Så går det när man står på hälarna

Att möta grannen och stundande seriekonkurrenten Norrköping inför 2 500 personer på bortaplan, måste vara inspirerande, men så såg det verkligen inte ut när vi föll med 1–3.

Begreppet att stå på hälarna är ett begrepp som ofta används inom fotbollen när inte allt står rätt till. Begreppet kan tyckas vara metaforisk men är faktisk bokstavligt. Genom att stå på hälarna förlorar man viktig tid och inom fotbollen är tid en nyckelfaktor. Genom att ha en bra förstatouch på bollen vinner man tid för nästa moment och genom att vara på tå (och inte stå på hälarna) kan man nå bollen eller sätta press på motståndaren på kortare tid.

På Idrottsparken var det uppenbart vad som skedde när de våra stod på hälarna. Våra mittfältare och forwards kom för sent in i situationerna när de skulle ta emot bollen och i defensiven kom våra spelare in för sent i pressen.

Signifikativt släppte vi in det första målet efter alldeles för svagt presspel. Visst var det en riktig praktträff som Astrit Ajdarevic fick på och det är sällan man ser sådana volleyskott med så lång pendel. Det beror givetvis på att skytten inte ofta får så fritt utrymme och ladda. Petrit Zhubi var för sen i sin reaktion, hann ändå fram för att störa men vågade inte riktigt vräka sig fram för att täcka skottet. Amir Suljic hade ingen markeringsuppgift i straffområdet och borde också ha tagit sats allt han var värd för att täcka skottet, men gjorde det inte.

När vi inledde Allsvenskan 2010 åkte vi på flera sådana här stjärnsmällar helt onödigt eftersom vi stod på hälarna och inte pressade skytten. Vi är nu åter varnade vad som händer om man inte är på tå.

Det var märkligt att se att hela vårt mittfält underprestera väldeliga. Backarna hade förvisso inte sin bästa dag heller och många av de långa bollar som skickades ned mot vårt straffområde nickades bort utan adress, men både Amir Suljic och Tobias Nilsson stod på hälarna och varken läste sig till eller tog sig till nedslagsplatserna för bollarna. Tobias kom inte alls upp i nivå. Amir Suljic var mer delaktig i spelet men agerade för långsamt.

Petrit Zhubi tog alldeles för stora risker. Utan att ha skannat av läget innan han fick bollen, skulle han ta med sig bollen i mottagningen och gick därmed ofta rakt in i hindret med en livsfarlig omställning som påföljd. Petrit tog också hemjobbet för sent. Kristian Bergström kom också ofta på mellanhand i det defensiva arbetet och Jesper Arvidsson fick verkligen slita ont mot starke och tempofyllde Martin Smedberg. Jesper klarade sig skapligt men det såg segt ut emellanåt som hos så många andra.

Mittlåset Daniel Hallingström och Tom Pettersson fick verkligen jobba och hade en otacksam uppgift när hemmalaget stormade igenom från mittfältet, men vare sig Danne och Tom var tillräckligt resoluta i många moment och undannickningarna var utan adress.

IFK var inte lika framgångsrika i sina anfall på vänsterkanten, vilket bör ge ett bättre betyg till Anton Tinnerholm, men hemmalagets vänsterkant var också av sämre kvalitet. Anton fick inte bort bollen vid det andra målet och stod på hälarna vid hörnan innan tredje målet och var därför försen i sitt upphopp. Hade han varit på tå hade bollen nickats bort eller över.

Gustav Jansson har utvecklats som målvakt under vårens träningsspel men har förstås en bit till Henrik Gustavssons kvaliteter. Första målet var inte mycket att säga något och på tvåan kom Gurra på mellanhand då hann var tvungen att stå kvar då en IFK-are var nära att nå bollen vid första stolpen (Tom Pettersson stod på hälarna och kom inte på rätt sida om sin markering). Gustav kunde dock ha varit mer resolut på hörnan innan tredje målet. Hörnan var inte hårt slaget och Gurra borde ha kommit ut och boxat bort bollen. Gustav gjorde ändå några fina räddningar och räddade därmed oss från en storförlust.

I det offensiva spelet har Gustav en bit till Fimpen och överhuvudtaget var det få spelare som satte igång spelet snabbt och därför var det enkelt för IFK att få vinning med sitt presspel.

Längst fram fick Magnus Eriksson och Oscar Möller åter chansen från start, men de hade ingen större framgång. I den första halvleken jobbade de i varje fall. Men dessvärre blev det många långbollar, på grund av att vi blev stressade och inte lyckades spela igenom mittfältet speciellt ofta, och där kom våra forwards ofta till korta.  Bollarna från kanterna att springa på i djupled var få för Oscar Möller, men det var ändå inte okej att vara så uppgiven som han var i andra halvlek och inte ens bemödade sig att jogga ur offsideläge.

Märkligt nog kom vår främste anfallare under försäsongen, Viktor Prodell, in på topp först i den 72:a minuten. Mot GAIS tog det sex minuter innan Proddan målade. Nu tog det bara fem minuter. Efter ett av få fina anfall, skickade Magnus Eriksson in bollen från vänster, Prodell nickade, Abbas Hassan räddade men Viktor skickade upp returen i nättaket. Prodell var pigg även i övrigt och kunde låsa fast bollen i anfallszon på ett sätt som vi tidigare i matchen inte förmådde. Något tryck för ytterligare ett mål blev det dock inte. Därtill var det övriga manskapet för svagt denna svarta dag.

Viktor har nu gjort mål tre matcher i rad och har totalt svarat för fyra fullträffar under försäsongen, vilket är dubbelt så många som övriga forwards tillsammans. Och detta trots betydligt mindre speltid än Oscar Möller och Magnus Eriksson.

En anledning till att Viktor inte fått mer speltid kanske är att tränarna vet var de har honom och att Möller och Eriksson är i mer behov av speltid för att komma i form? Viktor spelade också U21-match i veckan och stärkte där inte sina aktier. Det gäller att bita ihop och prestera vilken typ av match det än handlar om, men U21-laget gjorde en riktigt usel insats i förlustmatchen mot Kenty (2–3)där inga av A-truppspelarna visade någon vilja för att kunna slå sig in i startelvan; Andreas Johansson, Emmanuel Dogbe, Bruno Marinho, Christoffer Karlsson, Alain Junior Ollé Ollé och Viktor Prodell.

Förutom Prodell byttes också Bruno Marinho, Mattias Mete och Alain Junior Ollé Ollé in på Idrottsparken. Bruno hade hyfsat pigga ben men hade också tendens att stå på hälarna och slarvade. Ollé Ollé utnyttjade inte sin snabbhet på rätt sätt och Mattias Mete kom inte till mycket under sin korta tid.

Alain Junior Ollé Ollé måste förstås ges mer tid för att vi ska dra nytta av hans kapacitet och Allan Olesen kan förhoppningsvis ge trygghet och hjälpa till att ta tag i matcher där vi inte är med i början. Mot Norrköping var det ingen som drev på laget.

Det ska sägas att Norrköping inte spelade överdrivet bra, vilket säger det mesta om vår insats… Visserligen trillade hemmalaget boll ganska bra emellanåt, men när vi spelar bra och sätter fart på bollen har vi ett högre tempo och mer flyt i spelet än vad IFK visade upp. När det väl blir allvar ska vi alltså ha en bra chans mot dem men då, som alltid, gäller det att alla på banan ger sitt yttersta och visar ära att bära den finaste tröjan som finns!

På måndag bär det i väg på en veckas träningsläger till turkiska Side och där kan förhoppningsvis alla nya spelare ges utrymme att svetsas samman med resten av truppen. En knapp månad återstår nu innan den allsvenska premiären borta mot Örebro och det är nu dags att vässa formen.

Matchfakta

IFK Norrköping – ÅFF 3–1 (1–0)

1–0 (32) Astrit Ajdarevic

2–0 (75) Gunnar Thorvaldsson

2–1 (77) Viktor Prodell

3–1 (86) Isaac Thelin

Varning ÅFF: inga  

Domare: Stefan Johannesson, Stocksund

Publik: 2 537

Laget

Gustav Jansson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –

Petrit Zhubi (ut 63), Tobias Nilsson (HM 63), Amir Suljic, Kristian Bergström (ut 81) –

Magnus Eriksson (ut 81), Oscar Möller (ut 72)

Inbytta ersättare: Bruno Marinho (in 63 MM), Viktor Prodell (in 72 F), Alain Junior Ollé Ollé (in 81 VM), Mattias Mete (in 81 F).

Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, Andreas Johansson, Christoffer Karlsson.