Det var bara HALLELUJA som fattades

Måndagen den 27 februari var det väckelsemöte i Kulturhuset i Åtvidaberg. Det blev en lång predikan om hur fantastiskt allt är. En del gick inte hem, men det är oerhört skrämmande att se att en del går visst på vad som helst.

Vi har under det gångna verksamhetsåret haft en ordförande som har uttalat sig märkligt, och ofta motsagt sig själv, i stort sett varandra gång han har yttrat sig. Det känns naturligtvis hemskt att vi måste stå ut ett år till med uttalande som devalverar vårt varumärke för varje framträdande.

Att den avgående klubbchefen skulle passa på att gå in i det värsta av försvarstal vi har skådat, var inte oväntat. Men alla med någon storts förnuft kvar måtte väl ändå ha genomskådat honom?

Inför mötet fanns det en förhoppning om att folk skulle dra upp huvudet ur sanden. En del såg ut att kunna göra det, men stoppade ned huvudet i sanden igen. Tyvärr är det så att Åtvidabergs Fotbollförening inte är speciellt viktigt för de flesta. Att slippa risken att trampa någon på tårna är tydligen mycket viktigare än ÅFFs väl och ve.

Erkände att extra ordinära intäkter räddade oss

På några punkter kunde dock inte styrelsen med klubbchef komma undan (i fortsättningen gemensamt kallad klubbledningen). De kände sig trots allt nödgade att berätta att det var extra ordinära intäkter som räddade 2016.

Klubbchefen Mattias Persson visade upp en summa på 4 860 000 av extra ordinära intäkter. Hela posten från Uefa Solidarity Payment var inte med då en del av den var budgeterad, men hela beloppet på 2 364 000 är ändå en extra ordinär intäkt, eftersom vi inte får ett öre från Uefa under 2017. Mattias hade också exkluderat bidraget på 1 175 000 men det anser jag också faller under extra ordinära intäkter. Att vi får dessa slags gåvor är vi naturligtvis oerhört tacksamma för, men det är ingen ordinär intäkt.

Hybrisbudget utan dess like

På medlemsmötet den 1 december berättade Mattias att sponsormarknadsbudgeten för 2017 var hela 10,3 miljoner! Vid årsmötet var budgeten sänkt till 9,7 miljoner, utan förklaring från klubbledningen. Det är ändå en oerhört stor utmaning där absolut ingenting pekar på att vi kommer att klara den budgeten!

Vid fjolårets årsmöte ställde jag frågan om hur mycket sponsorintäkter vi hade fått fram till det datum då mötet ägde rum (29 februari). Jag fick inget svar då, men nu nämnde Mattias att det var 2,6 miljoner. För att framhäva hur mycket bättre det är i år sade Mattias att vi nu var uppe i drygt den dubbla summan, 5,4 miljoner.

Jag tänkte fråga hur mycket av dessa pengar som kom från mecenater och jag räckte artigt upp handen klart och tydligt. Mattias blev lite tveksam och frågade mötesordföranden Gustaf Adelswärd om han fick svara på frågor. Gustaf undrade då om det var någon som hade en fråga?

Det var naturligtvis uppenbart att det här inte var ett årsmöte för ägarna = medlemmarna, utan det var ett möte där styrelsen med sin falang skulle styra vilken information som skulle förmedlas. Bara en sådan sak som att alla frågor skulle tas efter att respektive person presenterat sitt (omfattande) material, säger det mesta om att de ville undvika kvalitativa frågeställningar när läge gavs. I och med de långa monologerna fanns det knappt heller någon tid för frågor.

Till slut fick jag dock ställa min fråga, men det blev ett skruvande både på Mattias och på kassören Leif Hansson.

– Mecenater vet jag inte om jag håller med om att det är, sa Mattias muttrande.

På medlemsmötet den 1 december fick vi till oss att dessa bidrag kommer från anonyma personer och att vi skulle respektera detta. 

– De kräver inget tillbaka, sade då Mattias Persson.

Hur ska man knyta affärskontakter med anonyma personer?

Mattias hade tidigare på årsmötet vurmat om att allt marknadsarbete sker efter affärsmässighet. Det handlar inte om sponsorer utan det är partners till oss där vi hjälper dem att knyta affärskontakter. Vad de kallas spelar mindre roll, men att han lägger dessa pengar i samma pott som bidrag från personer som vill vara anonyma är uppseendeväckande. Hur affärsmässigt är det att ge pengar men inte vilja synas överhuvudtaget? Och hur knyter man affärer med dem som inte vill ge sig till känna?

Istället kommer dessa pengar från personer som har en stark vilja att rädda föreningen från en fullständig katastrof. De känner att det är ett måste eftersom klubbledningen har kört ekonomin i botten! Att klubbledningen då försöker ta åt sig äran för att dessa fantastiska aktörer går in och räddar klubbledningens misslyckande är rent skamligt!

När Mattias visade upp sin totalt felaktiga bild från medlemsmötet den 1 december, i ett försök att manipulera medlemmarna, så var det ytterst osmakligt. Genom att lägga in bidraget som Roar Hansen hade ordnat genom sina kontakter såg effektiviteten för 2016 bra ut, men som jag nämnde i årskrönikans del XI har Mattias förvanskat siffrorna till sin fördel, även på andra poster, på ett riktigt motbjudande sätt.

Mattias var sedan ganska säker på att om en tjänst kan dra in 6 miljoner under 2016 (vilket absolut inte stämmer med verkligheten) så är det rimligt att två ska kunna dra in 5 miljoner vardera. Varför inte ha 10 personer då så har vi 50 miljoner? Mattias resonemang är inte bara löjeväckande utan det är också totalt oansvarigt och äventyrar vår kära förenings fortsatta öde, eftersom budgeten är uppbyggd efter hans felaktiga uppgifter och hybrisresonemang.

Ett svar till sist

Eftersom det var svårt att få svar på min fråga lade jag fram följande logiska resonemang:

– Leif, eftersom du berättade på medlemsmötet den 25 augusti, hur stort bidraget var så kan det inte vara några problem att berätta hur stort det är i år.

Leif muttrade och sade att han inte visste hur det låg till i år i år. Till sist gick Mattias in och sade:

– Det är mer än 2 miljoner men mindre än 3 miljoner.

Jag godtog svaret. Självklart är inte det viktigaste att få exakta belopp. Viktigt är dock att veta fördelningen och dessa pengar ska inte konteras på samma konto som sponsormarknadsintäkterna. Det är min bestämda uppfattning. Det var också Leif Hanssons uppfattning på medlemsmötet den 25 augusti eftersom han då berättade att han lyft bort bidragspengarna från sponsorkontot. På medlemsmötet den 1 december hade dock Mattias flyttat tillbaka bidraget för att lyfta sin egen prestation på andras bekostnad och bygga upp en skev och felaktig framtidskalkyl.

Det är många miljoner som fattas

Vad vi kommer fram till är att de sponsorpengar som säkrats är i stort sett densamma som för 2016, så den dissen slog tillbaka på Mattias. Eftersom de flesta sitter kvar i styrelsen kan vi tyvärr inte hoppas på mer pengar från mecenater, utan sponsorpengarna måste istället närapå tredubblas. Det är någonting att bita i!

Att det blir oerhört svårt styrks också av tidigare upplysningar. På medlemsmötet den 1 december blev vi informerade om att 4,4 miljoner var säkrade. Tre månader senare är alltså summan uppe i 5,4 miljoner. Under den på året mest inbringande sponsorperioden har vi alltså bara fått in en miljon. På de återstående åtta månaderna ska vi alltså få in 4,3 miljoner. Under årets sista två månader säljer vi inte in något till denna säsong, utan till nästa. Givetvis blir det också svårare att sälja in ju längre säsongen går, då eventmöjligheterna minskar.

Även om Mattias menar att vi ska sälja in under hela året ska man ha klart för sig att fotboll är styrd av långa traditioner och att förändringar därmed tar sin tid. Det faktum att spelardräkten inte heller förändras under säsongen, och även arenareklamen förändras i liten utsträckning, gör att alternativen att sälja in minskar drastiskt när säsongen väl börjar!

Läget är alltså oerhört allvarligt och vi som medlemmar måste kräva täta rapporter från ledningen hur vi står till med sponsormarknadsintäkterna!

Allsvenskan förkastades men nu är det helt okej att gasa på

Samma människor som har förkastat det faktum att vi har upplevt fem säsonger i Allsvenskan under detta decennium tycker nu det är helt okej att bränna på och chansa hejdlöst.

Vårt allsvenska spel har möjliggjort mycket av de förutsättningar som vår klubb ändå har med arena, lokaler, intresse etcetera. Spelet i högsta serien utvecklade också organisationen med värdefull erfarenhet från spel på högsta nivå. Tack vare att den ideella matchorganisationen har funnits kvar har hemmamatcheventen kunnat genomföras, men den övriga organisationen var, som jag nämnt i tidigare krönikor, inte värd något i styrelsens ögon.

Precis som jag har redogjort tidigare har styrelsen skyllt på Allsvenskan som roten till en svag ekonomi, när det är precis tvärtom! Det som vi alla visste utom dem, var att tappet skulle bli stort om vi skulle åka ur och på det sätt som vår förening har missköts så var det ju uppenbart att tappet skulle bli gigantiskt.

Vi har dock räddats av extra ordinära intäkter, där vi fått ta del av osannolika belopp. Trots detta verkar det tas med en axelryckning. Det är bara att fortsätta att gasa på och hoppas att pengarna fortsätter att regna ner från himlen.

Det är ytterst märkligt att vissa personer, som spridit illasinnad ryktesspridning om de som tidigare har verkat i klubben, tycker att klubbledningen sätter en god ekonomi i främsta rummet. Dessvärre verkar det som att klubbledningen har trott på ryktesspridningar och inlägg utan grund som bygger på rena felaktigheter.

Murres kostymer passar inte alls!

– Det arbete vi har gjort har gett resultat.

– I dag har vi en kostym som är väldigt anpassad för Superettan,

sade vår ordförande Muharrem Demirok på årsmötet.

Trots att alla extra ordinära intäkter utan tvivel har räddat oss, ämnar vår ordförande lämna dessa yttringar! Det är på en nivå som vi inte kan acceptera!

Jag redogjorde ju i krönikan i oktober (Upp ur Askan – men stora utmaningar återstår) för Muharrem Demiroks kostymer vilka han alltså fortsätter att prata om. Murre menar att i Allsvenskan genar man i hörnen, men som visats gång på gång så sneddas det nu mer i hörnen än vad som har skett under någon allsvensk säsong. Murre har också sagt att vi inte ska prata om Allsvenskan, men står ändå bakom att vi ska vara ett topplag och budgeten verkar vara lagd efter att vi ska sluta på sämst en fjärdeplats.

Centerpartiet har anklagats för att vela mellan höger och vänster och som den sanna centerpartist(?) Murre är fladdrar han fritt mellan sina åsikter och uttalanden. Jag finner det mycket märkligt att inte fler synar honom!

På medlemsmötet den 1 december pratade Murre om framtiden:

·         2016 var ett omställningsår

·         2017 handlar om att landa/stabilisera med en nollbudget

·         2018 ska vi ha mer muskler och kunna förbättra det egna kapitalet

Ett par månader senare låter det helt annorlunda.

– Det blir ett väldigt annorlunda år. Efter jätteturbulenta 2016 ska vi landa igen. Men det går inte att räkna med att göra massa pengar i superettan. De marginalerna finns inte, utryckte Muharrem Demirok till Corren den 17 februari.

För att tre dagar senare upprepa sig till samma tidning.

– Känslan är att vi rest oss. Men det går inte att göra några stora vinster i superettan. Det är omöjligt.

Detta är bara några av otaliga uttalanden där Murre motsäger sig själv. Vi ska alltså förbättra det egna kapitalet nästa år trots att det är omöjligt att göra några stora vinster i Superettan. Om vi ska tolka det som att vi ska förbättra det egna kapitalet med några hundratusen samtidigt som det krävs över 5 miljoner i extra ordinära intäkter för att lyckas med det så blir ju uttalandena ännu mer bisarra!

I och med den ohyggligt svåruppnåeliga sponsorbudgeten och också den optimistiska kostnadsbudgeten, behöver vi rejäla extra ordinära intäkter även 2017.

Det känns som vi är tillbaka i 2014 ur ett ekonomiskt perspektiv

Vi kommer från ett krisår ekonomiskt, men det är stor skillnad, då ekonomin har varit under lupp på ett helt annat sätt under senare år. Trots detta gör klubbledningen på det här sättet. Precis som inför 2014 års säsong, och även inför 2016 naturligtvis, behövs något extra ordinärt. Några pengar från Uefa vet vi att vi inte får och vad beträffar en god placering i tabellen så räcker inte heller det då klubbledningen tycks ha budgeterats med en fjärdeplats. Något spel i Europa League blev det ju inte så nu står hoppet till att gå upp i Allsvenskan!

Det vill vi ju alla och vi kan klara det, men att räkna med det är något helt annat. Den allsvenska som förkastas av klubbledningen ska nu alltså helt plötsligt vara vår räddningsplanka. Men det blir ju så när kunskapen inte finns, då slänger folk ur sig en massa uttryck för att inte visa tveksamhet och okunskap, men det slår ju tillbaka betydligt värre då sanningen uppdagas. I varje fall för oss som kommer ihåg vad som har sagts.

Vinner vi Superettan får vi cirka 2 miljoner mer än om vi kommer fyra i placeringsbonus. Är vi med och slåss om en allsvensk plats höjs också intresset publikt och även för sponsorer. Det kanske dock inte räcker utan vi måste kanske också sälja någon spelare. Eller några rättare sagt med tanke på hur lite vi har fått för våra superettanspelare. Naturligtvis hade vi hoppats på mycket med än 700 000 för Shkodran Maholli.

Vi måste ha personer som passar in i föreningen

Mattias Persson har säkert försökt utveckla vår förening efter sin förmåga, men det är klart att man blir förbannad när han visar upp sina felaktiga bilder och sitt sätt att utrycka sig på bland annat årsmötet.

Mattias menar att han har kartlagt föreningens ekonomi noga ur ett historiskt perspektiv. Det stämmer naturligtvis inte i och med de felaktiga uppgifterna som han har presenterat. Jag lämnade efter väldigt många detaljerade dokument men jag vet att de inte har använts.

Enligt Mattias har kansliet utvecklats från att bara ha använt papper och penna. Det stämmer naturligtvis inte. Däremot är det först nu genom de centralt upphandlade systemeringen från SEFs sida som möjligheterna till en mer utbredd digitalisering möjliggörs.

Klubbchefen yttrade också att de har arbetet med väldigt knappa medel, men organisationsmässigt är de lika många på kansliet i Superettan som vi var i Allsvenskan.

För att kunna agera i en ledande position i en förening måste man kunna intressera sig och sätta sig in i föreningskulturen. Det går inte att ställa samma krav på ideella personer i matchorganisationen som på anställda. Att vara lyhörd, för att känna in när man är ny och inte har den rätta kunskapen om verksamheten, är naturligtvis jätteviktigt. I det hänseendet misslyckades dock Mattias, vilket gjorde att han stötte sig med många i organisationen.

Styrelsen hade dock redan sparkat i klubbchef kort efter att de anställt honom och det ville mycket till för att de skulle sparka ännu en. Hur skulle det se ut? Folk skulle ju då kunna tro att styrelsen gjort felbedömningar…

Jag är dock övertygad om att styrelsen tyckte att det var skönt att Mattias hittade ett annat arbete. Det ser liksom bättre ut då. Och frågan är om allt beröm Murre överöst Mattias är så bra för vår ordförandes image!

”Fan, jag har inte varit så här nervös på länge”

Den 11 maj i fjol mötte vi GAIS borta på Gamla Ullevi. Vi är dessvärre numera bara ett fåtal personer som åker på bortamatcherna och vår ordförande kom bort för att handhälsa på oss på bortastå. Det var ju en trevlig gest. Det var bara det att vi hade en hörna precis framför oss, men det hindrade inte Murre. Han tittade inte ens mot planen och sträckte fram handen mot mig precis när bollen kom in framför målet! Det är ju som att kliva in och ska handhälsa vid en förlossning på BB!

Även om vi inte kan begära att styrelseledamöter är lika engagerade som oss supportrar och livstidsmedlemmar, så måste de ju ändå förstå vad fotboll handlar om!

Tre veckor senare höll jag på att slå bakut då jag läste följande i Corren:

– Efter förra matchen var jag hes i två dagar efteråt. Jag vet inte riktigt hur jag ska överleva den här säsongen. Fan, jag har inte varit så här nervös på länge. En valvaka är ingenting mot det här, sade Muharrem Demirok.

Murre fortsatte också på årsmötet med nya floskler utan förstående för fotbollens passion:

”Att ÅFF åkte ur Allsvenskan tyckte vi alla att det var ganska tråkigt.”

”2017 kommer att bli ett roligt år oavsett resultat.”

ÅFF är ett bra varumärke att synas med för någon som vill göra karriär. Vi vill dock inte att en streber ska trampa sönder vår egen karriärstege, men det är så mycket av personliga intressen och vinning som går före klubbens bästa. Tyvärr.

Blöder ekonomin så blöder också vi

Som bekant skräder inte vice ordföranden Joachim Hilding med orden mot de som arbetat i föreningen tidigare. De själva däremot är ofelbara. För drygt ett år sedan (10 januari 2016) uttalade han sig om att de minsann inte skulle lämna över några oegentligheter till kommande verksamhetsår, men vid årsmötet fick vi reda på att vi drabbades av sådana utgifter som uppgick till 525 000.

Dessvärre är fyra styrelseledamöter kvar från den gamla styrelsen: Muharrem Demirok, Joachim Hilding, Leif Hansson och Jörgen Westin. Vi blev av med Magnus Anderson och Daniel Tornberg, men det blir ändå tufft för de tre nya: Håkan Sammons, Martin Siggesjö och Mikael Lindblom.

De är i minoritet men förhoppningsvis står de på sig för föreningens bästa och inte går i den fällan som flera andra har gjort att lyssna till illasinnad ryktesspridning. Budgeten är dock redan satt och utgifterna är inte lätt att skära ned då tränar- och spelaravtal är fastställda sedan länge.

När budgeten skulle röstas igenom på årsmötet var det dock väldigt tyst. Den ende som tycktes höra något ”ja” var mötesordföranden Gustaf Adelswärd. Men ”en budget är ju bara en budget”, som en medlem skrek till mig på medlemsmötet den 25 augusti. Denne medlem röstade väldigt tydligt ja för budgeten för 2016, men till och med denne var tyst denna gång… 

En budget är dock inte bara en budget utan den styr våra liv!

På årsmötet berättade Mattias Persson att budgeten inför 2016 hade misslyckats på grunda av:

• ·         Felbudgetering
• ·         Felbedömning
• ·         Felsatsningar

Dessvärre tyder inget på några förbättringar för 2017.

– Siffror är inte min grej så det är tur att jag har Leif, sade Murre på årsmötet.

– Plocka in siffror i Excel kan vem som helst göra sade Leif men poängterade att det är svårare att få dem att överensstämma med redovisningen.

Det är dock betydligt lättare att träffa rätt genom att använda historisk kunskap och sunt förnuft, men istället har klubbledningen valt att bara blåsa på med våra liv som insats!