl i
defensiven med sin rutin att placera sig rätt och tajma in brytningarna resolut
och rejält. Han var väldigt nyttig för att stabilisera vår defensiv på
mittfältet och fick också kliva ned som mittback i några matcher där vi
drabbades av skador och utvisningar.
När Jens tillkom fick Westerblad en ännu offensivare roll
och var giftig när han kom rättvänd. Med sin fina blick för spelet lade han ett
antal magnifika genomskärare perfekt avvägda. Björn låg bakom nästan lika många
mål som Ammar (38 stycken), men var också inblandad i en hel del bakåt. Sitt
första mål i ÅFF-tröjan satte han i sista matchen mot sitt gamla gäng
Ängelholm. Det finns en stor möjlighet till en bra utveckling under den
kommande säsongen, genom att han får vara med från början under den viktiga
försäsongen. Förhoppningsvis kan 31-åringen bli jämnare (höja lägstanivån) och
bli ännu mer fokuserad i det defensiva arbetet. Björn är också en bra person
som passar in i vår förening (kaptensämne) och har nyligen även fått en roll
som assisterande tränare för U19-laget.
Simon Helg
Simon värvades från GIF Sundsvall, där det inte blev mycket
speltid under 2015 delvis beroende på skador. Totalt blev det ändå 40
allsvenska matcher för Giffarna och 34 dessförinnan för Hammarby. I Superettan
var facitet 59 matcher i Sundsvall och 44 för Bajen. Simon gjorde också en del
mål sammanlagt 10 i Allsvenskan och även 10 i Superettan. Efter en ojämn
vårsäsong där skillnaden mellan lägstanivån och högstanivån var stor
utvecklades 26-åringen till en riktig nyckelspelare under hösten. Under våren
var han mer avvaktande i man-mot-man-situationerna på vänsterkanten och vände
hem istället för att våga rusa längs kanten. Under hösten utnyttjade han dock farten
oftare, vilket var mycket effektfullt.
Helg låg bakom många mål när han bröt fram på vänsterkanten
och slog inlägg. Simon gjorde också fyra mål själv. Två mål satte han efter
inbrytning från vänster ända in i målområdet, hemma mot Trelleborg och Örgryte.
Årets mål pangade han stenhårt in i högra krysset borta mot ÖIS. Helg satte
även ett långskott hemma mot Degerfors i det högra krysset. Defensivt gick
också Simon fram rejält under hösten och föll oftare ned för att hjälpa till
att täcka och avlasta Kevin. Helg var totalt sett inblandad i 34 av våra gjorda
mål men också en hel del av våra insläppta. Kommande säsong hoppas vi på ännu
bättre fokus i defensiven, större jämnhet, samt att han verkligen nyttjar sin
snabbhet, teknik och fina vänsterfot, för inlägg och skott. Sörmlänningen har
även meriter från 18 U17- och 11 U19-landskamper.
Jens Jakobsson
Jens var på gång till oss redan inför säsongen, men eftersom
situationen var som den var i vår klubb, så gick han förlorad till norska
Tromsö IL. Det blev dock inget spel i Tippeligaen. När Mahmoud Eid lämnade och
en bidragsgivare gick in och stöttade blev övergången möjlig. Tidigare hade
Jens spelat 90 matcher i division I med Vasalunds IF och 44 matcher i
Superettan för Assyriska FF. Hos oss kom 26-åringen in som en mittfältslibero
för att stadga upp defensiven. Jag har tidigare varit inne på att vi inte
släppte in färre mål tack vara åtgärden men det fanns många andra orsaker till
detta. Jens var förvisso inblandad i många av baklängesmålen, och inte så
mycket i offensiven, men det berodde naturligtvis på hans utsatta roll framför
vår backlinje.
Att komma in mitt i säsongen i en ny roll både för honom och
resten av laget var förstås inte lätt, när det kom till att hitta rätt position
vid inläggsspel, vilken spelare som skulle ta vilken zon och vilka motståndare.
Vi åkte på en hel del sådana mål, både med och utan Jens på planen. Just de
delarna finns ju hög förhoppning att kunna förbättra ju mer tid spelarna får
träna och spela matcher tillsammans vilket vi får chansen till under den
kommande säsongen. Jakobsson är en rejäl superettanspelare med mycket energi
som tar jobbet och är viktig som bollvinnare. I sina bästa stunder har han
också visat upp fin passningskvalitet, även om den under säsongen var lite för
ojämn. Även om det inte blev så mycket i offensiven så fick Jens äran att göra
ett riktigt fint förstamål i vår tröja med långskottet i vänstra krysset borta
mot Värnamo. Kan Jakobsson putsa bort ojämnheterna ska han kunna utvecklas till
en allsvensk spelare.
Simon Marklund
Simon kom från Storfors AIK 2015 till vårt Tipselitlag och
studier på fotbollsgymnasiet, sedan gick det snabbt. Som 16-åring debuterade norrbottningen
i Allsvenskan med ett inhopp i epilogen borta mot Gefle. Denna säsong blev det
19 matcher i Superettan varav 7 från start, fem startmatcher till höger på
mittfältet och två på topp. Under maj missade Marklund tre matcher i Superettan
eftersom han spelade EM-slutspel för U17-landslaget i Azerbajdzjan. Simon
startade samtliga fyra matcher, men efter bland annat segrar mot England och
Frankrike föll Sverige mot Holland i kvartsfinalen med 0–1. Därefter hade
Marklund sin främsta period med sex startmatcher i följd. Simon visade då prov
på god energi, spel i högt tempo, och ett gott passningsspel. Under hösten blev
det dock ett litet bakslag, vilket ju egentligen är helt naturligt för en så
unga spelare som fick många ögon på sig.
Under återstoden av säsongen blev det bara inhopp och Simon
var då lite för ivrig och försökte spela i ett högre tempo än han klarade av och
tappade på så sätt en del boll. Trots den begränsade speltiden var Simon
inblandad i 14 mål som vi gjorde, flera gånger genom god press på motståndarna.
Marklund är bara 17 år men har redan fått vara med en säsong och har naturligtvis
stor potential med sin kvickhet och överhuvudtaget en mogen blick i det
offensiva spelet. Det han främst behöver förbättra är att hitta känslan och
tajmingen för att komma rätt till boll och motståndare genom att anpassa
farten. Marklund måste också våga ta avslut oftare. Simon har noterats för 9
U17- och 2 U19-landskamper, samtliga under 2016.
Marijan Cosic
Marijan var ett nytillskott från Djurgårdens Tipselitlag
inför säsongen. Cosic medverkade faktiskt i 23 matcher i Superettan men bara 5
av dem var från start. Därmed var Marijan vår klart meste inhoppare. Det
roligaste var nog borta mot Halmstad då Cosic mycket vackert gjorde sitt första
mål i vår tröja. Efter att han elegant tog emot Kevin Deeromrams fantastiska genomskärare
från vänster pangade Marijan in bollen rakt upp i det högra krysset. Fyra av de
fem startmatcherna spelade Cosic annars under våren. Marijan startade fyra matcher
till höger på mittfältet och en från vänster. Cosic var inblandad i sju av våra
mål, varav sex i mycket hög grad. 20-åringen agerade ungdomligt ojämnt under
sin första seniorsäsong. I sina bästa stunder nyttjade han sin kvickhet, fina
teknik och högertass genom gott passnings- och inläggsspel. Efter 10
U17-landskaper (2011–2013) fick Marijan en ny chans i landslaget då han spelade
hela U19-landskampen mot Danmark i oktober. Kan Marijan bara vässa defensiven
genom att läsa spelet bättre, samt överlag värdera skarpare, så finns
potentialen att bli jämnare och därmed utvecklas starkt.
Joakim Juhlin
Joakim studerade tidigare på fotbollsgymnasiet i Åtvidaberg och
spelade i Tipselitlaget. Två A-lagsmatcher blev det i Östgötacupen 2008 och
2009. Efter spel i Katrineholms SK i division IV, samt Värmbols FC i division
II och III, kom Julle tillbaka till vår klubb. Klivet från trean var förstås
stort och 25-åringen har en stor kroppsbyggnad. Det tog därmed lite extra tid
att hantera den betydligt ökade träningsmängden samt att komma in i tempot.
Joakim spelade tio matcher i Superettan varav fyra från start, på alla olika
platser på mittfältet. Sina bästa matcher gjorde Julle mot uppflyttade
Halmstad, med ett tidigt inhopp hemma och från start borta. Joakim startade
också de två första matcherna i Superettan men hade sedan skadeproblem innan
han kom tillbaka under försommaren. Juhlin är en nyttig rejäl, tuff och stark
mittfältare, som hade lite svårt att hänga med ibland och tappade en del boll.
Trots den begränsade speltiden var han tidigt avstängd efter tre gula kort. Det
var en nyttig säsong för Juhlin på väg att komma in i tempot och kan han
fortsätta slipa på tajming, teknik och hålla koncentrationsnivån uppe hela
tiden, så kan han bli värdefull under den kommande säsongen.
Samuel Holm
Samuel kom precis som Cosic från Djurgårdens tipselitlag. 19-åringen
var länge bara inhoppare men fick till slut chansen från start i två matcher i
rad (som högermittfältare), borta mot Värnamo och hemma mot GAIS i oktober.
Totalt blev det 15 matcher i Superettan. Samuel var också totalt inblandad i
sju mål som vi gjorde. Jag tyckte att Samuel gjorde det bra på innermittfältet
i träningsmatchen hemma mot Norrköping, men kändes sedan för juniormässigt
under våren. En tydlig utveckling skedde dock under hösten. I grunden är Samuel
en snabb spelare med ganska bra teknik och bollbehandling. Under hösten vågade han
ta för sig lite mer. Den ungdomliga hackigheten arbetades bort bättre genom att
Holm blev aktivare utan boll. Samuel sprudlade mer av energi och jagade
betydligt mer aktivt för att stressa motståndarna när han hoppade in på topp
under hösten. Även Samuel Holm har med sig några ungdomslandskamper i bagaget –
3 U19-kamper. Kan Holm fortsätta på den inslagna vägen och tuffa till sig lite
i närkamperna så kan han bidra på ett fint sätt under den kommande säsongen.
Oliver Bohlin Westman
Oliver är ytterligare en sörmlänning som spelade för Trosa
IF och Syrianska FC innan han kom till vårt Tipselitlag och fotbollsgymnasiet. 18-åringen
flyttades upp i A-truppen inför säsongen. Bohlin Westman återfanns på bänken i
7 superettanmatcher, men fick ingen speltid. Under träningsmatcherna medverkade
han dock i fyra matcher och fick speltid i U19- och U21-laget.
Kommentarer mittfältet
På mittfältet hade vi mer rutin än i backlinjen genom trion
som spelade frekvent: Björn Westerblad (31 år), Ammar Ahmed (28) och Simon Helg
(26). Sedan kom ju även 26-årige Jens Jakobsson in i bilden och 25-årige hade
viss erfarenhet, men inte från hög nivå. Övriga mer eller mindre renodlade
mittfältare fanns i åldersspannet 17–20 år. Vi har därmed förväntningar på en
stark vidare utveckling ur denna grupp och det är främst från denna grupp som
vi hoppas att vi kan få större kontinuitet på vår högerkant där det blir
spännande att se vem som tar kommandot av Simon Marklund, Marijan Cosic och
Samuel Holm samt Joakim Juhlin. Precis som i backlinjen har vi alltså en
slagsida till höger när det gäller alternativen.
Jag har beskrivit vårt spelsystem som 4–1–4–1 när Jens
Jakobsson tillkom. Ibland har formationen ställts upp som 4–2–3–1. Hur det än
må vara så har Jens alltid tagit en defensivare roll än övriga mittfältare. Ibland
hade också Björn Westerblad en defensiv utgångsposition bredvid Jens, men ofta
lite framför och ibland mer utpräglat till höger när Simon Alexandersson
spelade till höger på mittfältet i en offensiv roll. Ammar spelade oftare lite till
vänster och i en tydligare offensivare roll även om Björn också var med högt
upp i banan (betydligt högre än Jens).
Att Ammar Ahmed lämnar är givetvis ett mycket stort avbräck,
men vi har fått in en högst kometens ersättare.
Fredrik Holster
Vi plockar alltså in ytterligare en sörmlänning. Fredrik var
av intresse för oss redan inför säsongen 2006, men gick då från Nyköpings BIS
till Häcken och det dröjde alltså elva år innan han kom till vår förening. Vi
har dock haft honom som motståndare många gånger. I Häcken blev det ingen
större framfart men 3 matcher i uefacupen 2007/08 varav ett inhopp borta mot
Spartak Moskva. Utvecklingen gick vidare i Väsby United hösten 2008 och sedermera
spelade han där ihop med Magnus Eriksson. Från hösten 2010 blev det spel i GIF
Sundsvall och 2012 dundrade han in ett långskott mot oss på Norrporten Arena.
Detsamma gjorde även Simon Helg i inledningen på matchen, men vi tog ikapp
0–2-underläget till 3–3. 2013/14 blev det en kort sväng till Azerbajdzjan och
Ravan FK.
Under de tre senaste säsongerna har Holster spelat för
Assyriska och på Södertälje Fotbollsarena gjorde han ett av de fyra målen mot
oss under den gångna säsongen. När det stod klart att AFF åkt ur efter kval mot
Norrby, så föll mina tankar direkt på att Fredrik skulle vara en ypperlig
ersättare för Ammar Ahmed. Att det sedan också blev så gladde mig därmed ur den
sportsliga aspekten. Den ekonomiska aspekten ber jag att få återkomma till. Holster
är en teknisk spelbegåvad offensiv mittfältare, som gillar att vara spindeln i
nätet precis som Ammar. Fredrik är lite större och rejälare samt är en vass
avslutare som kan få en nytändning hos oss. Defensivt finns en del övrigt att
önska och 28-åringen måste vara beredd på höga krav att också ta hemjobbet.
Holster har spelat 18 U17- och 12 U19-landskamper. Det totala facitet i
Allsvenskan är 31 matcher och 5 mål samt 188 matcher och 32 mål i Superettan.
Vi har alltså tappat den ende kvarvarande mittfältsspelaren
som fick gott om speltid i allsvenskan 2015. Å andra sidan är han den ende mittfältsspelare
som vi har tappat, förutom Mahmoud Eid, som jag ändå ser främst som forward. Vi
har därmed en god möjlighet att spela ihop ett tryggare mittfält genom
kontiniuteten och vi kan ju också disponera Jens Jakobsson under hela säsongen.
Anfall
Vi tappade många försvars- och mittfältsspelare. I
frontlinjen fick vi bygga helt nytt då vi endast hade Kenny Hildeby kvar och
han hade endast noterats för två inhopp i Allsvenskan 2015. Redan under
sommaren skänkte vi bort Victor Sköld. Vår främste målskytt, med sex
fullträffar, John Owoeri tappade vi efter säsongen. Liksom Mario Jelavic och
Ajsel Kujovic.
Tre nya spelare togs in, som direkt på de första träningarna
levde väl upp till förhoppningarna och såg redan då riktigt spännande ut. Det
handlade förstås om Shkodran Maholli, Mahmoud Eid och Simon Alexandersson.
Dessutom tog vi in 18-årige Fredrik Alm.
Under säsongen startade fyra olika spelare på topp: Shkodran
Maholli (27 matcher), Mahmoud Eid (10), Simon Alexandersson (10) och Simon
Marklund (2).
I de matcher vi startade med två toppforwards var de olika
kombinationerna: Maholli & Eid (10 matcher), Maholli & Alexandersson
(7) samt Maholli & Marklund (2).
Shkodran Maholli
Shkodran värvades från Halmstads BK, där 23-åringen hade
spelat i nästan hela hans karriär, men moderklubben är Hyltebruks IF. Debuten i
Allsvenskan skedde 2011, men efter många skadedrabbade säsonger, blev det tillslut
ändå bara 17 allsvenska matcher (4 från start) och inget mål i HBK. Under 2015
var Shkodran fri från sina skador och fick en del speltid i början av säsongen,
men i den mållösa matchen på Kopparvallen blev det bara ett kort inhopp och
under hösten blev det riktigt skralt med speltid. Tillslut blev det 12
allsvenska matcher varav två från start. 2 U19-landskamper finns också i
bagaget.
En spelare med tidigare stora skadeproblem, som knappt fått
någon speltid i ett svagt Halmstad och dessutom inte hade gjort ett enda
seriemål, ja, det verkade inte på pappret som ett direkt kanonförvärv. När han
dessutom sade att han skulle vinna skytteligan, så var det säkert många som
skrattade. Det skrattet tryckte dock Maholli långt ned i struparna – för det
var ju precis det han gjorde – vann skytteligan på 15 fullträffar efter att ha
gått upp i ledning efter ett äkta hattrick på 14 minuter i den sista omgången
hemma mot Ängelholm! Och detta trots att Shkodran missade en hel del fina
mållägen under säsongen, främst under våren. Fram till omgång 23 hade han
faktiskt bara gjort 6 mål, men på de sista 6 matcherna gjorde han hela 9 mål! Ett
tillägg för att få ihop matematiken var att Shkodran var avstängd i den näst
sista matchen.
Maholli kan Ibland vara lite loj när humöret är emot, då kan
fokus hamna på domare och annat, samt att han går hem från offsideposition. För
det mesta bidrar han dock med väldigt mycket energi, styrka, tuffhet och snabbhet.
Shkodran har inte världens bästa teknik. Det ser lite kantigt ut men är ofta funktionellt
och han kan slå fantastiska passningar, och han är väldigt Jobbig att möta. Under
våren tog Maholli i lite för mycket i avsluten och var ibland lite feltajmad. Under
sluttampen av serien var han dock kyligare och placerade in bollarna, vilket
också gav rejäl utdelning. Shkodran är giftig inne i boxen och gjorde fem mål
med huvudet, fem pytsar på närskott, två returer samt ett ur friläge. Maholli
slog också till med två fina långskott i det vänstra krysset mot Ängelholm, ett
på Ängelholms IP och ett på Kopparvallen.
Utvecklingen på Maholli är verkligen remarkabel och vi är
naturligtvis mycket glada över att den skedde i vår klubb. Shkodran var totalt
inblandad i 38 mål och när han var på rätt humör kunde han även bidra gott i defensiven.
Jag minns med glädje hur han jobbade hem, vann boll i vårt straffområde och slog
en mästerlig djupledsboll som sedermera ledde fram till vår 2–0 mål hemma mot
Ljungskile. Maholli har sagt till pressen att han är sugen på att gå till en
allsvensk klubb och det vore naturligtvis ett oerhört stort avbräck om han
sticker nu. Det borde ju finnas möjlighet till en ännu större utväxling kommande
säsong om vi kan behålla honom, även om det förstås är svårt att nå upp i samma
målskörd efter en sådan succésäsong!
Simon Alexandersson
Simon provspelade med oss redan inför säsongen 2015, då han
hoppade in i den första träningsmatchen hemma mot Örebro SK och gjorde två mål
när vi vände till en 3–2-seger. Något avtal blev det dock inte då, men väl
inför denna säsong. Vetlandakillen var en flitig målskytt hemma i Hvetlanda GIF
2011 till sommaren 2013 med 47 fullträffar i division IV Elit och division IV (en
nivå lägre). Efter en kort period i engelska Hartlow Town, blev det två
säsonger i division II med Vimmerby IF, där 24-åringen svarade för sammanlagt
25 fullträffar i tvåan.
I vår klubb hade Alexandersson tuff konkurrens med Maholli
och Eid under våren. Det märktes att det var ett stort steg från tvåan till
Superettan och det kändes som steget skulle ha varit för stort om han kommit
till oss redan 2015. Under sommaren började dock Simon få riktigt bra fart på
benen, tajmade in bollen bättre och visade fin kyla både i passningsspelet och
i avsluten. Simon slog också en hel del matchavgörande passningar och assist
och kom själv upp i riktigt fina 9 mål, vilket faktiskt bara var ett färre än
han gjorde i tvåan 2015. I augusti–september lossnade det rejält med sju mål på
fem matcher. Simon gjorde mål i samtliga dessa fem matcher, varav två i
cupmatchen mot Sandviken och två i matchen därefter hemma mot Degerfors. Samtliga
fullträffar satte Simon inom tio meter från mål och tre nästan in på mållinjen
(sex närskott, två returer och en nick). Simon var Inblandad i 24 av våra mål. Totalt
sett var Alexandersson den effektivaste spelaren i Superettan av de som gjorde
minst sju mål med 35 % av avsluten i mål.
Totalt blev det 28 matcher i Superettan varav 15 från start,
10 på topp och 5 till höger på mittfältet. Under hösten utvecklade Alexandersson
inte bara sina offensiva egenskaper utan också de defensiva, där han blev allt
bättre på att ta hemjobbet där Simon, precis som i offensiven, använde sin
styrka på ett bättre sätt än under våren. I tvåan räcker det ofta att vänta in
bollen men inte i elitfotbollen måste man ta för sig mer och kötta in i
bollbanan, vilket Simon var bättre på under hösten. Med facit i hand skulle vi
ha tagit in Simon redan 2015. Det hade så klart varit ett ännu högre steg till
Allsvenskan men han var redan då ett klart bättre alternativ än Mario Jelavic
och Ajsel Kujovic. Inför den kommande säsongen hyser vi naturligtvis stora förhoppningar
på Alexandersson och att han kan utvecklas ännu mer. Genom sin storlek (193 cm
lång och 85 tung) har han bland annat potential att utveckla huvudspelet.
Fredrik Alm
Fredrik kom från AFK Linköping inför säsongen och visade
redan under träningsspelet på stor energi och löpvilja. Alm tog inte det stora
klivet denna säsong, men han är bara 18 år och det är ett stort steg från
division II. Fredrik hade också en del skadeproblem under säsongen. Det blev fem
inhopp i Superettan, fyra under våren och ett i näst sista omgången mot AFC
United. Samtliga inhoppen var på topp varav de bästa i omgång 6 och 7 hemma mot
Trelleborg och borta mot GAIS då han var en frisk fläkt, som rörde om i grytan.
Alm satt också på bänken i 13 matcher utan att hoppa in. Får bara Fredrik vara
skadefri finns det naturligtvis goda möjligheter till en god utveckling. Likt
Simon Marklund gäller det att Alm hittar tajmingen till bollen och inte rusar
på i för hög hastighet, för att på så sätt få en bättre bollkontroll.
Kenny Hildeby
Kenny kom till vårt tipselitlag 2014 från IK Viljan
Strängnäs och debuterade i seriespel med två allsvenska inhopp 2015. Denna
säsong blev det dock ingen speltid i seriespelet och efter att ha suttit på
bänken vid sju tillfällen lånades Hildebuy (som speakern i Ljungskile sade) ut
till Carlstad United i division I under hösten. I CU blev det 1 mål på 11
matcher, varav 3 startmatcher. Efter säsongen gick vårt avtal med Kenny ut och
han kritade istället på för Carlstad United.
Kommentarer Anfallet
Det är ju närmast osannolikt egentligen att en spelare från
division II, en från division I och en som knappt fått speltid och aldrig hade
gjort ett enda seriemål i A-lagssammanhang (förvisso från allsvenskan) – kunde
få en sådan fantastisk utveckling i vår förening. Denna trio gjorde tillsammans
hela 32 mål! Och detta trots att Simon fick begränsat med speltid under våren
och Eid lämnade under sommaren! Båda dessa spelade också en del matcher på
mittfältet.
Även om våra forwards inte är juniorer så är de ändå unga
Alexanderson är 24 år och Maholli och Eid är 23. Det brukar ta tid att bli
målskyttar av rang i elitfotbollen, men utvecklingen hos dem gick alltså väldigt
snabbt. Trots att Eid gjorde sin sista match i vår tröja den 2 augusti borta
mot Örgryte fortsatte vi alltså att göra mål. Vi gjorde faktiskt fler mål efter
att Eid gjort sin sista match, 28 stycken vilket ger 2,15 mål per match (28/13).
Dessförinnan var målsnittet 1,47 mål per match (25/17). Det berodde dock inte
på att vi blev av med en god offensiv kraft utan att vårt lag blivit mer
samspelt och även individuellt lyfte sig fler spelare, och inte minst då Simon
Alexandersson.
Mahmoud Eid förlorade vi under sommaren, men vi har nu tagit
in en rejäl spelare som ersättare.
Emil Bellander
Emil är en reslig spelare på 193 cm och 94 kg tung.
Moderklubben är uppländska Alunda IF men 23-åringen (har redan fyllt år under
2017) kom i unga år till Gefle IF. Debuten i Allsvenskan skedde 2013 och det
totala facitet är 36 allsvenska matcher, men bara 4 från start. Två mål har
också Bellander gjort i högsta serien. Att det inte har blivit mer speltiden beror
till stor del på grund av skadeproblem. Under ett helt år från hösten 2015 till
fjolårshösten var Emil indisponibel på grund av problem med en inflammerad
hälsena. Den gångna säsongen var han dock tillbaka, hoppade in i de sex sista
matcherna i Allsvenskan och gjorde ett mål. I bagaget finns också 3
U19-landskamper och 2015 var han utlånad en kort period under sommaren till
Brommapojkarna – fyra matcher och ett mål i Superettan. Ett inhopp Europa
League från 2013 (borta mot Qarabag FK från Azerbajdzjan) finns också på
meritlistan. Bellander har inte spelat i Allsvenskan mot oss men väl ett antal
U21-matcher.
Bellander är en tuff rejäl spelare, som är duktig på att
hålla i bollen och är även vass inne i straffområdet. Avtalet är skrivet fram
till 2018 och det blir intressant att se vad han kan få för utveckling i vår
förening. Bakgrunden är slående lik Shkodrans och det föll ju väl ut…
Kort sammanfattning
Under säsongen varierade startelvorna i stor utsträckning främst
på grund av skador och avstängningar. Endast vid ett tillfälle spelade vi med
exakt samma startelva i matchen efter. Det var i omgång 3 och 4 som vi spelade
med samma startelva borta mot Ljungskile och hemma mot Assyriska:
Gustav Jansson –
Hampus Holmgren, Sebastian Ramhorn, Månz Karlsson, Jon
Birkfeldt –
Marijan Cosic, Ammar Ahmed, Björn Westerblad, Simon Helg –
Mahmoud Eid, Shkodran Maholli.
Förhoppningen är naturligtvis att vi får mer kontinuitet
överlag under den kommande säsongen, vilket det finns goda förhoppningar om
eftersom vi behållit nästan alla spelare.
Fortsättning följer i del XI – Framtiden (men det kan dröja
några dagar)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.