Förbannelsen bruten

Jag har upplevt många olyckliga matcher i Göteborg och på Rambergsvallen i synnerhet, men 2008 tog hem alla priser i jävlighet. Det känns overkligt, men det är sant. Vi vann på Rambergsvallen! Häcken slogs tillbaka med 2–0 och glädjen är otrolig över denna makalösa triumf.

Ofta har vi varit med i matcherna borta mot Häcken men flera gånger har raset kommit och 2008 är den matchen vi alla vill glömma men aldrig kommer glömma. Vi hade i matchen innan slagit Assyriska med 2–0 i en toppmatch i Superettan på Kopparvallen. Bara målskillnad skilde därefter oss på allsvensk kvalplats mot AFF på direktplatsen med fem omgångar kvar.

I omgången efter väntade Häcken, som låg två poäng efter oss. En pinne på förhand var bra, men när vi skaffade oss en 3–1-ledning efter mycket bra spel och hade stenkoll på matchen såg än mer lovande ut.

I den 81:a minuten blev Ricardo Santos nedriven av Mattias Östberg i straffområdet. Östberg blev utvisad och Santos tog själv hand om straffen men sköt högt över. Häcken satsade allt framåt och Daniel Larsson reducerade till 2–3 i den 83:e minuten. Jonas Henriksson kvitterade till 3–3 i den 89:e minuten och på stopptid fick Häcken straff som Jonas Henriksson satte. Katastrofen var ett faktum. De våra kunde sedan inte resa sig från traumat och några dagar senare föll vi hemma mot Qviding med 0–2. Vi slog sedan Enköping borta med 2–1, men föll hemma mot Brommapojkarna med 0–2 och då var hoppet om avancemang till allsvenskan borta. Hade vi slagit BP eller Häcken hade det räckt för en kvalplats. Vi hade alltså råd att förlora två matcher av de fem sistamatcherna, men vi föll i tre av dem.  

Hade vi vunnit mot Häcken så är jag helt säker på att vi tagit direktplatsen till Allsvenskan.

Vi har väntat extra på revanschen sedan dess och nu kom den alltså!

Den första halvleken var inte av någon högre kvalitet. Av försåtliga skäl prioriterade vi det defensiva spelet för att inte bli underbemannade mot Häckens kvicka och tekniska spelare, men man hade hoppats på mer resoluta ingripanden av våra forwards och Imad Zatara på högerkanten när vi fick lägen att starta upp anfall.

Det kändes ändå bra att vi höll nollan in i paus. I andra halvlek var det lite oroligt när Häcken kom igenom på djupet på kanterna några gånger, men de skapade fortsatt inte många lägen och så i den 57:e minuten kom så vårt underbara ledningsmål.

Ur central position strax utanför straffområdet spelade Mohammed Abubakari bollen till vänster där Andreas Dahlen elegant dribblade sig framåt och slog en magnifik genomskärare, perfekt avvägt till Kristian Bergström i djupet. Pligg vände snabbt om och spelade in bollen snett bakåt vid kortlinjen och där kunde Daniel Sjölund skicka in 1–0 vid den bortre stolpen.

Det var makalöst skönt. Häcken som haft det motigt med målskyttet kände pressen medan vi växte av självförtroendet. Det behövdes tydligen en ny spelare också för att lösa upp knutarna på Rambergsvallen.

Ett mål är dock inte mycket till ledning på Rambergsvallen och det var lite oroligt när Häcken fick allt mer bollinnehav och stormade fram i några giftiga lägen, men de våra stod för ett stort försvarsarbete och gjorde det besvärligt för Häckens framstormande spelare.

I den 77:e minuten var det istället vi som gjorde ytterligare ett mål. John Owoeri spelade in bollen från höger hörnflagga och Daniel Sjölund stötte fram fint och spelade fram till Viktor Prodell, som fick drömläge med vänstern. Bollen touchade Fredrik Björck och gick in vid den västra stolpen. Underbart 2–0!!!!!!!

Jag jublade förstås högt, men. Men. Nu var vi där igen! Ledning med två mål på Rambergsvallen. Domaren Tobias Mattson fick känningar och fick vård. Det blev fler avbrott med en förväntad lång stopptid. Avbrotten var dock tacknämliga för Häcken fick ingen rytm i sin jakt på mål. Men det var oerhört jobbigt och nervöst och man fick jobba hårt för att arbeta bort tankarna på hur underbart det kunde bli efter slutsignalen!

På stopptid fick Häcken Dominic Chatto utvisad, men som tur var fick vi ingen straff. Under sju och en halv minuts stopptid höll vi bollen mycket smart och hemmaspelarna gav mer eller mindre upp. Ruset steg genom hela kroppen och upp i huvudet när vi sjöng för fulla halsar och i den 96:e minuten började man släppa fram känslorna lite att det här kan faktiskt gå vägen! När Mattson så blåste av matchen i den 98:e minuten släppte allt. Vi klarade det, fullständigt ofattbart men samtidigt oerhört stort. Den här segern skulle jag aldrig ha bytt ut mot en derbyseger på Parken eller en seger på Olympia. Det här smäller högre. Flera år har den traumatiska upplevelsen från 2008 gäckat mig men nu är förbannelsen äntligen bruten!

Henrik Gustavsson höll åter nollan för sjätte matchen i år. Fimpen gjorde en riktigt svettig räddnig när Moestafa El Kabir kom fri i mitten på första halvlek och var stabil i övrigt. Henrik var också med långt ute i banan för att avvärja omställningslägen.

Häcken stormade fram med många spelare och det blev tufft för försvaret stundtals, men backlinjen stod pall genom disciplinerat och uppoffrande spel.

Anton Tinnerholm hade lite problem med Moestafa El Kabir stundtals men löste det oftast bra och gjorde på det hela en bra match med sitt enorma fajterhjärta.

Erik Moberg var kung i luften och stabil i markspelet. Med sin följsamhet styrde han av det mesta och Eriks snabbhet var extra viktig mot Häckens kvicka spelare.

Trots att Daniel Hallingström var sjuk så gjorde han en bra första halvlek. Att han inte är lika snabb som El Kabir löste han med rutin att gripa in vid rätt tillfälle.

Alberis da Silva ersatte i andra halvlek och uppträdde riktigt stabilt, med som vanligt bra huvudspel men han var också bra och uppoffrande i markspelet.

Andreas Dahlén gjorde sin bästa match i ÅFF-tröjan och släppte inte många förbi sig. Glädjande nog var också passningsspelet riktigt bra och framspelningen till Pligg vid första målet var magnifik.

Imad Zatara flyttades denna gång ned på sin vanliga plats som högermittfältare och gjorde det bra. Vi blev därmed mer stabila i defensiven. I första halvlek kunde han varit mer resolut i offensiven men i andra halvlek var han mer rejäl och tappade inte många bollar.

Mohammed Abubakari jobbade som vanligt bra och var aktiv i spelet med mycket boll. Mommo var lite oförsiktig några gånger i första halvlek men tryggare i den andra akten, då han var riktigt bra.

Daniel Sjölund gjorde också ett stort jobb men var också lite oförsiktig i sina beslut i första halvleken, men i den andra halvleken var han planens gigant och äntligen fick han göra mål. Ålänningen passade också fram till det andra målet. Sjölunds insats i slutet av matchen var oerhört viktig då han vann närkamper, höll i och inte bort någon boll. Trist dock med varningen som gör att han är avstängd mot Syrianska.

Kristian Bergström var likt Sjölund oerhört värdefull i slutet genom att hålla bollen lugnt och säkert utan att bli av med den. Dessförinnan spelade Pligg också kvalitativt i defensiven och offensiven med många löpmeter. Löpningen djupt in i straffområdet och den fina assisten till Daniel Sjölunds mål var matchavgjörande.

John Owoeri fick spela sin första allsvenska match från start och gjorde det allt bättre ju längre matchen led. I första halvlek var han inte tillräckligt bestämd och gick onödigt offside tre gånger. I andra halvlek blev nigerianen allt mer rejäl, säker med bollen och tappade inte många bollar. Vi har fått ytterligare en bekräftelse på att det var rätt att förlänga kontraktet med Owe.

Viktor Prodell kom också till korta i första halvlek, då han inte löpte tillräckligt och inte vann duellerna som man hoppats. I andra halvlek blev han mycket mer aktiv, vann många luftdueller och löpte mer. 2–0-målet var behärskat med vänstern invid stolpen (även om det tog en Björck) och samtidigt det fjärde allsvenska målet för året. Viktor skulle också ha haft en solklar straff med sig innan målet, men domaren Tobias Mattsson från Karlstad hade inte sin bästa dag om jag uttrycker mig försiktigt…

Mattias Mete bytte av Prodell i slutskedet och bidrog också till att hålla bollen borta från motståndarna, liksom Tom Pettersson då han kom in istället för Mohammed Abubakari.

I fjol hade Häcken sex skott på mål på Rambergsvallen och gjorde fem mål. I år hade vi två skott på mål och satte våra. Effektiviteten var nu på vår sida och det var verkligen välförtjänt efter atlla missöden tidigare på denna nu helt underbara Rambergsvallen!

Göteborg överhuvudtaget har inte varit något favoritresemål. Jag hade inför denna match sett 24 matcher de senaste tolv åren i Götet men bara fått vara med om fyra segrar (två mot Västra Frölunda och två mot Qviding). Jag har missat två matcher i Göteborg under denna period och i dem föll vi mot Häcken 2002 och 2003. Sedan dess har jag sett samtliga sex matcher mot bollklubben på Rambergsvallen och nu fick vi äntligen jubla och visar samtidigt att vi kan vinna i Göteborg mot de större lagen.

Segern gav ett visst andrum nedåt i tabellen inför de viktiga hemmamatcherna mot Syrianska och Brommapojkarna som nu följer, samtidigt som vi har fått häng på ett par av de fem lag som ligger före oss i den allsvenska tabellen.

Nu får vi all anledning att fira midsommar och på söndag vallfärdar vi alla till Kopparvallen för att se mötet mot Syrianska klockan 15.00.

BK Häcken – ÅFF 0–2 (0–0)

0–1 (57) Daniel Sjölund (Kristian Bergström)

0–2 (77) Viktor Prodell (Daniel Sjölund)

Varningar ÅFF: Daniel Hallingström (1:a), Daniel Sjölund (3:e, avstängd mot Syrianska), Mohammed Abubakari (2:a).

Domare: Tobias Mattsson, Karlstad.

Publik: 2 424

Övrig statistik

Bollinnehav 52 – 48

Avslut  16 – 7

Avslut på mål 4 – 2

Avslut i målställningen 0 – 0 

Hörnor 5 – 5

Frisparkar 14 – 8

Offside 2 – 4

Utvisningar 1 – 0

Varningar 2 – 3

Startelvan

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström (ut 46), Erik Moberg, Andreas Dahlén –

Imad Zatara, Mohammed Abubakari (ut 93), Daniel Sjölund, Kristian Bergström –

John Owoeri, Viktor Prodell (ut 89)

Inbytta ersättare

Alberis da Silva (in 46), Mattias Mete (in 89), Tom Pettersson (in 93).

Ej inbytta ersättare

Gustav Jansson, Allan Olesen, Petrit Zhubi, Martin Christensen.