Jag riktigt kände spänningen i luften inför och på väg upp
till Sundsvall. Vi har fått uppleva ett par fantastiska matcher på Norrporten
Arena, som 2009 när vi tog ett stort avgörande steg mot Allsvenskan via 2–1-segern
i toppmatchen. Och i fjol förstås då vi säkrade avancemanget till Allsvenskan i
seriefinalen som vi vann med 1–0.
Minnena är starka från Norrporten Arena, men denna gång såg
de ut att bli väldigt bistra. Regnet började vräka ned precis vid matchstart
och det kändes som vi spolads ner i avloppsbrunnen. De våra var nämligen inte
alls med i matchinledningen och Giffarna stormade fram alldeles för
enkelt.
Vi var inte med på innermittfältet och i mittförsvaret i
början på matchen och redan i den andra minuten kom Fredrik Holtser in bakom
vår backlinje efter att Amir Suljic och Tom Pettersson agerat passivt mot Pa Dibba
och Holtser. Från sin position lite till höger kunde Fredrik kruta in 1–0 i det
bortre krysset.
Det fortsatte att se passivt och virrigt ut och i den sjunde
minuten var det färdigt igen. Amir Suljic satte alldeles för sen och tam press
på Roger Risholt och Jesper Arvidsson tappade sin markering på Simon Helg, som
fick bollen. Tom Pettersson försökte täcka skott men hann inte och Helg klippte
till. Gustav Jansson var på bollen men kunde inte hålla den utanför sin vänstra
stolpe.
Det kändes fruktansvärt tungt att skänka bort två mål så
lätt och man befarade att hela matchen skulle vara körd. Efter chocken och
regnets upphörande kom vi dock in i matchen bättre och kunde hålla i bollen på
Sundsvalls planhalva stundtals, men skapade inte de där heta chanserna. Närmast
var Daniel Hallingström och Tom Pettersson som oroade efter hörna respektive frispark. Det
kändes dock som vi skulle ha chansen trots att spelet inte flöt på och flera
spelare underpresterade. Vi har vassa forwards som kan göra det på egen hand och
kunde vi bara få in en boll så skulle vi ju vara med i matchen.
Målet kom också i den 37:e minuten efter en riktigt fin
prestation från Magnus Eriksson då han från passning av Anton Tinnerholm
störtade in från höger, tunnlade Stefan Ålander och sköt in reduceringen via
Marcus Danielsson. Målet hade liknelser från det som tog oss upp i Allsvenskan,
på samma arena, på samma kant och med Anton som framspelare längs kanten och
Magnus som mottagare. Skillnaden var att Mange nu slutförde anfallet själv.
Vi fick lite mer flyt i spelet med längre anfall och efter
tryck kunde vi utnyttja ännu ett läge precis innan paus. Tom Pettersson stötte
fram bra centralt på en misslyckad hemmarensning och slog en hög bredsidevolley
fram till Anton Tinnerholm som kom från höger centralt och spelade fram till
Viktor Prodell, som tryckte in den viktiga kvitteringen.
Fantastiskt underbart! Trots den minst sagt usla starten var
det utjämnat redan innan paus. Vi gick därmed in i pausen med en betydligt
skönare känsla än Sundsvall, som om det velat sig riktigt illa kunde ha gjort
fler mål innan vi gjorde våra mål.
Som väntat fick de våra bättre självförtroende i den andra
halvleken och vi tog över matchen utan att skapa de där heta lägena. Det kändes
som båda lagen inte vågade lika mycket i andra halvlek och bollen behölls inom
laget med inte allt för högt tempo. Det vill säga att lagen ville försäkra sig
om att inte gå bort sig i onödan efter den omvälvande första halvleken.
Förhoppningarna var ändå rätt goda att vi med tålamod till
sist skulle peta in ett ledningsmål, men mot slutet av matchen såg det ut som
att vi blev för rädda om den poäng vi hade och de våra backade hem. Sundsvall
fick tryck på oss och världen rasade samman i den 85:e minuten då Fredric
Jonsson slog ett hårt inlägg från höger som Johan Eklund nickade in 3–2 via den
bortre stolpen, efter alldeles för svag bevakning av Allan Olesen. Gustav
Jansson kunde också ha gått ut och boxat bort inlägget som gick nära mål.
Var, då allt förgäves trots allt och 60 tunga mil hem?
Nej, för Oscar Möller byttes in direkt och vi fick tryck mot
hemmamålet. I den 89:e minuten kastade Jesper Arvidsson ett inkast från
vänster. Kristian Bergström tog emot och lyfte in en fin boll till Oscar Möller
i straffområdet, som höll emot bra och stötte fram bollen till Viktor Prodell,
som tryckte in 3–3. Fullständigt fantastiskt att stå bakom målet och få uppleva
denna eufori, som ett uppvaknande från mörkret.
Det var dock otäckt in i det sista då Johan Eklund fick ytterligare
en möjlighet men nickade som tur var precis utanför den bortre stolpen.
Det var en oerhört stor lättnad när slutsignalen gick. En
poäng på förhand var bra. Med tanke på hur viktigt det är att inte förlora på bortaplan
mot de lag som vi definitivt ska kunna ha bakom oss i sluttabellen. Med tanke
på hur matchen såg ut och att vi hamnade i underläge så känns poängen ännu mer
skön. Det är en enorm styrka att aldrig ge upp utan komma igen och kunna ta
poäng utan att spela på topp.
Gustav Jansson fick en olycklig start på matchen. Det första
målet var inget att göra något åt men det andra borde han ha kunnat rädda och
det såg även lite darrigt ut även i övrigt, men han revanscherade sig snart och
ingav ett allt tryggare intryck, förutom vid det tredje målet.
Anton Tinnerholm var en av våra bättre spelare denna dag.
Han fick ingen vidare hjälp av Petrit Zhubi i defensiven, men klarade det ändå
bra och spelade fram till våra två första mål.
Tom Pettersson fick ingen bra inledning på matchen, men
spelade upp sig med ett bra huvudspel och stötte fram mycket bra med sin boll
fram till 2–2-målet.
Daniel Hallingström var också lite passiv inledningsvis, men
med sin rutin tog han tag i försvarsarbetet som fältherre, lugnade ner spelet
och vann luftduellerna.
Jesper Arvidsson hade inte sin bästa dag och vi hade
överhuvudtaget problem på vår vänstersida, där Jeppe inte kom fram lika ofta i offensiven.
Kristian Bergström stod inte heller att känna igen. De där
extra löpmeterna togs inte och adressen på bollarna gick ofta fel. Passningen
fram till Oscar Möller vid 3–3-målet var dock excellent.
Amir Suljic fungerar bra när hela laget spelar bra, men när
det går emot så har han svårt att ta fram krafterna. Inledningen av matchen var
inte bra, då Amir inte gjorde sig spelbar när vi hade bollen och var alldeles
för passiv när vi inte hade bollen. En bättre andra halvlek blev det, men
Suljic kan betydligt bättre vilket han måste visa för att ingå i startelvan.
Bruno Marinho föll också tillbaka och var inte lika ettrig
på motståndarna som vi är vana att se, men med mer eget spel växte han och låg
bakom mycket när vi började få ordning på spelet i andra halvlek.
Petrit Zhubi är likt, Amir Suljic, bra när vi för spelet men
när det går emot måste han lära sig att bli mer aktiv genom att möta boll och
störa motståndarna. I andra halvlek kom Petrit fram flera gånger på kanten men
forwards kom inte rätt på inläggen.
Magnus Eriksson var den ende spelaren som var riktigt aktiv
från början och det var verkligen välförtjänt att han fick trycka in sitt
sjätte mål för säsongen efter en fin prestation. Därmed ligger Mange sexa i den
allsvenska skytteligan. Lite oftare kunde dock Magnus ha släppt bollen.
Viktor Prodell. Ja, vad ska man säga om hans målskytte? Sju
mål under vårsäsongen var ett mycket bra facit, skulle han fortsätta under
hösten? Ja, det kan man verkligen säga. Efter två mål mot Elfsborg och
ytterligare två mot Sundsvall är Proddan uppe i 11 totalt och ligger därmed
tvåa i allsvenskans skytteliga endast en boll efter Häckens Waris Majeed. Målen
på Norrporten Arena var ytterligare frukten av att springa sig till rätt plats
även i det övriga spelet klarade sig Viktor bra och har skaffat sig en stor
respekt från sina motspelare. 11 mål på 13 matcher är ett fullständigt
fantastiskt facit i Allsvenskan. Ingen spelare i ÅFFs historia har gjort lika
många mål efter 14 allsvenska omgångar, men Roland Sandberg gjorde också 11 mål
efter 14 omgångar 1971 och 1972. Om Viktor fortsätter att producera så här blir
det givetvis svårt att behålla honom, men eftersom han har kontrakt även över
nästa år får vi hoppas att vår ledning tar rejält betalt. Siffror under 10
miljoner kronor kan inte vara aktuellt.
Oscar Möller är också en kompetens anfallare och hans korta
inhopp gav fin utdelning. Möller visade direkt bra energi och bäddade fint för
3–3-målet. Därmed har det blivit tre assist i årets Allsvenskan, trots knappt
med speltid.
Tobias Nilsson kom in på innermittfältet, men efter inhoppet
sjönk vi allt djupare ned mot eget mål.
Allan Olesen kom in som högerback och agerade länge tryggt,
men var passiv vid 3–3-målet.
I Superettan förra året hade vi tagit 22 poäng och gjort 27 mål efter 14 matcher. I Allsvenskan har tagit 21 poäng efter 14 omgångar och gjort makalösa 30 gjorda mål, vilket är flest mål i hela Allsvenskan,
ett mer än Häcken som i eftermiddag spelar borta mot AIK. Solnalaget möter vi
också på Kopparvallen på lördag i en hyperintressant toppmatch i den jämna
tabellen. Det är många som ångrar att de inte såg matchen mot Elfsborg, men nu
finns inga ursäkter – alla till Kopparvallen!
Ni har väl också sett att det går en bussresa till
returmötet på Råsunda den 22:a juli, så se till att hänga på och stötta laget.
Matchfakta
GIF Sundsvall – Åtvidabergs FF 3–3 (2–2)
1–0 ( 2) Fredrik
Holster
2–0 ( 7) Simon Helg
2–1 (37) Magnus Eriksson (Anton Tinnerholm)
2–2 (44) Viktor Prodell (Anton Tinnerholm)
3–2 (85) Johan Eklund
3–3 (89) Viktor Prodell (Oscar Möller)
Varning ÅFF: inga.
Domare: Kristoffer Karlsson, Helsingborg.
Publik: 4 621
Övrig statistik
Avslut totalt 12 – 8
Avslut på mål 7 – 6
Avslut i målställningen 1 – 1
Hörnor 4 – 4
Frisparkar 12 – 11
Bollinnehav 51 – 49
Offside 1 – 0
Varningar 1 – 0
Laget
Gustav Jansson –
Anton Tinnerholm (HM 74, ut 85), Daniel Hallingström, Tom
Pettersson, Jesper Arvidsson –
Petrit Zhubi (ut 74), Amir Suljic (ut 74), Bruno Marinho,
Kristian Bergström –
Magnus Eriksson, Viktor Prodell
Inbytta ersättare: Allan Olesen (in 74 HB), Tobias Nilsson
(in 74 MM), Oscar Möller (in 85 F).
Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, Andreas Johansson, Christoffer
Karlsson, Mattias Mete.
åtvid ä bäst . royne från göteborg
SvaraRadera