Brustet genrep

Vi hade hoppats på ett genrep med större trygghet och inga onödiga baklängesmål men så blev det inte då vi tappade en 2–0-ledning till 2–2.

Efter den första halvleken kändes det lite så där. Ledningen med 1–0 var ju helt okej men det var lusigt tempo och vi hade fortsatt dålig udd i anfallen. Målet var dock ett omställningsmål av den högre skolan där bollen gick som på ett snöre mellan våra spelare.

I den 29:e minuten gjorde vi 1–0 efter en mycket fin omställning. Kristian Bergström fick bollen strax utanför eget straffområde och spelade fram till Oscar Möller som skarvade vidare till Viktor Prodell. Proddan spelade tillbaka på ett tillslag och på två tillslag spelade Möller till Kristian Bergström som höll i och slog en boll i djupet till Viktor Prodell som löpt bra till höger. Viktor tog emot och slog in bollen framförmål där Oscar Möller kunde skarva in bollen i det vänstra krysset. Urläckert!

Försvarsmässigt var jag också rätt nöjd med den första halvleken då Bajen bara hade ett skott som de fick igenom men som Gustav Jansson räddade. Mot allsvenska lag bör vi dock inte släppa upp dem så nära vårt mål som Hammarby fick komma. Aggressiviteten måste alltså upp ett snäpp.

I den andra halvleken blev spelat mer öppet. Vi hade lite mer fart på bollen och fick till några riktigt fina kombinationer med spelvändningar och hotade i djupled på ett bättre sätt.

Bara två minuter in på halvleken gjorde vi 2–0 efter ett riktigt mönsteranfall med ett tillslag. Daniel Sjölund slog ut bollen till vänster där Andreas Dahlén spelade in till Kristian Bergström, som slog en kort boll på djupet där Viktor Prodell löpt in fint och slog bollen snett bakåt vid kortlinjen. Oscar Möller nådde inte bollen vid främre stolpen men Martin Christensen kunde skicka in bollen från sitt läge vid den bortre stolpen.

Det målet var ett skönt besked, att vi kan rulla ut motståndarna in på mållinjen även i år. Vi har ju fått se ett antal sådana delikata mål de senaste åren, speciellt på Kopparvallen.

Försvarsmässigt kändes det inte lika tryggt i den andra halvleken och Bajen var förstås tvungna att satsa mer framåt i underläge. Kennedy Bakircioglus frisparksmål i det vänstra krysset i den 57:e minuten tillkom efter en bra prestation av honom. Men när det står en sådan vass frisparskytt så vore det lämpligt att dra ner en spelare vid den främre stolpen.

Vi ledde ju ändå med ett mål och skulle naturligtvis ha hållit undan. Strax efter målet fick Viktor Prodell en fin möjlighet att göra 3–1 men han petade tyvärr bollen utanför i fritt läge.

Vi fick en hörna i den 92:a minuten och det var lämpligt att träna på att döda matchen, men nu var det alldeles för nonchalant med slarviga lösa passningar och vi blev av med bollen. Peter Swärdh var inne på det efter matchen att vi måste sätta bollen djupare i banan, men när Daniel Hallingström skulle lägga den på en djup yta så slog han den alldeles för kort.

I den 94:e minuten hade bara Kristian Bergström och Andreas Dahlén att täcka ut en hammarbyspelare på sin vänsterkant, men Dahlén låg för långt ifrån och inlägget kom in. Väl inne i boxen var vi alldeles för passiva och när Kennedy Bakircioglu fick fatt i bollen strax efter straffområdet täckte Petrit Zhubi för dåligt och Christoffer Karlsson kom till undsättning för sent. Kennedy kunde därmed väl enkelt få placera in 2–2 invid den högre stolpen.

Det är naturligtvis en stor besvikelse att vi inte kunde hålla undan till seger. Vi hade verkligen behövt få känna segerns sötma, nu åkte vi istället på ett sent onödigt mål efter ett svagt försvarsarbete, vilket samtidigt påminner oss om att en match inte varar i 90 minuter och att det gäller att vara koncentrerad och noggrann under hela matchen och inte ”bara” 99 % av den.

Frisparken var naturligtvis inte lätt att ta, men Gustav Jansson stod rätt nära den främre stolpen och kunde kanske varit lite kvickare mot krysset. Tvåan var inte mycket att göra något åt och överlag gjorde Gurra ett säkert intryck, men kunde ha varit lite snabbare att sätta igång spelet.

Henrik Gustavsson har fått vila en tid på grund av känning i baksida av låret men är säkert också aktuell för spel mot Gefle på annandagen.

Högerbacksplatsen tog till sist Erik Moberg hand om efter att Anton Tinnerholm insjuknat och Allan Olesen drabbats av nackspärr strax innan matchen. Erik växte in i högerbacksrollen på ett bra sätt och löste uppkomna situationer på ett rutinerat och tryggt sätt, däremot kan passningskvaliteten höjas ett snäpp.

Daniel Hallingström var som vanligt trygg men bör öka aggressiviteten, tempot i och kvaliteten i passningarna ytterligare. Konstgräset är trögt när det inte är vattnat, men det gäller att jobba utifrån de förutsättningar som råder.

Tom Pettersson har hög potential men har inte riktigt rosat med sin fina vänsterfot på sistone, kanske skulle Tom ha fått mer kontinuerligt med speltid för att uppnå en jämnare formkurva, men det kommer framöver det är jag säker på.

Andreas Dahlén börjar komma igång och vara allt mer delaktig i anfallen, men har en tendens att bli lite avvaktande, som vid inlägget till Bajens kvitteringsmål. Mer på tå i alla lägen gäller alltså.

Alberis da Silva hade en känning i ljumsktrakten och vilade, men är förstås ett av alternativen om mittbacksplatserna framöver.

Martin Christensen ser ut att kunna bli intressant i år med en stigande formkurva, med vassare inlägg och avslut kan han bli riktigt vass för vår offensiv. Defensiven har också blivit bättre även om det finns en del att jobba på.

Petrit Zhubi var pigg i första halvlek i U21-matchen i tisdags och är giftig med sina djupledsräder, men det kommer inte bli många startmatcher i år om han inte skärper till sitt defensiva arbete. Det går inte att stanna upp och titta utan man måste löpa med och lägga sig på rätt sida.

Imad Zatara är i väg på landslagsuppdrag med sitt Palestina och är förstås högaktuell för spel mot Gefle. Han gjorde ju en riktig stormatch där i fjol och positiva känslor vill vi förstås få fram.

Emmanuel Dogbe har nu visat att hans insatser i tränings- och cupspelet inte är någon tillfällighet. Fortfarande förekommer en del enkla misstag men de är numera få och känslan i högerfoten är mycket fin när han fördelar bollen på kanterna. Defensivt är han också svår att komma förbi med sin kvickhet. Det känns skönt att vi har flera alternativ på innermittfältet med lite olika egenskaper.

Mohammed Abubakari har vilat en tid efter problem med baksida lår och det är inte säkert att Mommo kan spela mot Gefle.

Daniel Sjölund har nu kommit upp i full speltid men kommer att växa ytterligare under säsongen. Det såg lite segt ut stundtals i går när han fastnade med bollen för nära sig, men stundom briljerade han med sitt passningsspel.

Christoffer Karlsson kom också in och spelade sista kvarten. Stoffa spelade upp sig i U21-matchen i tisdags och är viktig med sin fysik.

Kristian Bergström var delaktig på ett bra sätt i det fina kombinationsspel som växte fram under matchen. Han är inte lika kvick som i yngre dagar, men om omgivningen tar rätt löpvägar så är vänsterfoten giftig för att hitta spåren.

Viktor Prodell har också hittat bra samarbeten, främst på vänstersidan och är ju inte bara en målskytt, vilket han bevisade genom två dina assist. Viktor är en av allsvenskans främsta forward därom råder ingen tvekan och han kommer att göra många poäng för oss i år igen.

Det var också kul att se att samarbetet med Oscar Möller nu fungerade riktigt bra ett antal gånger. Det var också viktigt att Möller gjorde mål. Oscar kan nå toppform igen om han bara får det att stämma, det är ingen tvekan om det.

Mattias Mete hoppade in och var med om att skapa en del vilket var positivt, men det krävs ett större arbete generellt för att komma med i startelvan.

Joel Rajalakso kommer också vad det lider men har haft det lite tungt i U21-laget på sistone, där han inte fått till målskyttet. Första året i en allsvensk klubb är dock tufft som forward och rätt vad det är lossnar det.

Vi får se om det kommer in ytterligare en forward i truppen, det vore naturligtvis förnämligt, men så illa som en del belackare menar att vi har det ställt är det naturligtvis inte, utan vi har redan i dag en bra forwardsbesättning.

Nu går försäsongen in i sitt sista skede med en träningsvecka innan premiären borta mot Gefle på Annandag påsk måndagen den 1 april. Häng med bussresan, läs mer om den här

ÅFF Hammarby IF 2–2 (1–0)

1–0 (29) Oscar Möller (Viktor Prodell)

2–0 (47) Martin Christensen (Viktor Prodell)

2–1 (57) Kennedy Bakircioglu

2–2 (94) Kennedy Bakircioglu  

Varningar ÅFF: Daniel Sjölund.

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping

Publik: 855

Startelvan

Gustav Jansson –

Erik Moberg, Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Andreas Dahlén –

Martin Christensen (ut 72), Emmanuel Dogbe (ut 78), Daniel Sjölund, Kristian Bergström –

Oscar Möller (ut 65), Viktor Prodell

Inbytta ersättare

Mattias Mete (in 65 F), Petrit Zhubi (in 72 VM), Christoffer Karlsson (in 78 MM)

Ej inbytta ersättare

Linus Oskarsson, Joel Rajalakso.

Chansen till Europa League bortslarvad

Vi hade en jättemöjlighet att ta oss till en ny cupfinal, men sumpade den. Den stora missen var naturligtvis i bortaförlusten mot Umeå men trots den fadäsen hade vi en fin möjlighet då en tvåmålsseger hemma mot Djurgården skulle ha räckt.

Vi fick precis den inledning vi hoppats på med initiativ i matchen. Genom ett samlat lag i rätt positioner och hög aggressivitet stoppades Djurgårdens anfallsintentioner effektfullt samtidigt som vi med gott passningsspel, rörelse, fina kombinationer och spelvändningar tog grepp om matchen. Målet kom också i den 20:e minuten. Efter att vi hållit i bollen bra, hittade Martin Christensen in med en boll i straffområdet och Viktor Prodell placerade säkert in 1–0.

Det fanns alltså gott om tid att göra ytterligare ett mål, men vi tappade tryggheten efter några slarviga aktioner. Först slog Kristian Bergström en riktigt dålig passning in central och kort senare slog Tom Pettersson bollen till en motståndare. Farligast blev det i den 35:e minuten då Nahir Oyal kom helt ren från egen planhalva men Gustav Jansson var ute och täckte bra och Nahir sköt utanför.

Det var skönt att vi inte åkte på något skitmål i baken innan paus. Genom en rätt disponerad match, skulle vi kunnat trötta ut Djurgården, men den höga pressen krävde också kraft av de våra.

Vi började också den andra halvleken förtroendeingivande. I den 51:a minuten sköt Daniel Sjölund ett tungt skott som Kenneth Höie räddade men Kristian Bergström fick en bra chans på returen, men vinkeln var lite snäv och lyftningen gick inte ens över kortlinjen.

På utsparken skulle Daniel Hallingström nicka ned till Tom Pettersson men Nahir Oyal kom emellan, kom fri och satte 1–1 till vänster om Gustav. Sådana nonchalanta misstag får vi bara inte begå, vilket vår tränare Peter Swärdh påpekade efter matchen.

Förra året åkte vi på alldeles för många mål efter individuellt svaga insatser, men det verkade inte alltid tas på största allvar som exempelvis vid bortamatchen mot Häcken där vi släppte in fyra skitmål på 24 minuter. Sådant är inte acceptabelt mot något lag i Allsvenskan, men likväl tycktes det vara ganska okej och bara ett olycksfall i arbetet. Men hur ska man kunna ta saker på allvar och lära av misstagen om man bara tar dem med en klackspark?

Det verkade ju också ganska okej att ha förlorat mot Umeå. Vi skapade ju en massa målchanser i början på matchen, men det finns ju inget att skylla på eftersom vi missade dem. Dessutom tappade vi helt fokus i försvarsspelet i den andra halvleken på T3 Arena.

1–1-målet mot Djurgården förstörde i väldigt stor grad våra möjligheter. Samtidigt som DIF fick råg i ryggen och kände sig tryggare tappade vi stinget i offensiven och jobbade inte längre som ett lag. Genom spelare som på egen hand ville avgöra gick spelet långsammare och vi var inte samlade i defensiven. Daniel Sjölund satte fingret på ett av de stora problemen när han nämnde att vi var för utspridda för att komma in i press på bortalaget.

Pressen var effektfull i första halvlek och vi fick bra tryck under perioder. Trots förändringar i laget fick vi aldrig samma tryck i andra halvlek och slarvet tilltog varför det blev kämpigt även att freda oss.

Cupspelet är nu över för den här gången vilket känns fruktansvärt. Med tanke på hur många lag som slagits ut med hög kapacitet skulle vi haft en riktigt bra chans att gå hela vägen. Djurgården, som ännu inte alls är i slag, får nu möta Norrköping på bortaplan. Det är förstås en match som vi definitivt skulle ha kunnat klara av. Vi kunde också få ha mött Falkenberg eller Öster på bortaplan. En tuffare nöt hade varit Helsingborg på Olympia, men får vi bara till det kan vi ta en sådan match också.

Vi har en väldigt hög potential i laget och det som såg så bra ut i träningsspelet med kulmen i bortasegern mot Elfsborg, som spelat 18 allsvenska matcher i följd på Borås Arena utan nederlag och på dessa matcher endast noterat tre kryss (varav ett mot oss i fjolårsepilogen).

I cupspelet har sedan spelat hackat rejält för oss under långa perioder. Under träningsmatcherna var det väldigt stor omsättning på spelarsidan och under cupspelet trodde jag att en startelva skulle spelas samman, så gott det var möjligt, men så har det inte blivit.

Det är naturligtvis bra att ha en stor bredd och många alternativ i en spelartrupp men kontinuitet är också viktigt. Ingen av våra fyra mittbackar får givetvis inte känna sig säkra på en plats, men en backlinje måste också få tid att spela ihop sig. Nu när de spelat varannan match så tycks osäkerhet smugit sig in.

Mot Umeå fungerade inte Erik Moberg och Alberis da Silva på bästa sätt. Mot Djurgården blandade och gav både Daniel Hallingström och Tom Pettersson. Tom sattes ut till vänster och Erik Moberg sattes in i mitten, men Erik drog ned på tempot när vi behövde speeda upp och vare sig Tom eller Danne satte heller någon större fart på bollen.

Andreas Dahlén har dock fått spela in sig på vänsterbackspositionen och det kommer nog bli bra även om vi har större förhoppningar framledes på tempot och bollbehandlingen.

Anton Tinnerholm har haft lite skadeproblem under våren men han var framfusig på ett bra sätt mot Djurgården, främst i första halvlek. Precis som övriga försvarsspelare agerade han dock inte med den säkerhet som krävs.

På mittfältet fungerade Daniel Sjölund och Emmanuel Dogbe riktigt fint tillsammans i början på matchen. Dogbe har lärt sig att avvakta med betydligt bättre täckspel och är svårpasserad trots sin ringa storlek. Passningsspelet har nått helt andra höjder, men han orkade inte riktigt hålla uppe aggressiviteten i andra halvlek. Sjölund styrde mycket av spelet och briljerade stundtals, men måste våga gå på eget avslut oftare.

Kristian Bergström gjorde vanan trogen en stabil insats, men slarvade också i passningsspelet.

På högerkanten kommer vi säkerligen få se flera olika spelare. Denna gång spelade Martin Christensen och han gjorde en av sina främsta insatser genom att ofta komma förbi Jesper Arvidsson med inlägg. Lite bättre kvalitet behöver dock arbetas upp i inläggen samt att komma till eget avslut oftare. Defensivt finns en del att jobba med även om han till en början hade ett okej positionsspel.

Petrit Zhubi kom in i matchen och oroade en del med sin kvickhet, men hade behövt hålla sin vänsterkant bättre för att vi bättre skulle ha utnyttjat planens bredd.

Längst fram var Viktor Prodell väldigt delaktig i spelet i första halvlek och gjorde också målet, men i andra halvlek kom han bort och var inte lika aggressiv in i boxen.

Imad Zatara kan kanske bli en duktig forwardspelare för han kan verkligen löpa och gjorde det på ett bra sätt i den första halvleken, men det gäller ju att löpa rätt väg också och hitta samspel med sin forwardskamrat. Sådant det tar sin tid för att det ska bli riktigt bra.

Mattias Mete hoppade in men tog inte jobbet på det sätt som vi hoppats. Joel Rajalakso känns i dagsläget som ett mycket intressantare alternativ.

Nu är det bara två veckor kvar till den allsvenska premiären borta mot Gefle och nu gäller det att alla bitar börjar falla på plats. Vi kan göra en riktigt bra säsong men då gäller det att eliminera de fundamentala misstagen för att skapa trygghet.  

ÅFF – Djurgårdens IF 1–1 (1–0)

1–0 (20) Viktor Prodell (Martin Christensen)

1–1 (52) Nahir Oyal

Varningar ÅFF: Daniel Sjölund

Domare: Jonas Eriksson, Stockholm.

Publik: 1 453

Startelvan

Gustav Jansson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Tom Pettersson (VB 57), Andreas Dahlén (ut 57) –

Martin Christensen, Emmanuel Dogbe (ut 70), Daniel Sjölund, Kristian Bergström (MM 70, ut 79) –

Viktor Prodell, Imad Zatara 

Inbytta ersättare

Erik Moberg (in 57 MB), Petrit Zhubi (in 70 VM), Mattias Mete (in 79 F)

Ej inbytta ersättare

Allan Olesen, Alberis Da Silva, Christoffer Karlsson, Joel Rajalakso

Svenska Cupens gruppspel mot sitt avgörande

Svenska cupens gruppspel har bjudit på många överraskningar och givna förhandsfavoriter har satt sig i svåra lägen för att ta sig vidare till kvartsfinal, vilka de åtta kvartsfinallagen blir är därmed mycket ovisst.

Självklart funderade jag över olika scenarier inför den avgörande gruppspelsmatchen mot Djurgården. Det fanns lyckliga tankegångar där vi skulle ha full pott och övertag på Djurgården, det fanns och ett mardrömsscenario där vi var tvungna att vinna med minst tre mål mot DIF. Dessvärre uppfylldes det sistnämnda, nästan! Tack vara Viktor Prodells reducering i slutet behöver vi ”bara” vinna med två måls marginal på söndagen, under förutsättning att inte Umeå vinner med fler än fyra måls marginal borta mot utslagna Jönköpings Södra på lördag. Lyckas vi vinna med två mål så har både vi och DIF sex poäng och exakt samma målskillnad. Det som avgör till vår fördel är segern i det inbördes mötet.

Läget är förstås mycket tufft men inte omöjligt. Efter den usla insatsen mot UFC måste det bara finnas en enorm revanschlusta! Och vi som supportrar måste givetvis bidra genom att stötta laget på Kopparvallen. En fara för Djurgården är att de kan bli passiva eftersom de har råd att förlora med ett mål, vilket vi får hoppas att vi kan utnyttja.

Klarar vi oss vidare så får vi med all sannolikhet spela kvartsfinalen på bortaplan, men efter många skrällar i cupen finns det stora möjligheter att vi ska klara en sådan match. Exempelvis har superettanlagen Falkenbergs FF och Örgryte IS stora möjligheter att få hemmamatcher i kvartsfinalerna.

Kommentarer om cupläget inför sista gruppspelsmatcherna följer nedan:

Grupp 1

Elfsborg besegrade Ljungskile hemma med hela 5–1 men de svenska mästarna åkte sensationellt på en förlust med 1–2 borta mot division I-laget Sirius. Andreas Klarström blev tidigt utvisad, men sista kvarten spelade också uppsalalaget med en man mindre på banan. GAIS har däremot gått fullt efter 2–0 mot Sirius och de vände borta mot Ljungskile till en 2–1-seger. Ljungskile är därmed utslaget, men att Sirius gör minst fem mål på LSK på lördagen låter inte troligt. Därmed står det mellan Elfsborg och GAIS på söndag. För GAIS räcker det med kryss på Borås Arena medan Elfsborg måste vinna. Går GAIS vidare har de stor chans att få hemmaplan i kvartsfinalen vid seger. Går Elfsborg vidare får de med all sannolikhet spela kvartsfinalen på bortaplan. Anmärkningsvärt är att vi bortabesegrat båda dessa lag med en sammanlagd målskillnad på 5–1 i träningsspelet.

Grupp 2

Falkenbergs FF har väldigt överraskande skaffat sig guldläge att gå vidare efter två meriterande bortasegrar, 2–1 mot BK Häcken och 1–0 mot Örebro SK. I sista gruppspelsmatchen väntar ett utslaget IFK Värnamo på Falkenbergs IP på onsdag. IFK föll med 0–2 borta mot Örebro och 0–3 hemma mot Häcken. En pinne räcker för avancemang för FFF och vid seger har Falkenberg stor chans att få hemmamatch i kvartsfinalen. Matchen mellan Häcken och Örebro kan därmed bli betydelselös på lördag, men har Falkenberg darrat och förlorat går vinnaren på Rambergsvallen till kvartsfinal och får i så fall spela den på bortaplan med största sannolikhet.

Grupp 3

Östers IF satte press på Malmö FF genom att de klarade 1–1 borta mot MFF och bortabesegrade GIF Sundsvall med 2–0. Malmö FF följde dock upp med en 2–0-seger borta mot IK Frej. Därmed är det en öppen historia vem som går till kvartsfinal. Redan på torsdag ska Öster försöka jaga mål mot Frej i Tipshallen, men Frej har också chansen att gå vidare eftersom de vann den första matchen hemma mot GIF Sundsvall med 2–0. Seger är dock ett måste för täbylaget samtidigt som de måste förlita sig till att Malmö tappar poäng hemma mot utslagna GIF Sundsvall på söndag. MFF har alltså resultatet att gå på. Det ser inte ut som något av lagen i denna grupp får hemmamatch i kvartsfinalen.

Grupp 4

AIK som nådde Europa Leagues gruppspel och som kommer spela i nya Nationalarenan satsade hårt för att nå ett nytt europaspel via Svenska Cupen men nu är den möjligheten borta. Hoppet står istället till att Häcken eller Malmö vinner Svenska Cupen och det ser ju bara ut att kunna uppfyllas av det senare laget. Nykomlingen i Superettan, Örgryte IS, ser i stället ut att gå till kvartsfinal, då de går vidare även vid en tvåmålsförlust borta mot Halmstad på lördag. Detta under förutsättning att inte Syrianska bortabesegrar AIK fler än två mål. ÖIS har nämligen slagit Syrianska med 2–1 och AIK med 4–1. Syrianska besegrade Halmstad med 2–1 och därmed finns det en liten chans för SFC. Halmstad bortabesegrade AIK i första matchen med 2–1 och är nu alltså piskade att vinna med minst tre mål hemma mot ÖIS för att nå kvartsfinalen. Vinner ÖIS över Halmstad får de förmodligen spela kvartsfinalen på hemmaplan. I annat fall blir det nog ett bortalag till kvartsfinalen från den här gruppen.

Grupp 5

Mjällby satta press på Norrköping genom 3–0-segern mot Landskrona, men Norrköping följde upp med en 4–0-seger borta mot Ängelholm. Därmed blir det en ren avgörande seriefinal mellan dessa båda allsvenska lag på Nya Parken på lördag. För IFK räcker det med oavgjort för avancemang, men för att få spela kvartsfinalen på hemmaplan kan det krävas en seger. Mjällby måste vinna för att nå kvarten och de får då förmodligen spela på bortaplan. Landskrona spelade 0–0 borta mot Norrköping i första matchen och Ängelholm klarade 1–1 mot Mjällby men båda dessa skånelag är nu utslagna.

Grupp 6

Gefle har överraskat genom att ha gjort flest mål i gruppspelet, hela åtta stycken. 3–2-segern mot Varbergs BoIS följdes upp med en 5–1-seger över Assyriska FF. Det kan ändå bli tufft att nå kvartsfinalen då regerande cupmästaren Helsingborgs IF väntar på Olympia. HIF klarade bara 1–1 hemma mot Assyriska men slog tillbaka Varbergs BoIS på bortaplan med hela 5–0. Assyriska och Varberg är därmed ute ur leken och det står alltså mellan HIF och GIF på söndag. För gästrikarna räcker det med kryss medan Helsingborg måste vinna för att gå till kvartsfinal. Om Gefle lyckas vinna matchen väntar med stor sannolikhet hemmamatch i kvartsfinalen. I annat fall kan det bli bortamatch för det avancerade laget.  

Grupp 7

IFK Göteborg är en av få gruppfavoriter som levt upp till epitetet efter 2–0 hemma mot IK Brage och 4–1 borta mot Nyköpings BIS (även om segerbollarna kom sent). Kalmar FF klarade inte av Nyköping på bortaplan (1–2) men Brage hemmabesegrades med 3–0. Läget är ändå tufft då en tvåmålsseger krävs borta mot Göteborg, under förutsättning att inte Nyköping vinner med fler än fem mål borta mot utslagna Brage. Läget är alltså mycket gynnsamt för IFK att gå vidare och vinner de mot KFF så får de med all sannolikhet spela kvartsfinalen på hemmaplan. Om KFF lyckas gå vidare väntar däremot med största sannolikhet bortamatch i kvartsfinalen. 

Det är poängen som räknas

Vi var nere för räkning och det var väldigt frustrerat att se våra chanser till cupavancemang minska drastiskt, men precis som 2011 lyckades vi vända underläge till seger hemma mot Jönköpings Södra IF. Denna gång gjorde vi till och med ett 3–1-mål som kan visa sig viktigt för framtiden.

Det kändes oerhört jobbigt att vi presterade på en sådan låg nivå när det gällde som mest. I träningsspelet gjorde vi klart bättre ifrån oss än det, vi till stora delar, fick uppleva nu när det var allvar. Inledningen var annars lovande och kanske gick det då för lätt att ta sig långt ned på Jönköpings planhalva. Med tålamod i bollförflyttandet skulle lägena komma, men frånsett en nick i ribban av en försvarande södrait skapade vi inget vasst.

Det blev sedan lite för bekvämt och långsamt spel. De gånger vi kom fram och kunde sätta en boll i djupet slogs ofta möjligheten bort. Passningskvaliteten var överlag alldeles för dålig och efterhand fick Jönköping matchen dit de ville. Taktiken var att ligga lågt och inte gå bort sig samtidigt som de tog till vara på varje tillfälle att försöka få våra spelare ur balans. En ojämn prestation av domaren Jim Petersson från Godegård gjorde också att matchbilden blev förryckt och vi fick aldrig något flyt i spelet.

På ett sätt kändes det bra att vi i varje fall hade 0–0 in i paus. Inte för att Södra hade några målchanser av rang, men vi vet ju av erfarenhet hur mål kan släppas in från ingenstans. Vi fick en möjlighet att komma ut som ett nytt lag och rätta till spelet i den andra akten.

Detta lyckades emellertid inte alls och den andra halvleken blev ännu sämre och då fick vi också uppleva smärtan av baklängesmål som kom från ingenstans, då vår forne Tommy Thelin slog in bollen från vänster och Aleksei Kangaskolkka turligt kunde få bollen i mål. Det var alldeles för tamt försvarsspel i det agerandet och man får aldrig chansa och tro att en spelare är offside, som det såg ut att vi gjorde.

Nu var uppförsbacken besvärlig, men efterhand kunde vi återetablera ett spel på Jönköpings planhalva med lite mer fart och djupledsspel, som nästan helt saknades dessförinnan. Daniel Hallingström var mycket nära med en nick strax utanför krysset och Kristian Bergström fick helt öppet läge med vänstern men sköt över.

Det verkade inte vara vår dag, men så i den 83:e minuten slog Tom Pettersson till efter en hörna från höger av Kristian Bergström och nick av Viktor Prodell. Genast blev det mycket bättre kvalitet och spelvändningarna som är en av våra nycklar satt nu som de ska. Bara tre minuter senare slog Allan Olesen ett inlägg från höger och Emmanuel Dogbe drog in på volley. Vi hade vänt. Underbart!

På stopptid kom Imad Zatara i friläge men Joakim Karlsson hann ifatt och bröt, bryskt enligt domaren Jim Pettersson, och han blev därmed utvisad och vi fick straff. Viktor Prodell stegade fram och satte elvametaren lika säkert som den på Borås Arena i veckan, men denna gång till höger om målvakten.

Tom Pettersson berättade efter matchen att det var svårt att få fart på bollen på det snustorra underlaget. Tidigare har det varit fukt på banan med bland annat snö, men denna dag var det strålande solsken men samtidigt för kallt för att planen skulle kunna vattnas. Det låter kanske som en löjlig förklaring, men det är stor skillnad att slå ”smekande” markpassningar på fuktigt konstgräs och på torrt konstgräs. Detta var också iögonfallande då många passningar blev för korta och jönköpingsspelarna hann komma i press, men överhuvudtaget blev det för mycket duttande med bollen och de förkorta spelvändningsbollarna i luften ursäktades inte av underlaget. Energin och viljan att utpeka passningsvägar med löpningar i diagonal- och djupled var också för svag, då tillfällen gavs.

Henrik Gustavsson hade inte mycket att stå i och han hade inte mycket att göra åt målen. Jönköping hade en del hörnor och dessa klarade Fimpen av på ett bra sätt.

Allan Olesen har inte samma naturliga flyt i offensiven som Anton Tinnerholm och hade lite problem med bollbehandlingen och passningsspelet, men det var ändå han som slog passningen till Emmanuel Dogbes ledningsmål. Dansken svarade också för en stabil defensiv insats.

Daniel Hallingström var också stabil men långsam med bollen precis som mittbackskollegan Tom Pettersson som inte fick samma fina utdelning med passningsspelet som vi är vana vid, men det blev ändå Tom som spräckte målnollan.

Andreas Dahlén var tillbaka efter sjukdom senast mot Elfsborg och han hade som många andra problem med bollbehandlingen, men gjorde ett stabilt gott försvarsarbete.

Kristian Bergström hade inte samma framgång med sin teknik och vänsterfot som vi är vana vid, men jobbade hela tiden och var drivande i slutforceringen.

Mohammed Abubakari stod för fler tekniska misstag än normalt, men jobbade hårt och drev också på i slutforceringen.

Daniel Sjölund var den som var jämnast under de första 74 minuterna, men det var för få måltavlor som visade löpvägar för ålänningens fina vänstertass.

Emmanuel Dogbe bytte av Sjölund och visade ånyo sina fina kvaliteter, med ett snabbare och enklare passningsspel började vi vinna ytor och det var riktigt roligt att ghananen fick göra sitt första A-lagsmål i en sådan viktig match.

Martin Christensen startade till höger denna gång och hade inga stora problem att slå sin back Viktor Rönneklev, men han kunde ha tagit det lite lugnare och därigenom fått bättre kvalitet i inläggen.

Imad Zatara bytte av och gjorde ett piggt inhopp, med fart och fläkt och han fixade också straffen som Prodell prickade in.

Zatara flyttades senare upp på topp och Petrit Zhubi kom in på högerkanten och var också en injektion i ett kvickare djupledsspel. Det var också Petrit som bäddade för Pliggs kalasläge strax innan vi vände matchen.

Längst fram borde Viktor Prodell och Oscar Möller ha öppnat upp bättre med djupledslöpningar. Speciellt Möller har vi ju sett så mycket aktivare att riva djupa sår i motståndarförsvaren. Förvisso är det svårt för Oscar att komma loss i en sådan här match mot ett lågt stående försvar men när vi hade lägen kom han inte helt hundra heller.

Viktor Prodell har ju sina största styrkor i bollbehandlingen, men det var lite för svag rörelse bland övriga för att den skulle nyttjas på ett bättre sätt. Det var skönt att se Proddans säkerhet från elva meter för andra matcher i följd.

Vi minns tillbaka från cupåret 2005 då vi gick till final och kvalificerade oss för Uefacupen. Då var det också kämpigt i början på cupturneringen med seger först efter förlängning mot division II-laget Kinna IF. Därefter tappade vi 2–0 till 2–2 borta mot Östersunds FK men till sist kunde vi vinna genom ett sent 3–2-mål av Imad Shhadeh. Via segrar över Trelleborgs FF, GAIS och IFK Norrköping nådde vi sedan finalen mot Djurgårdens IF.

Nu när vi lyckades ta oss upp ur det tunga, vinna och vända så ser allt mycket ljusare ut för vidare avancemang. Det är förstås en enorm styrka att kunna vända matcher. Det känns som vi kan ha ett helt annat tålamod och en större trygghet inför matchen mot Umeå. UFC föll borta mot Djurgården med 0–3 och därmed är deras chanser till avancemang liten. Klarar vi den matchen på ett bra sätt så blir det en avgörande match mot Djurgården. DIF i sin tur kan förmodligen betvinga Jönköping på Grimsta.

Men att det inte är lätt att vinna matcher i Svenska Cupens gruppspel fick många allsvenska lag erfara i den första rundan. Det var faktiskt bara vi, Djurgården, Elfsborg, Gefle, Göteborg och Halmstad som lyckades ta tre poäng av de allsvenska lagen. Om vi bara vinner vår grupp så har vi därmed goda chanser att även få spela kvartsfinalen på hemmaplan, men först gäller det som sagt att bädda för detta genom att göra ett bra resultat i Umeå nästa söndag!

ÅFF – Jönköpings Södra IF 3–1 (0–0)

0–1 (67) Aleksei Kangaskolkka

1–1 (83) Tom Pettersson

2–1 (86) Emmanuel Dogbe

3–1 (91, straff) Viktor Prodell

Varningar ÅFF: Mohammed Abubakari

Domare: Jim Petersson, Godegård

Publik: 873

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Allan Olesen, Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Andreas Dahlén –

Martin Christensen (ut 60), Mohammed Abubakari, Daniel Sjölund (ut 74), Kristian Bergström (MM 82) –

Viktor Prodell, Oscar Möller (ut 77)

Inbytta ersättare

Imad Zatara (in 60 HM, 77 F), Emmanuel Dogbe (in 74 MM), Petrit Zhubi (in 77 HM).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Alberis da Silva, Erik Moberg, Mattias Mete.