Efter två underbara mål i samma kryss, via ribban, besegrades GAIS med 2–1. Båda fullträffarna kom från försvarsspelare vilket vittnar om att vi har många matchvinnare i truppen. Härligt!
Vi är många som har kämpat hårt för att få allt klart till hemmapremiären, så var det även inför den förra allsvenska säsongen 2010. Det kändes då oerhört tungt att allt gick emot oss under säsongsinledningen. Men nu kommer återbäringen!
Vi har verkligen fått lön för mödan och det är värt varendaste kämpiga sekund som man lagt ned långt in på nätterna. Självklart är det inte någon överraskning för oss att vi vunnit de två första matcherna, men det fanns trots allt en viss oro. Man kan ju inte ta något för givet och det är ju trots allt små marginaler som det ofta handlar om. Om vi skulle gå mållösa ur de första matcherna igen och få stryk skulle drevet fått vatten på sin kvarn för att späda på att ett liknande fiasko som inledningen 2010 var på väg.
Nu har detta drev istället vänt håll och ÅFF håller på att bli hype igen i fotbollssverige. Den underbara låten som laget spelade in och rivstarten i Allsvenskan sänder positiva signaler och istället för att bara håna oss kommer förstärker nu istället media de positiva anspelningarna.
Från hösten 2010 har vi stadigt blivit allt bättre. Vi avslutade den allsvenska säsongen 2010 med sex raka matcher på Kopparvallen utan förlust, spelet utvecklades ytterligare i Superettan under 2011. Och som jag skrivit många gånger är jag övertygad om att det spelet räcker långt även i Allsvenskan. Vi har ännu inte nått upp till 2011 års nivå, ändå har vi vunnit två matcher vilket tyder på en enorm styrka.
Vinnarmentaliteten från 2011 har vi bibehållit genom att ha vunnit åtta av tio försäsongsmatcher och det självförtroendet in i Allsvenskan har gett oss en klar fördel gentemot 2010. Dessutom är ju de flesta spelarna kvar sedan den förra sejouren i storserien och de vet därmed att Allsvenskan inte är så märkvärdig.
Även om matchen mot GAIS aldrig nådde några högre höjder spelmässigt, så började vi åter ganska bra, vilket är nog så viktigt då bortalaget har några spelare som normalt sätt är riktigt vassa. Genom att krympa ytorna för Wanderson, som inte kom loss. Vi såg i träningsmatchen hur illa det kan gå om brassen får komma rättvänd med fart. Genom vår inledning kom GAIS av sig och kom sedan aldrig riktigt in i matchen även om de hade ett bollövertag i den andra halvleken. I den första akten var bollinnehavet 68–32 till vår fördel. Vi hade alltså bollen dubbelt då mycket som GAIS.
Stundtals trillade de våra boll riktigt bra med spelvändningar och instick, men varken Magnus Eriksson eller Viktor Prodell kom loss, även om det var på vippen flera gånger. Vår forne Richard Ekunde visade också sin klass i mittförsvaret.
Under andra halvan av första halvlek blev det mer och mer hafsigt och slarvigt, med många horribla felpass och det var tur att GAIS inte var på hugget för då hade det smällt i vår egen kasse. Men GAIS var inte ett dugg bättre i sitt passningsspel och bjöd tillbaka.
I den andra halvleken började vi riktigt bra första minuterna och tryckte ned GAIS, utdelningen kom inte direkt men efter en timmes spel var det dags. Magnus Eriksson tog sig fint fram på vänsterkanten, men blev fult kapad av Jesper Florén, som fick varning. Läget var perfekt för Tobias Nilsson och känslan var bra. Nu kunde det vara dags. Och det var det! Tobbe skickade in en riktigt fin boll som Daniel Hallingström massakrerade in i det bortre krysset via ribban. Den nicken var verkligen urläcker och vilken känsla att se bollen gå in även om jag var rädd för en stund att bollen skulle gå ribba ut.
Kort efter målet utgick Bruno Marinho. Tobias Nilsson klev in på innermittfältet, Anton Tinnerholm flyttades upp ett snäpp på höger mittfält och Allan Olesen kom in för att stärka upp försvaret till höger.
Vi föll tillbaka och GAIS utnyttjade slarv från vår sida när Jesper Arvidsson tappade bort bollen. Nyss inbytte Jakob Olsson vände in från höger och skruvade in 1–1 i det bortre hörnet.
GAIS fortsatte att ha mer boll men vi var giftiga på kontringar. Vi hittade dock inte riktigt rätt och det verkade inte riktigt som de våra trodde på att vi skulle komma till målchans, som exempelvis när inbytte Oscar Möller stormade fram och inga andra spelare följde upp för att vara spelbar i andravågen.
Matchen såg ut att sluta med ett kryss. Men i den 88:e minuten fick vi dock ett drömläge på frispark strax utanför straffområdet mitt framför mål sedan Anton Tinnerholm blivit fälld. Tänk om, ja känslan var god att den skulle sitta. Kristian Bergström, Jesper Arvidsson och Tobias Nilsson stod beredda och målvakten Henri Sillanpää kunde inte säkert veta vem som skulle skjuta, vilket givetvis gjorde det svårare. Jag har nämnt det förut, att i sådana här lägen måste vi ha både höger- och vänsterfötter som står beredda att skjuta, så har det inte alltid varit och då har det också varit betydligt enklare för målvakten.
Jesper Arvidsson stegade fram och skruvade urläckert in 2–1 via ribban mot det högra krysset. Fullständigt underbart. Vilken eufori och glädje. Det var dock nära att vi fått sätta den i halsen. För strax efter målet fick Anton Tinnerholm en horribel frispark emot sig efter att Mervan Celik dragit ned Anton. I det läget förstår jag att Anton, taggad till tusen, blev förbannad. Men som officer är det förstås svårt att ha känsla och överseende och Johan Hamlin varnade Tinnerholm.
Det är sedan sorgligt att se att så kallade stjärnspelare som Celik och Wanderson så lätt får frispark, medan andra inte får det vid en liknande situation. Men det är bara att leva med det och försöka strunta i domsluten och fokusera på spelet.
Men nu föll det sig så olyckligt att Mattias Mete slarvade bort bollen framför eget straffområde och Anton fann ingen annan nåd än att gå hårt fram precis utanför straffområdet. Anton fick därmed ytterligare ett gult kort och blev utvisad. Dessutom fick GAIS alltså samma läge som vi men Wanderson sköt över och vi kunde hålla undan till en mycket viktig triumf. Att vinna även i Allsvenskan när vi inte är på topp tyder på en enorm styrka
Henrik Gustavsson hade inte allt för mycket att avstyra och hade inte mycket att göra på målet som verkligen var ett välplacerat skott. Det var dock några luriga skott utifrån och en del ingripanden i luftrummet som Fimpen klarade bra. Någon snedspark blev det men det var han sannerligen inte ensam om.
Försvaret var denna gång mer samlat och det blev inte samma hawaiispel som mot Örebro, vilket förstås gjorde det lättare.
Daniel Hallingström växer all mer upp till en stöttespelare i Allsvenskan och fick nu äran att göra sitt första allsvenska mål med en kanonnick. I övrigt höll han stången i luftrummet precis som Alberis da Silva, som dock slarvade för mycket i passningsspelet. Klassen på våra mittbackar är trots, vad många påstår, god och det är en styrka att ha tre mittbackar som kan gå in i vilken match som helst trots att den främste försvararen i fullgod form, Erik Moberg, inte är tillgänglig.
Anton Tinnerholm växer allt mer in i den allsvenska kostymen och U21-landslaget bör inte vara långt borta. Det var tråkigt med utvisningen. Denna fick ju som tur var ingen betydelse för den här matchen, men 21-åringen missar matchen mot Gefle.
Tur i oturen då att Allan Olesen fick en del speltid i den här matchen för att spela in sig ytterligare i laget för det mesta tyder på att han nu får spela högerback på tisdag. Men Tom Pettersson kanske är tillbaka och någon av mittbackarna får ta klivet ut på högerkanten? Hursomhelst så gjorde inte Allan något större misstag utan spelade säkert.
Jesper Arvidsson leder den allsvenska skytteligan med två mål tillsammans med Viktor Prodell! Två mål på två matcher av en vänsterback är inte illa. Och det var en skön revansch för Jeppe att sätta frisparken efter den nonchalanta bollbehandlingen innan 1–1-målet. Vi har inte gjort något seriemål direkt på frispark sedan 2009 (Kristian Bergström hemma mot Sirius), så nu var det verkligen dags. Jag kanske är petig men Pliggs mål mot Västerås förra året var efter petning från Haris Radetinac…
Mittfältet stod inte riktigt att känna igen den här gången. Tobias Nilsson kände sig inte bekväm till höger, slog bort för många bollar och kom på efterkälken i löpningarna och det var tur att Anton var på tå bakom honom för att ta hand om Mervan Celik. Tobbe var bättre i den andra halvleken och var tryggare när han kom in centralt i banan. Assistfrisparken till Hallingströms mål var fantastiskt fin och visar att assistkungen i Superettan blir att räkna med också i Allsvenskan.
Bruno Marinho inledde ganska bra och speedade på i passningarna, men sedan föll han tillbaka i gamla ovanor och började missa för mycket i passningsspelet. En tuff match i Örebro satte säkert sina spår, då brassen ännu inte är lika vältränad som övriga spelare i truppen.
Amir Suljic låg tätt på sina motståndare och gjorde det svårt för GAIS att bygga upp sitt spel, vilket förstås tog kraft från att agera mer i offensiv riktning. Att 23-åringen har mognat visar också på att han i bästa ”Mattias Sandh”-stil fick med sig en taktisk frispark på stopptid, vilket dödade matchen.
Kristian Bergström slet på som vanligt men fick inte samma respons som speldirigent när spelet inte fick någon rytm och det blev till att börja om efter många bolltapp av från lagkamrater.
Längst fram slet Magnus Eriksson men var hårt påpassad av Ekunde och de gånger det fanns läge fastnade Mange på bollen.
Viktor Prodell fick inte häller samma utrymme som mot Örebro och byttes ut efter att ha skallat ihop med en motståndare. Förhoppningsvis är det ingen fara med honom. Oscar Möller ersatte sista 20 minuterna men fick svagt med understöd i anfallsförsöken.
Mattias Mete fick göra allsvensk debut då han bytte av Magnus Eriksson sista kvarten. Några bra aktioner hann Mete visa, men att tappa bollen utanför eget straffområde i slutet får förstås inte ske.
Nu är det åter kort omladdningstid inför matchen mot Gefle på tisdag, men gästrikarna har samma korta tid och dessutom en lång resa i benen. Efter två fina segrar ska det inte vara något problem att vara på tå igen, men räkna med ett betongförsvar där noggrannhet och tålamod är nyckelorden för att lyckas betvinga även Gefle.
Väl mött för ny match på Nya fina Kopparvallen!
Matchfakta
Åtvidabergs FF – GAIS 2–1 (0–0)
1–0 (61) Daniel Hallingström (Tobias Nilsson)
1–1 (70) Jakob Olsson
2–1 (88) Jesper Arvidsson
Utvisning ÅFF: Anton Tinnerholm (90, efter två gula kort)
Varningar ÅFF: inga i övrigt
Domare: Johan Hamlin, Bro
Publik: 4 113
Övrig statistik
Avslut totalt 5 – 14
Avslut på mål 3 – 7
Avslut i målställningen 1 – 0
Hörnor 5 – 6
Frisparkar 12 – 14
Bollinnehav 54 – 46
Offside 1 – 1
Varningar 2 – 3
Laget
Henrik Gustavsson –
Anton Tinnerholm (HM 68), Daniel Hallingström, Alberis da Silva, Jesper Arvidsson –
Tobias Nilsson (MM 68), Amir Suljic, Bruno Marinho, Kristian Bergström –
Viktor Prodell (ut 77), Magnus Eriksson (ut 81).
Inbytta ersättare: Allan Olesen (in 68 HB), Oscar Möller (in 77 F, HM 90), Mattias Mete (in 81 F).
Ej inbytta ersättare: Gustav Jansson, Andreas Johansson, Christoffer Karlsson, Alain Junior Ollé Ollé.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.