Fantastisk moral – igen!

Efter en stålande första halvlek hamnade vi på nytt i ett tvåmålsunderläge men kunde genom en enorm moral vända matchen mot GAIS till seger med 4–3.

En träningsmatch i februari väcker inte i närheten av de känslor som när allvaret har dragit igång. Trots detta är man förstås inte obemärkt under en match och denna tillställning var verkligen skiftande. Efter den första halvleken var jag mäkta nöjd.  Det såg nästan oförskämt bra ut. GAIS som lag tror jag får svårt att upprepa fjolårssuccén och det är helt klart ett lag som vi kan ha efter oss i tabellen. Atletarna har dock Wanderson som i sina bästa stunder är den bäste spelaren i Allsvenskan. Det faktum att bortalaget inte skapade mer än en målchans på hela den förta halvleken ger därför ett mycket gott betyg till vårt försvarsspel.

I den första halvleken spelade de våra årets bästa fotboll, där samtliga av våra aktörer agerade tillsammans både i försvar och anfall. Genom detta hölls laget tätt och våra spelare täckte upp för varandra på ett bra sätt. Genom samstämmigheten kunde de våra stöta med tryggheten av understöd över hela banan och Wanderson kom sällan rättvänd med bollen. Den enda riktiga chansen som GAIS skapade var efter ett inlägg från höger där Tobias Nilsson inte pressade inläggaren tillräckligt, men Kenneth Gustafssons nickmöjligheter täcktes av och bollen gick över.

Inledningen på matchen liknade den senaste A-lagsmatchen mot Eskilstuna City, där vi hade ett kraftigt spelövertag och visade upp ett välvårdat passningsspel i bra tempo, men där vi dessvärre inte lyckades utnyttja möjligheterna. Precis som mot City matades inlägg och hörnor in framför mål men det blev ingen riktig udd inne i straffområdet.

Det skulle istället till ett riktigt långskott för att vi skulle spräcka målnollan. Tobias Nilsson satte en frispark direkt mot Värnamo och nu slog han till med ett nytt vackert långskott från 25 meter, då han påpassligt såg att GAIS målvakt Henri Sillanpää stod långt ute.

Till den andra halvleken byttes Amir Suljic och Petrit Zhubi ut. In kom i stället Bruno Marinho och Alain Junior Ollé Ollé. Vårt femte nyförvärv debuterade alltså med början på högerkanten. Till en början tryckte vi på bra mot GAIS-målet och skapade chanser för en utökad ledning men sedan blev det mer hawaii-spel.

Vår tränare Andreas Thomsson har tidigare uttryckt att han inte gillar när vi byter chanser med motståndarna. Även om det är roligt att bevittna för neutrala åskådare så är det ju inte kul för oss inbitna som vill ha trygghet.

Vi har svårt att hantera hawaii-spel när motståndarna kontraslår direkt på våra attacker (det är något vi måste bli bättre på) och en extra fara denna gång var att vi hade en väldig kontroll på matchen och invaggades därmed i en falsk trygghet att vi var oslagbara.

I och med bytena fick vi ännu mer kraft i offensiven, men defensivt blev vi sårbara, då samtliga spelare ville dras med i Bruno Marinhos och Ollé Ollés offensivlusta. För Tobias Nilsson blev det också en stor skillnad att spela med Bruno, som stöter högt även när vi får ett utdraget lag i hawaii-spelet, gentemot att spela med Amir Suljic som har ett mer defensivt utgångsläge. Detta hålrum som bildades var mumma för en klasspelare som Wanderson.

Det var ändå för bedrövligt att se hur vi fullkomligt rasade samman i den försvarsmässiga organisationen och passningsspelet var under all kritik med mängder av bortslagna passningar i farliga lägen.

Tre mål gjorde GAIS på bara tolv minuter. I den 58:e minuten var det färdigt. Efter ett stolpskott passades bollen in framför mål och där slog Peter Ijeh till genom att skicka in 1–1.

I den 65:e minuten fick Wanderson komma rättvänd med fart och då kunde tyvärr ingen stoppa honom när han saxade sig igenom och satte 1–2 fri i straffområdet.

På en långboll i den 70:e minuten var Tom Pettersson före Peter Ijeh men nigerianen kunde pressa sig förbi och satte 1–3.

Vi såg ut att kollapsa fullständigt och åka på en riktig förnedring. Det var svårt att tränga undan tankarna på alla belackare som påstår sig vara ÅFF-are men som skulle såga vårt lag fullständigt och utrycka sig som så att vi skulle vara chanslösa i Allsvenskan. Vad sådana personer finner för mening med livet är svårt att förstå.

En träningsmatch är en träningsmatch men det är klart att åka på en storförlust efter att ha haft fullständigt kontroll hade satt sina spår.

Nu slapp vi dock förnedringen. Efter en frispark av Tobias Nilsson i den 75:e minuten gick bollen efterhand i en hög båge och vid bortre stolpen klippte Ollé Ollé till direkt och reducerade till 2–3 med en riktig stramare i nättaket.

Det kändes bra att vi åtminstone kunde snygga till siffrorna, men samtidigt ökades tron att vi kunde fixa oavgjort i varje fall.

I den 86:e minuten kom också kvitteringen. Magnus Eriksson var stark när han bröt fram till höger i straffområdet ner mot kortlinjen och fick iväg ett skott mot mål. Bollen gick i en hög både och Viktor Prodell hade bara att stöta in bollen i öppet mål.

Nu kände man sig mycket bättre till mods. Att ta upp ett tvåmålsunderläge är riktigt starkt gjort när allt såg så illa ut. Men tänk om vi till och med kunde vinna!

Vi hade flera chanser att avgöra matchen och det kändes verkligen som vi skulle lyckas.

I den 91:a minuten löpte Viktor Prodell in i straffområdet från höger och blev neddragen av Dime Jankulovski (som stod i andra halvlek) och vi fick därmed straff.

Magnus Eriksson studsade med bollen ett antal gånger och man började nu få en föraning om vad som komma skall, även om nervositeten bara når en procent av en straff i skarpt läge…

Tanken flög naturligtvis upp att Magnus gjorde sitt första mål förra året på straff i den sjätte matchen. Nu var det Manges femte match. Skulle han ta chansen att spräcka nollan på straff igen?

Vi hoppades alla det, men Dime Jankulovski kastade sig åt fel håll (höger) och kunde rädda. Mange var dock påpassligt framme på returen och kunde skicka in 4–3. 

Fantastiskt! Vilken vändning!

Den fick tankarna tillbaka till ett annat göteborgslag och Rambergsvallen 2008, då vi tappade 3–1 till förlust 3–4 mot Häcken, med det sista målet efter straff på stopptid. Nu visade vi att vi också kan göra mirakelvändningar.

Det är en fantastisk förmåga att plocka fram som vi tar med oss när allvaret börjar. Förra året dröjde det länge innan vi kunde vända en match, men efter att vi vänt hemma mot BP i den 15:e omgången lyckades vi också vända i Degerfors och den sanslösa vändningen i slutminuterna mot Jönköping på Kopparvallen glömmer vi aldrig.

Att aldrig ge upp utan oförtrutet jobba på är en av de viktigaste egenskaperna för att lyckas. Faktorer som hjälpte till för att vi lyckades vända denna gång var att lagledningen ingrep och gjorde åtgärder för att fixa till luckan på innermittfältet. Kristian Bergström som växt mycket i sitt defensiva arbete på senare år sattes in på innermittfältet och Tobias Nilsson tätade till höger. Anton Tinnerholm som varit sjuk en tid och nu var tillbaka orkade förstås inte fullt ut och Alberis da Silva kom in med nya krafter. Ollé Ollé bytte till vänsterkanten och genom att det blev stabilare bakåt blev vi åter giftigare framåt.

Det är verkligen små detaljer och marginaler som fäller avgörandet och mellan två skapligt spelskickliga lag som har spelare som kan utnyttja ett bra underlag blir det än mer förödande att tappa boll i farliga lägen. Det är svårt att hinna in i press när motståndarlaget väl etablerat tryck i och med att man inte kan ”räddas” av någon felstuds.

Så till spelargenomgången

Henrik Gustavsson hade det lugnt i första halvlek men fick desto mer hett om öronen i den andra akten och kan inte lastas för de tre insläppta målen då avslutarna kom i rappa avslut i fria lägen. Däremot gjorde Fimpen en fin matchavgörande räddning vid ställningen 2–3 på ett skott från nära håll.

Anton Tinnerholm hade ett fint samspel med Petrit Zhubi i den första halvleken som lovar gått, både i det defensiva och offensiva arbetet. Petrit måste dock vara lite mer rädd om bollen när han är felvänd och inte göra för svåra saker då en omställning kan vara förödande.

Alberis da Silva har gjort fina insatser på sistone, vilket är riktigt roligt. Bra också att han kan bredda sitt register genom att få chansen att prova på spelet som högerback.

Daniel Hallingström och Tom Pettersson utgjorde mittlåset. Båda var trygga i den första halvleken där Tom fullföljde sina framstötar på ett bra sätt med Danne som sammanhållande bakom. I den andra halvleken däremot blev det jobbigt då vi tappade på mitten och motståndarna med Wanderson i spetsen kom med fart. Tom såg ut att ha Ijeh under kontroll vid man-man-situationen vid det tredje målet men släppte tyvärr förbi honom. Det är dock viktiga läropengar att få nu för att vara bättre förberedd när allvaret börjar.

Jesper Arvidsson och Kristian Bergström firade stora triumfer på vänsterkanten i den första halvleken där de hittade varandra bra. I den andra akten hamnade Jesper lite för högt i banan och fick det blev besvärligt när vi tappade boll.

Amir Suljic gjorde en stabil insats på innermittfältet i första halvlek och växer som en trygg spelare. Tobias Nilsson verkar ha hittat ett allt bättre samarbete med Amir och gjorde sin hittills bästa halvlek i den första akten. Speltiden tillsammans med mer offensive Bruno har dock varit knapp, men de båda lär få mer speltid ihop för att förbereda sig för den allsvenska comebacken. Tobias måste våga kliva fram och slå passningar med mindre risk när det väl hettar till. Bollen fram till Prodell när vi fick straff var dock väldigt bra.

Bruno Marinho har sett pigg ut då han kommit in i de två senaste matcherna och är förhoppningsvis snart redo att spela från start.

Det var intressant att se Alain Junior Ollé Ollé för första gången. Kameruniern kommer helt klart vara en tillgång för oss. Med sin teknik och snabbhet är han väldigt giftig i djupled och han har förmågan att hålla tempot uppe. 24-åringen svarade för ett Imponerande volleyskott fram till 2–3 och låg bakom vändningen även i stort. Det defensiva arbetet kan arbetas upp men extra åtgärder bör vidtas för att täcka upp bakom. Det blev tufft för en tröttkörd Anton Tinnerholm och Jesper Arvidsson fick även han slita hårt när Ollé flyttades över på vänsterkanten.

Med Ollé Ollé till vänster måste Kristian Bergström åter få chansen centralt på mittfältet. Pligg har ju visat sig allt bättre i det defensiva arbetet men på pappret låter det för offensivt med honom och Bruno på mitten samtidigt men mot GAIS var det till fördel. Jag tror dock att Pligg kommer att spela en del matcher till vänster och får konkurrera med Bruno om den offensiva centrala platsen i vissa matcher.

Längst fram har ännu inte Magnus Eriksson och Oscar Möller fått till det fullt ut, vilket förstås är ett fint sparkapital. I den här matchen var det kul att se att båda jobbade hårt. Magnus gjorde ofta förtjänstfulla insatser när han tog jobb hem i defensiven, men måste bli lite mer vårdad. Tre varningar på fem spelade matcher är för mycket. Offensivt kom nu första målet för Mange även om det satt långt inne med straffreturen, men nu när det första kommit kommer fler. Spelet i övrigt ser också allt bättre ut med bland annat det fina förarbetet till kvitteringen.

Oscar Möller fick jobba mycket med svåra höjdbollar vilket han gjorde bra men i markspelet är Möller fortfarande en bit från toppformen.

Viktor Prodell är den forward som imponerat mest i träningsspelet hittills och han har också gjort flest mål, tre stycken på fem matcher (varav två från start). Man tycker kanske att Prodell skulle ha kommit in tidigare i den här matchen, men i träningsmatcherna ges vissa spelare speltid enligt en förutbestämd plan. Tio minuter var också tillräckligt för att skaka GAIS försvar. Ett mål och upphovet till den avgörande straffen talar sitt tydliga språk.

Medan GAIS byten blev till det sämre fick vi in en annan dimension med våra. Och detta trots att Erik Moberg, Christoffer Karlsson och Mattias Mete inte fanns tillgängliga denna gång. Vår trupp blir allt bredare och det finns olika spelartyper som verkligen kan förändra en matchbild tillskillnad för några år sedan. Konkurrenssituationen är också god. Att U21-laget dessutom besegrade IFK Norrköping med 2–0 i veckan, trots att IFK hade fler A-truppsspelare vittnar också om en fin återväxt bland juniorerna.

En anledning till skiftningar i träningsmatcher är olika uppställningar men i den här matchen ställde båda lagen upp med så när det bästa för dagen. En annan aspekt är att lagen i träningsspelet nästan helt fokuserar på sitt eget spel och bryr sig mindre om vilka spelare motståndarna ställer upp med.

Vi har nu slagit två allsvenska lag av tre men vi måste ha en större skärpa genom hela matcherna för att undvika de djupa dalarna vi har haft. Vi har visat att det går att hämta upp underlägen men med större koncentration ska vi inte behöva hamna i de situationerna.

Det var kul att 744 personerhade sökt sig till Kopparvallen i vårsolen. Det visar på att intresset trissas upp. Publiksiffran var för övrigt en vanlig siffra i division I på 1980- och 1990-talet, för att vi ska få lite perspektiv.

Matchfakta

ÅFF – GAIS 4–3 (1–0)

1–0 (28) Tobias Nilsson

1–1 (58) Peter Ijeh

1–2 (65) Wanderson

1–3 (70) Peter Ijeh

2–3 (75) Alain Junior Ollé Ollé

3–3 (86) Viktor Prodell

4–3 (91) Magnus Eriksson

Varning ÅFF: Magnus Eriksson  

Domare: Jim Petersson, Godegård

Publik: 744

Laget

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm (ut 74), Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –

Petrit Zhubi (ut 46), Tobias Nilsson (HM 75), Amir Suljic (ut 46), Kristian Bergström (MM 75) –

Magnus Eriksson, Oscar Möller (ut 80)

Inbytta ersättare: Alain Junior Ollé Ollé (in 46 HM, VM 75), Bruno Marinho (in 46 MM), Alberis da Silva (in 74 HB), Viktor Prodell (in 80).

Ej inbytta ersättare: Gustav Jansson,  Andreas Johansson, George Tanzi, Emmanuel Dogbe. 

Två matcher två segrar

Under veckan har dubbla matcher spelats på Kopparvallen och vi vann båda, 2–0 mot Motala och 3–2 mot Eskilstuna City.

Vad kan man vänta sig mot ett lag som åkt ur division I och ett annat som precis tagit steget upp i division I? Förhoppningarna från de flesta av oss var säkert att vi skulle få ordentlig fart på anfallsspelet och vinna klara och stabila segrar.

Motala AIF besegrades i fjolårets genrep med hela 5–0. En lika stor seger kan man naturligtvis inte förvänta sig, då vi i fjol låg mycket längre fram än Motala och att vi då ställde upp med ett mer ordinarie lag.

Vi vann i år med 2–0, vilket resultatmässigt är helt okej, men visst hade jag hoppats på lite mer fart och fläkt. De våra var sega efter en tuff träningsperiod mot Kalmar FF och likadant såg det ut nu. Det var inget tryck i passningarna och tillställningen var rätt slätstruken. Stundtals blixtrade de våra till men perioderna varade egentligen inte längre än enstaka anfall. Två mål blev det och Oscar Möller låg bakom båda. 1–0 nickades han in i den 25:e minuten efter att Christoffer Karlsson skickat in bollen efter hörna. Vid 2–0 spelade Magnus Eriksson fram till Oscar Möller som kom fri, men fick lite dålig vinkel och skottet (?) såg ut att gå utanför men provspelare Emmanuel Dogbe störtade fram och styrde in bollen i öppet mål.

Med tanke på att vi hade ett oerfaret mittfält med från höger Emmanuel Dogbe, Christoffer Karlsson, George Tanzi och Jesper Engstrand kunde man inte begära att vi skulle dominera fullständigt.

Provspelaren Emmanuel Dogbe visade inte mycket mot Kalmar FF, men hade nu betydligt mer spring i benen lite som en Bruno Marinho i juniorformat. Dogbe är liten och tunn men inte rädd att gå in i kampen. Även om han spelade större delen av matchen som högermittfältare var ghananen ofta centralt i banan. Spelsinne finns men han är inte mogen för Allsvenskan, inte ännu i varje fall. Men 19-åringen är en intressant spelare. Målet var frukten av att vara påpasslig i sin löpning även om det såg ut att vara offside.

Christoffer Karlsson fick ta ett stort ansvar på det unga mittfältet och Stoffa bidrog med mycket energi men passningskvaliteten var inte tillräckligt god.

George Tanzi har fått en hel del speltid i träningsmatcherna och drar lärdom av detta. Innermittfält var ovant, vilket syntes då han var lite vilsen stundtals, men när 17-åringen klev ner som mittback i den andra halvleken visar han att han har potential med lugnt och säkert agerande.

Jeper Engstrand fick möjligheter att kliva fram på vänsterkanten men vågade inte riktigt och tog ofta en säkrare väg. 18-åringen fick dock i väg ett bra skott tidigt i matchen som kunde ha resulterat.

Gustav Jansson hade inga större bekymmer att freda sitt mål och har på det stora gjort det bra under försäsongen hittills då han fått bra matchning.

I backlinjen fanns ytterligare en provspelare i form av Ásgeir Ásgeirsson. Islänningen visade prov på tuffhet i närkamperna och ville gärna gå framåt. Ett solklart gult kort och ett obefogat gult kort gjorde att han tyvärr blev utvisad i slutet av matchen. 24-åringen föll lite för tydligt i närkampen med en MAIF-spelare i straffområdet och men borde ändå ha fått straff. Tuffheten gillade jag, men det får inte gå överstyr. Passningskvaliteten måste upp ett snäpp och frågan är om han hänger med i allsvenskt tempo när han ibland var sent ute mot ett division II-lag?

I backlinjen överlag var det annars stabilt. Alberis da Silva kom tillbaka fint efter matchen mot Kalmar FF och agerade tryggt under hela matchen. Det var också en lagom match för Erik Moberg att spela 60 minuter, där han relativt enkelt kunde stoppa bortalagets anfallsintentioner.

Andreas Johansson spelade vänsterback och man hade hoppats på att han skulle ha kommit med mer i offensiven.

Mest förhoppningar hade vi på den starka anfallsduon Oscar Möller och Magnus Eriksson. Oscar infriade till viss del förhoppningarna genom ett mål och en assist. Stundtals dundrade Möller fram på sitt karakteristiska sätt, men det fattas fortfarande i bollbehandlingen. Men det kommer när allvaret kommer i gång. Det är jag övertygad om.

Magnus Eriksson blixtrade till och låg bakom en hel del mållägen men under långa perioder kom han bort och gick långt ned i banan för att få boll. Mange behöver spela lite enklare för att få fart på spelet och målskyttet kommer. Förra året gjorde Magnus mål först i den sjätte träningsmatchen hemma mot Jönköping, på straff.  Första spelmålet gjorde 21-åringen i genrepet mot Motala. Sedan blev det hela 15 mål i seriespelet!

Jag är inte ett dugg orolig för Oscar och Magnus kommer att göra stor nytta för oss när Allsvenskan drar igång, men konkurrensen är förstås hård.  

Förutom George Tanzi och Jesper Engstrand byttes ytterligare fyra tipselitspelare in.

Simon Esséus spelade vänstermittfältare under den andra halvleken och visade på fina kämpartakter men fick inte det rätta flytet i bollbehandlingen. Oskar Ajaxson kom också in på mittfältet men fick snart en smäll och tvingades utgå. Gustav Tinnerholm spelade högerback under några minuter och är väldigt lik sin storebror Anton både till utseendet och spelstil. William Nordenström fick också känna på seniorspel genom att komma in de sista minuterna.

Vid torsdagens match mot Eskilstuna City FK var startuppställningen en helt annan, så när som på en position. Alberis da Silva spelade nämligen båda matcherna från start. I sjuke Anton Tinnerholms frånvaro spelade Alberis högerback.

Med ett mer erfaret och starkare lag började vi betydligt bättre än mot Motala. Det var mycket bättre tryck i passningarna, som därmed drev upp tempot och gav oss ett kraftigt övertag de 35 första minuterna. Chanser radades upp men tyvärr gav det ingen utdelning och som så ofta när bollen inte vill gå in stagnerar spelet lite. Så skedde också nu och gästerna tilläts sticka upp när det blev för lojt och passivt.

Efter ett snabbt anfall kom Emil Fritzell helt ren och chippade över Henrik Gustavsson och forcerade sedan in 0–1 i den 43:e minuten. Två minuter senare skickade Eskilstuna in en hörna från höger. Henrik Gustavsson var inte helt lyckad i sin bollmotning och Jesper Arvidsson fick inte bort bollen ordentligt utan Markus Wahlström kunde trycka in 0–2 på volley invid det främre hörnet.

Det var alltså en rejäl uppförsbacke inför den andra halvleken men det väckte också en björn som slumrat till. Efter bombardemang mot bortamålet i den 68:e minuten kunde tillslut Tom Pettersson trycka bollen i mål. Bara sex minuter senare var det kvitterat då Jesper Arvidsson mycket elegant skruvade in 2–2 i det bortre krysset. Vändningen fullbordades i den 79:e minuten då Jesper Arvidsson med stor vilja tog sig in längsmed vänster kortlinje och slog bollen snett bakåt där Viktor Prodell satte upp 3–2 i nättaket.

Henrik Gustavsson var tillbaka i målet efter några matchers frånvaro och verkade lite ringrostig med ett par missar, men i det stora hela var det en rätt lugn afton för honom.

Alberis da Silva fick alltså mycket speltid under dagarna två och överraskade positivt som högerback. Kanske låg han lite väl offensivt men brassen tog sig fint fram på kanten flera gånger och var bolltrygg utan några större misstag.

Daniel Hallingström och Tom Pettersson blev inte så hårt ansatta, men Danne fick en smäll på foten i slutet av första halvlek vilket var olyckligt då bortalaget utnyttjade detta och gjorde två mål. Andreas Johansson ersatte men hann inte in till det första målet. I den andra halvleken bidrog också Ante till att hålla tätt bakåt.

Jesper Arvidsson var lite ojämn under matchens gång men när han visade sig från sin bästa sida i början på matchen och framför allt i andra halvlek, var han mycket bra. Förarbetet till segermålet var ett verk av teknik, beslutsamhet och en enorm vilja då han tog sig fram vid kortlinjen och serverade Prodell på silverfat.

Patrit Zhubi har haft ljumskproblem och det syntes att han inte var lika vass som mot Mjällby, men att trollhättanförvärvet är ett gott tillskott råder det inget tvivel om.

Tobias Nilsson och Amir Suljic spelade på innermittfältet. Amir är trygg med bollen och har mognat i sitt närkampspel, med bättre avvägning när det gäller att stöta fram eller att täcka av farligt område. Men för mer speltid måste Suljic våga spela mer framåt. Tobias har haft en lite tyngre period, men är en bra spelare i grunden vilket kommer visa sig framöver.

Kristian Bergström kom fram med många inlägg, men vi fick ingen utdelning på dem i den första halvleken men samarbetet med Jesper Arvidsson gav frukt i den andra halvleken.

Längt fram imponerade Viktor Prodell med sin karakteristiskt goda bollbehandling och som jag nämnt i tidigare inlägg är ser han kvickare ut i steget än förra året. Dessutom fick Prodell till sist göra mål och framtiden ser ljus ut för 23-åringen.

Mattias Mete är en kraftfull spelare som nu var bättre på språng än mot Kalmar och spelade lite rakare även om han kan släppa bollen ännu snabbare i vissa lägen. Ett riktigt friläge och ett ”nästanfriläge” fick 24-åringen men dessvärre blev det inga mål. Men målen kommer det är jag säker på.

Jag har nämnt det flera gånger tidigare och nu fick vi ytterligare en gång se hur viktig Bruno Marinho är för vårt spel. Brassens kvicka ettriga steg som ständig framstötare från sin centrala position på mittfältet ger vårt spel en ytterligare dimension. När Bruno kom in i den 63:e minuten dröjde det bara 16 minuter innan matchen var vänd. Naturligtvis var det inte bara Brunos bedrift, men vi vann bollar högre upp i plan och kunde etablera ett tryck som gav utdelning mot ett tröttkört motstånd.

Christoffer Karlsson kom in samtidigt som Bruno och bidrog också med energi från sin högerbacksplats, där Stoffa överraskade positivt.

Tipselitspelarna Simon Esséus och William Nordenström fick hoppa in även i denna match och den förstnämnde kom i ett fint målläge men fick ingen ordning på avslutet.

Summa summarum tycker jag att utfallet av dessa båda matcher var godkänt. Förhoppningen hade varit att vi uppträtt mer jämnt och säkert, men den starka vändningen mot Eskilstuna är bra att ha med sig. Individuellt sett finns det en hel del spelare som kan betydligt bättre, men detta är en tuff uppbyggnadsperiod och det är först om en och en halv månad som formen ska vara på topp. Efter några dagars vila tror jag på piggare ben överlag i tisdagens U21-match på Kopparvallen mot IFK Norrköping och lördagens A-lagsmatch hemma mot GAIS på lördag.

Matchfakta

ÅFF – Motala AIF 2–0 (1–0)

1–0 (25) Oscar Möller (Christoffer Karlsson)

2–0 (56) Emmanuel Dogbe (Oscar Möller)

Utvisning ÅFF: Ásgeir Ásgeirsson (80, efter två gula kort)

Varningar ÅFF: Magnus Eriksson

Domare: Patric Nyrenvall, Linköping

Publik: 150

Laget

Gustav Jansson –

Ásgeir Ásgeirsson (utv 80), Erik Moberg (ut 60), Alberis da Silva, Andreas Johansson –

Emmanuel Dogbe (MM 65), Christoffer Karlsson, George Tanzi (MB 60), Jesper Engstrand (ut 46) –

Magnus Eriksson, Oscar Möller.

Inbytta ersättare: Simon Esséus (in 46, VM), Oskar Ajaxson (in 60 MM, HM 65, ut 87), Gustav Tinnerholm (in 84 HB), William Nordenström (in 87).

Ej inbytt ersättare: Linus Oskarsson (mv)

Matchfakta

ÅFF – Eskilstuna City FK 3–2 (0–2)

0–1 (43) Emil Fritzell

0–2 (45) Markus Wahlström

1–2 (68) Tom Pettersson

2–2 (74) Jesper Arvidsson

3–2 (79) Viktor Prodell (Jesper Arvidsson)  

Domare: Magnus Ahlsén, Linköping

Publik: 240

Laget

Henrik Gustavsson –

Alberis da Silva (ut 63), Daniel Hallingström (ut 43), Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –

Petrit Zhubi (ut 74), Tobias Nilsson, Amir Suljic (ut 63), Kristian Bergström –

Viktor Prodell (ut 91), Mattias Mete.

Inbytta ersättare: Andreas Johansson (in 43 MB), Christoffer Karlsson (in 63 HB), Bruno Marinho (in 63 MM), Simon Esséus (in 74 HM), William Nordenström (in 91 F).

Ej inbytt ersättare: Gustav Jansson

Ingen rolig lördag

Det såg lovande ut från start men sedan var det roliga slut och Kalmar FF sprang ifrån till 3–0.

Förutsättningarna för att spela fotboll var mycket bättre än mot Mjällby senast med bara ett par minusgrader och därmed ett fint underlag. Förhoppningarna var därmed goda.

På Kalmar FFs hemsida uttalade sig den assisterande tränaren Gilles Stille:

”…Det känns positivt i truppen och jag tror vi kan stå upp bra mot Åtvidaberg.”

Det verkar alltså som om vi har fått lite respekt även från de allsvenska konkurrenterna. Det kändes också som om denna respekt infann sig i början på matchen då vi tog tag i taktpinnen och hade ett visst övertag. Det var dock lite för dåligt tryck i passningarna och motståndarna hann ofta in i sin press när våra spelare fick vänta in bollen istället för att ta med sig bollen förbi sin bevakare.

Självklart kan man inte begära att fjolårets fina hemmaspel ska sitta som en smäck så här tidigt på säsongen, men genom att bortaspelarna kom tätt inpå våra spelare blev det lite stressigt och slarvfel begicks i passningsspelet.  Kalmar utnyttjade detta och kom med omställningar när vi flyttat upp folk i banan. Det kändes ändå snöpligt då Kalmar tog ledningen på straffspark. Alberis da Silva fick lite oturligt en uppstudsande boll på handen i den 17:e minuten. Markus Thorbjörnsson stegade fram och placerade elvametaren till vänster. Gustav Jansson gick åt rätt håll men nådde inte bollen.

Efter detta tog KFF över matchen och i den 33:e minuten fick bortalaget åter straff. Flyfotade Jonathan McDonalds löpte sig fri, i vad som såg ut att vara solklart offside, men spelet fortgick och Alberis da Silva fällde costaricanen i straffområdet. Alberis blev därmed målchansutvisad. Det är små marginaler i fotbollens värld. Denna gång slogs straffen av Jonathan McDonald själv men Gustav räddade bollen via sin vänstra stolpe och returen sköts utanför. Tom Pettersson byttes in kort senare och det blev därmed fortsatt spel med elva man på plan.

Domarinsatsen från fifatrion var för övrigt inget vidare och en av de assisterande domarna skällde mot vår bänk (Stefan Wittberg) så att det ekade över hela Kopparvallen. Det är väl lämpligt att domarna föregår med gott exempel genom att hålla god ton. Som förtydligande på insatsen kan nämnas att de största jublen på Kopparvallen kom när Stefan Wittberg äntligen hittade rätt med offsiden…

Vi måste självklart vara inställda på att vi åter kommer att få med oss mindre av domarna än våra etablerade konkurrenter i Allsvenskan.

Vi började den andra halvleken bra med spelövertag och en del fina anfall i fart. Jesper Arvidsson störtade fram på Anton Tinnerholms inlägg men sköt utanför. Men bästa chansen fick Kristian Bergström efter ett fint anfall där Jesper Arvidsson vann boll högt och spelade fram till Magnus Eriksson som höll i bollen och hittade Bergström till vänster i straffområdet. Skottet var rappt men Wastå svarade för en bra räddning.

Kalmar stack dock upp och Gustav Jansson gjorde en bra räddning när Jonathan McDonald kom fri. 0–2 i den 63:e minuten kom ändå som en liten chock då vi var på gång. Ingen press sattes på Henrik Rydström som från höger enkelt kunde skicka in en boll centralt där McDonald helt tappades bort, kom fri och satte bollen i det främre krysset.  Bara tre minuter senare var det rullgardinen ner. Ingen stötte fram när KFF höll bollen framför vårt straffområde och två kalmarspelare komma helt fria i straffområdet. Daniel Mendes kunde därmed enkelt vinkla in 0–3 till höger om Gustav.

Mattias Mete fick sedan en fin chans men nickade rakt på målvakten, men återstoden av matchen var riktigt dålig från vår sida och väldigt trist att bevittna.

Naturligtvis känns det inte bra att förlora. Och definitivt inte med 0–3. Även om siffrorna inte speglade spel- och chansfördelningen. Vi hade hela tiden svårt att få grepp om Kalmars nye costarican Jonathan McDonald, som var väldigt rörlig och ofta sökte sig till den fria ytan mellan våra mittbackar och innermittfältare.

Våra mittbackar Daniel Hallingström och Alberis Da Silva låg ofta lågt och ingen av dem vågade riktigt stöta upp. Alberis hade dessutom en olycklig dag genom två orsakade straffar och utvisning. Visst var det otur med domsluten, men det handlar också om att vara på tå från början för att inte komma efter. Tom Pettersson kom in efter utvisningen och visade återigen att han har väldigt stor potential genom att våga gå fram när så kräver, men också att vara följsam och täcka av farligt område. Tom har dessutom bättre adress på sina brytpass än övriga i backlinjen.

Erik Moberg gjorde säsongsdebut som högerback för att komma i gång med matchningen. Givetvis kunde man inte kräva underverk på den ovana positionen och Erik hamnade på efterkälken några gånger. Det syns att Moberg tyvärr inte är fri från sina smärtor i baksidan på låret. Vi får verkligen hoppas att smärtan släpper för honom. En Erik Moberg i fin form är väldigt värdefull för oss.

Det var planerat med ett rätt tidigt byte för Moberg och George Tanzi fick åter chansen på högerbacksplatsen. Även om 17-åringen kom fel på det andra målet så tyckte jag mig ändå se framsteg mot tidigare genom ett bekvämare positionsspel, bättre tajming i attackerna samt ett mer bestämt passningsspel. Främst då i början på andra halvlek.

Ett glädjeämne är att hela tre stycken av våra tipselitspelare födda 1994 kommer att delta under Bosöns P18-landslagsläger framöver. Förutom George Tanzi – William Ankarhake och Simon Esséus.

Jesper Arvidsson hade sin bästa period i matchen i början på andra halvlek, då han vann flera bollar högt upp och iscensatte snabba anfall.

Jag har varit inne på det förut, att Tobias Nilsson och Christoffer Karlsson båda trivs med en lägre utgångsposition. Mot ett sämre lag som Värnamo gick det bra, men inte mot Kalmar. Men om ingen av dem stöter fram blir vi ett ganska lätt byte att spela förbi. En spelartyp som Bruno Marinho behövs verkligen för att stöta fram med sina kvicka steg. Och förhoppningen är att Bruno åter kan få speltid i någon av veckans matcher mot Motala på onsdag eller mot Eskilstuna på torsdag.

Anton Tinnerholm är kompetent både som högerback och högermittfältare, men fick som övriga mittfältsspelare inte till det denna lördag. Kristian Bergström på andra kanten kom också ofta bort.

Provspelaren Emmanuel Dogbe från Ghana kom in i den 66:e minuten istället för Anton Tinnerholm. Det var inget tacksamt läge, men nog hade jag hoppats att 19-åringen skulle ha sprungit betydligt mer då han tydligen visat på löpstyrka under träning.

Längst fram har ännu Magnus Eriksson en bit till fjolårets form och bollarna rinner ifrån honom som vi inte är vana att se. Denna gång startade Mange tillsammans med Mattias Mete som inte heller fick till det. Västeråsförvärvet måste få upp tempot i kroppen och inte konstra till det så mycket. Detta genom att skapa sig en bättre överblick innan han får bollen för att sedan vidareleverera snabbare. Styrkan för att hålla emot sin motståndare har han redan.

Gustav Jansson fick alltså chansen för andra matchen i rad mot allsvenskt motstånd. Tyvärr fick han släppa in tre mål men han kan inte lastas för något av dem. Han gick åt rätt håll på båda straffarna och lyckades styra den andra i stolpen. På tvåan var Gurra chanslös på det rappa skottet i främre klykan och vid det tredje kom två röda fria. Dessutom gjorde Gustav några fina räddningar och visade på pondus i luftrummet. Det som fortfarande finns störst utvecklingspotential i är det offensiva spelet, att sätta igång spelet snabbare och med bättre kvalitet.

Amir Suljic, Viktor Prodell och Oscar Möller kom in med kvarten kvar men kom inte upp i tillräckligt kvalité för att förändra matchbilden. Andreas Johansson gjorde också ett kort inhopp.

Nej, det här var ingen rolig lördag. Självklart kommer inte säsongen att bli en dans på rosor alla gånger och under en försäsong blir ofta skiftningarna större mellan enskilda matcher. Även om man givetvis alltid vill vinna allt, så kan det vara nyttigt att få sig en tankeställare i träningsmatcher där inga poäng förloras, som att vi måste spela med bättre fart på bollen, vara aggressivare samt att hålla fokus på spelet och inte på domaren, för att vi ska lyckas i Allsvenskan.

Matchfakta

ÅFF – Kalmar FF 0–3 (0–1)

0–1 (17, straff) Markus Thorbjörnsson

0–2 (63) Jonathan McDonald

0–3 (66) Daniel Mendes

Utvisning ÅFF: Alberis da Silva (33), Tom Pettersson bytts in

Varningar ÅFF: Tobias Nilsson

Domare: Jonas Eriksson, Stockholm

Publik: 570

Laget

Gustav Jansson –

Erik Moberg (ut 43), Daniel Hallingström, Alberis da Silva (utv 33), Jesper Arvidsson –

Anton Tinnerholm (ut 66), Christoffer Karlsson, Tobias Nilsson (ut 75), Kristian Bergström (ut 87) –

Magnus Eriksson (ut 75), Mattias Mete (ut 75)

Inbytta ersättare: Tom Pettersson (in 35 MB), George Tanzi (in 43 HB), Emmanuel Dogbe (in 66 HM),

Amir Suljic (in 75 MM), Viktor Prodell (in 75 F), Oscar Möller (in 75 F), Andreas Johansson (in 87 VM)

Ej inbytt ersättare: Linus Oskarsson

Fin start på försäsongen

Det var inte de bästa förutsättningarna men de våra stod framförallt för en bra första halvlek när årets första match mot en seriekonkurrent gick av stapeln på en svinkall Kopparvallen. 1–0-segern grundlades med ett fint mål från första halvlek och ett bra försvarsspel i den andra akten.

Att sätta sig i respekt hos sina kommande lag inför seriespelet är alltid bra och känns extra viktigt nu när vi gör comeback i Allsvenskan. Det känns därför skönt att vi lyckades besegra Mjällby, som vi också haft svårt emot de senaste åren.

Det var en match med två ansikten, där vi ägde den första halvleken näst intill totalt och borde haft en ledning med åtminstone ytterligare ett mål. Medan Mjällby var det lag som skapade chanser i den andra akten.

Vi tog tag i taktpinnen från början och även om det var svårt med fästet och planen var lite hård så spelade de våra stundtals riktigt bra fotboll. Med fint rull och med ett varierat spel kunde vi ganska enkelt såga oss igenom bortalaget som var märkbart passivt under den första halvleken. Värnamo bjöd på bättre motstånd.

Det blev lite väl många misstag i passningsspelet för att vi skulle skapa ännu fler öppna lägen men det skapades ändå flera klara målchanser. Redan i den fjärde minuten var det ytterst nära 1–0. Viktor Prodell löpte bra till vänster och fick en fin boll från Jesper Arvidsson. Viktor spelade in bollen där Petrit Zhubi kom stormade och trollhättanförvärvet sköt i stolpens insida uppe vid krysset.

I den 17:e minuten spelade Zhubi istället fram, till Anton Tinnerholm som sköt strax utanför.

I den 31:a minuten tog vi äntligen ledningen efter ett mycket vackert omställningsmål. Tom Pettersson nickade undan ett inlägg. Amir Suljic lyfte fram bollen till Petrit Zhubi som nickade vidare till Oscar Möller. Västervikarn mötte med en direktvolley som landade perfekt framför fötterna på Viktor Prodell som tog en mycket bra löpning från höger, höll i bollen vid kortlinjen och spelade snett bakåt. Petrit Zhubi mötte bollen perfekt och sköt vackert in 1–0 i det vänstra krysset.

Mjällby kom in i matchen i slutet av första halvlek men blev giftiga första i andra akten då de tog över matchen och skapade en hel del framåt. Det var då extra roligt att Gustav Jansson svarade för flera kvalificerade räddningar och reflexräddningen på Robin Strömbergs nick i den 84:e minuten var riktigt svettig. En gång missade Gurra grovt men som tur var nickade Andreas Blomqvist då i ribban. Men de många fina räddningarna gör att Gustav hamnar på ett klart plus. förhoppningsvis kan han fortsätta att leverera jämnare insatser framöver och därmed på allvar kunna konkurera med Henrik Gustavsson.

I backlinjen svarade ånyo Anton Tinnerholm för en stabil insats även om han inte kom fram lika ofta i offensiven i första halvlek som vi är vana vid. Men i Allsvenskan får han förstås vara lite mer återhållsam.  I den andra halvleken flyttades sedan 20-åringen upp ett snäpp. George Tanzi kom då in och tog hand om högerbacksplatsen. Anton var naturligtvis mer delaktig i offensiven i andra halvlek och jobbade hårt.

George Tanzi visade att han har potential att slå sig in i A-truppen. 17-åringen hade lite svårt att hänga med i svängarna ibland, men från rätt utgångsposition lyckades han avvärja på ett bra sätt flera gånger och har dessutom ett bra passningsspel i sig. Mittback är förövrigt hans bästa position.

Mittförsvaret denna gång bestod av Alberis da Silva och Tom Pettersson. Tom har väldigt snabbt kommit in i gänget och gjorde en strålande första halvlek, med resoluta framstötar och fina brytningar. Vid ett tillfälle kom han dock sent och drog på sig en varning. Det blev även ett gult kort mot Värnamo och i seriespelet får han passa sig för att inte dra på sig onödiga kort. Det känns ändå mycket bra att mina förhoppningar om att 21-åringen skulle vara en stötande mittback har slagit väl in. Jag gillar också trollhättangrabbens huvudspel, som är resolut och genom att han kollat upp läget innan nicken skickar han också iväg bollen till rätt adress.

Eftersom Alberis da Silva också var mycket bra i luften kom Mjällbys toppduo Marcus Ekenberg och Erton Fejzullahu sällan till lägen. Alberis gjorde det också bra i markspelet och svarade inte för några stora fadäser. I andra halvlek var dock båda mittbackarna lite passiva i vissa lägen.

Jesper Arvidsson ökade speltiden till 76 minuter i denna match och hade inga problem att hålla undan i första halvlek. Jeppe kom också fram bra på vänsterkanten och låg bakom en hel del även om de avgörande passningarna normalt har bättre träffsäkerhet.

Andreas Johansson fick åter hoppa in. Denna gång under en tuffare period, men 20-åringen tog kampen och höll undan.

Petrit Zhubi spelade åter från start på högerkanten och svarade för en riktigt stark första halvlek. Uddevallasonen visade intressanta kvaliteter mot Värnamo och visade nu verkligen att han kan bli ett utropstecken i Allsvenskan. 23-åringen låg bakom väldigt mycket i offensiven. Med sina snabba, kvicka och ettriga steg vann han många bollar och var ständigt på hugget i djupled. Målet var mycket välförtjänt med tanke på stolpskottet i början av matchen.

På innermittfältet startade Tobias Nilsson och Amir Suljic. Tobias var inte lika bra som mot Värnamo och verkar ha det svårare med kylan än de flesta andra. Utan att sticka ut svarade ändå falkenbergsförvärvet för en stabil insats.

Amir Suljic spelade också säkert och svarade för en bra defensiv insats med bra täckspel. I det defensiva spelet har Amir verkligen utvecklats men måste våga mer i offensiven. 22-åringen måste lära sig att se alternativa offensiva passningar innan han får bollen, för nu tar han oftast det säkra för det osäkra och slår bollar i sidled eller bakåt.

Christoffer Karlsson bytte av Tobias efter en timmes spel och började piggt men hamnade sedan lite för mycket på mellanhand. Insatsen mot Värnamo visar dock att Stoffa är på rätt väg.

Kristian Bergström spelade dryga 80 minuter till vänster och brukar vara mer delaktig i spelet. Pligg ville dock visa att han ogärna släpper frisparkarna ifrån sig och slog en bra frispark mot främre krysset som målvakten Alexander Lundin gjorde en bra räddning på.

William Ankarhake, som har varit ungdomsspelare i skotska storlaget Celtic, kom in sista tio minuterna och gjorde därmed A-lagsdebut. Det var ett tufft läge att komma in men 18-åringen gjorde så gott han kunde.  Jämngamla Jesper Engstrand gjorde också A-lagsdebut med några minuters speltid på högerkanten.

Längst fram startade Oscar Möller och Viktor Prodell. Möller verkade inte trivas i kylan och med underlaget och kom inte till sin rätta. Viktor ser dock ut att ha kommit igång riktigt bra. Prodell som gjorde ett djupledsmål mot Värnamo, kom nu på djupet flera gånger och låg på detta sätt bakom målet. Dessförinnan bäddade 23-åringen när Zhubi sköt i stolpen. Eskilstunasonen ser ut att ha blivit lite snabbare i steget, vilket förstås är väldigt glädjande i kombination med hans redan förträffliga teknik att ta emot och förpassa bollen vidare.

Mattias Mete bytte av Oscar Möller i paus och började andra halvlek piggt, men mattades sedan något. Västeråsförvärvet har ändå visat sina kvaliteter genom styrka och ett gott sätt att ta emot och driva vidare med bollen.

Magnus Eriksson kom in sista halvtimmen och försökte verkligen men 21-åringen lyckades inte hitta det där riktiga flytet. De rätta bollarna var dessutom mer ovanliga i den andra halvleken. Mange gjorde dock en bra löpning när han kapades av Patrik Rosengren, som därmed blev målchansutvisad i den 79:e minuten.

Vi slog Mjällby men gjorde långt ifrån någon toppinsats vilket visar att vi fortfarande är svårslagna. Kanske ett oavgjort resultat speglat den chansmässiga fördelningen mer, men som bekant gäller det att göra mål på sina chanser. MAIF saknade några tongivande spelare men vi saknade också vår ordinarie målvakt Henrik Gustavsson, fjolårets mittlås (Erik Moberg och Daniel Hallingström) samt Bruno Marinho på mittfältet. Dessutom bytte vi in fler spelare (juniorer) än Mjällby.

Även om blekingelaget kommer att få in fler spelare i sitt lag, gjorde klart med Trelleborgs Marcus Pode i går, så tror jag definitivt att vi kan hålla listerlänningarna bakom oss i tabellen. Vi kommer säkerligen få in åtminstone ett par spelare till en redan stark trupp.

Precis som i fjol visade gästande lag att de inte hängde med på Kopparvallen genom Patrik Rosengrens utvisning. Men bortalaget fick sätta in en spelare och vi fick inget numerärt överläge. I seriespelet får de dock inte det.

Nästa lördag får vi besök av ytterligare ett allsvenskt lag i form av Kalmar FF och förhoppningsvis blir det då lite varmare…

Matchfakta

ÅFF – Mjällby AIF 1–0 (1–0)

1–0 (31) Petrit Zhubi (Viktor Prodell)

Utvisning Mjällby: Patrik Rosengren (79)

Varningar ÅFF: Tobias Nilsson, Tom Pettersson

Domare: Jim Petersson, Godegård.

Publik: 352

Laget

Gustav Jansson –

Anton Tinnerholm (HM 46, ut 89), Alberis da Silva, Tom Pettersson, Jesper Arvidsson (ut 76) –

Petrit Zhubi (ut 46), Amir Suljic, Tobias Nilsson (ut 62), Kristian Bergström (ut 81) –

Viktor Prodell (ut 62), Oscar Möller (ut 46).

Inbytta ersättare: George Tanzi (in 46 HB), Mattias Mete (in 46 F), Christoffer Karlsson (in 62 MM), Magnus Eriksson (in 62 F), Andreas Johansson (in 76 VB), William Ankarhake (in 81 VM), Jesper Engstrand (in 89 HM).