Stark vinnarmentalitet

Vi har varit med om många försäsonger och visst har det funnits delar i denna som inte varit bra, vilket är helt naturligt, men att ha vunnit åtta av tio matcher är ett fantastiskt facit.

Degerfors IF besegrades på Stora Vallas nya konstgräsplan med 2–1. Resultatet är gott nog och spelmässigt såg det också bra ut. Visst vill man ha ut mer. Det vill man alltid, men man ska också ha klart för sig att Degerfors var ett bra motstånd med snabbt och kvalitativt passningsspel under perioder. DIF var som helhet bättre än Mjällby och under sina bästa perioder bättre än både GAIS och Norrköping.

Naturligtvis har Mjällby, GAIS och Norrköping kommit längre i sin utveckling sedan vi mötte dem och man kan inte bedöma lag efter en match, men jag vill ändå visa att det är starkt att vinna borta mot Degerfors.

De våra tycktes inte vara riktigt överens med underlaget till en början och halkade dråpligt några gånger. Men efter cirka tio minuter kom vi gång bättre med passningsspelet och hotade i djupled på ett sätt som var riktigt roligt att se. Utdelningen kom också omgående.

I den 13:e minuten ställde vi om snabbt, anfallet stannade upp men etableringen på DIFs planhalva gav utdelning då Tobias Nilsson slog en boll in i straffområdet till höger som Viktor Prodell förvaltade väl genom att gå runt målvakten till höger och trots snäv vinkel rullade Viktor in 1–0.

Degerfors var inte ofarligt i sina framstötar men det kändes ändå mycket onödigt att vi släppte till en kvittering i den 28:e minuten. De våra blev lite för heta och två spelare stötte på samma boll till höger. Bollen gick till inkast och då täcktes inte ytan av varvid Jonas Olsson sprintade in från vänster och kunde pricka in 1–1 vid den bortre stolpen.

Vi hade sedan flera goda chanser att återta ledningen men tyvärr var inte effektiviteten den bästa.

I den andra halvleken var det hugget som stucket vem som skulle ta ledningen, men en händelse i den 65:e minuten fick en avgörande betydelse. Tom Pettersson vann en boll genom att vara tuff, varvid en degerforsspelare blev liggande och Daniel Sundgren sparkade omkull Tom bakifrån i en ren vendetta. Sundgren fick förstås rött kort direkt och därmed fick inte hemmalaget ta in någon ny spelare (grov utvisning).

Kort senare gjorde vi 2–1 efter ett fint anfall där Oscar Möller växlade upp på sitt karakteristiska sätt i kamp om bollen som gick ut till Magnus Eriksson till höger. Mange slog ett inlägg som Kristian Bergström styrde in i bortre.

Matchen spelades sedan av på ett säkert sätt och segern var aldrig hotad.

Henrik Gustavsson fick, för en gång skull bekänna färg, denna lördagseftermiddag och gjorde några riktigt svettiga räddningar. Fimpen ser grymt taggad ut inför Allsvenskan.

Vårt försvarsspel har fått utså en del negativ kritik både från mig och många andra under vårsäsongen och det som oroar är de enkla mål som vi har släppt in. Nu blev det ytterligare ett mål som vi tvingades släppa in på grund av dålig disciplin och fokus.

Men att sträcka sig så långt att såga vårt försvarsspel fullständigt, som en del gör, skulle aldrig falla mig in. Sammantaget under de tio träningsmatcherna så har vi inte släppt till speciellt många målchanser mot oss och under långa perioder har våra försvarsspelare agerat exemplariskt. Men vi lärde oss sist i Allsvenskan att ett fullgott försvarsspel i 89 minuter av en match inte alltid räcker, utan det gäller att vara fokuserad varje, varje sekund av matcherna!

Mot Degerfors gjorde både Jesper Arvidsson och Anton Tinnerholm, på kanterna, en del enkla missar och tog lite för stora risker. Alberis da Silva och Tom Pettersson utgjorde mittlåset. De båda har inte spelat tillsammans så mycket, vilket syntes genom några missförstånd, men på det hela gick det bra. Tom måste dock bli lite kyligare annars finns risken för många gula kort och också det röda om det vill sig illa. Attityden att våga gå fram och stöta är annars mycket viktigt i Allsvenskan, där vi inte får låta de lite duktiga skyttarna få tid på sig att måtta skott.

Daniel Hallingström var sjuk, men förhoppningsvis är han tillbaka i fullt slag mot Örebro och kampen om en plats bredvid honom står nog mellan Tom och Alberis. Allan Olesen är också ett alternativ och han hoppade in istället för da Silva sista halvtimmen. Att bedöma insatsen denna gång var svårt då dansken inte sattes på några större prov. Men rutinen är förstås värdefull och förhoppningsvis har han snart spelat ihop sig med sina nya lagkamrater.

Erik Moberg får vi nog tyvärr vänta på ett bra tag innan han kan bli spelklar igen.

På mittfältet har vi haft lite problem på högerkanten. Två tilltänkta spelare på den positionen har varit sjuka. Petrit Zhubi som spelat flest matcher från start som högermitt under försäsongen (fem gånger) har haft ljumskkänningar och dessutom lunginflammation. Petrit är dock tillbaka i träning och förhoppningsvis är han spelklar till premiären. Allan Junior Ollé Ollé har haft en kortare sjukdomsperiod och har nog inte tappat så mycket flås, men känns ännu inte färdig för spel från start.

Anton Tinnerholm är också ett alternativ att flytta upp ett snäpp på högerkanten, men denna gång spelade Tobias Nilsson till höger för första gången från start. Men Tobias har flyttats ut till höger tidigare under matcherna. Optimalt i djupledsspelet är det inte men med sin fina högertass skapar Tobbe ändå oreda för motståndarna. Lite mer speed i benen i det defensiva arbetet hoppas vi också på under säsongen.

På innermittfältet spelade succéparet från vår goda period under hösten i Allsvenskan 2010 – Amir Suljic och Bruno Marinho. I den här matchen var de stundtals lite för anonyma för att man ska vara riktigt nöjd. Men Amir höll sin position och täckte av ytor i det defensiva arbetet och Bruno blixtrade till i en del fina anfall och jobbade med sitt presspel.

Kristian Bergström ser ut att stegra sin form nu när allvaret är bortom knuten och gjorde mål för andra matchen i följd. Pligg låg dessutom bakom en hel del i spelet i övrigt.

Christoffer Karlsson kom in under några minuter i slutet istället för Amir Suljic och säkrade upp i defensiven. Även om U21-matchen i veckan mot Vimmerby (1–3) verkligen inte var någon höjdare så visade Stoffa karaktär genom att jobba hårt och det är nog så viktigt i Allsvenskan.

Tom Pettersson kan också vara ett alternativ att flytta upp på mittfältet för att säkra upp defensiven (det lyckades ju bra i första halvlek mot Syrianska).

Längst fram stärkte Viktor Prodell sina aktier ännu mer genom att det hände saker varje gång han fick bollen och genom sitt mål förstås. Fem mål har det blivit under försäsongen, vilket är fler än övriga forwards mål tillsammans. Oscar Möller och Magnus Eriksson har gjort två mål vardera. Om man ska påpeka förbättringspunkter så är det att läsa av andrabollarnas nedslagsplatser bättre, då Viktor låg lite för långt ifrån Manges nickduell några gånger. Och visst borde Proddan ha gjort ytterligare något mål på de feta chanserna.

Magnus Eriksson är väldigt viktig för vårt spel med sina bollmottagningar och kvalitativa, snabba passningsspel, men det blev lite för överbearbetat flera gånger på Stora Valla. Mange har väldigt hög potential och när allvaret börjar kommer det lossna på allvar, det är jag övertygad om.

Oscar Möller kamperar nog i första hand med Viktor Prodell om en startplats i frontlinjen och ställde till en del oreda för Degerfors och låg bakom vårt segermål, med sin förmåga att växla upp i löpningen och vinna bollen från sin motståndare trots att han var efter från början. Precis som Mange så kommer det också här lossna på allvar när Allsvenskan börjar.

Mattias Mete gjorde förvisso bara ett kort inhopp men såg piggare ut än tidigare och fick läge att göra sitt första A-lagsmål i ÅFF-tröjan. Det första målet i ÅFF kom med U21 i veckan. I övrigt var den insatsen ingen höjdare och det gäller för Mete att visa gott gry i U21 framöver för att kunna konkurera om en plats i frontlinjen.

Vi har alltså vunnit åtta av tio matcher på försäsongen. Ett sådant facit har jag inte varit med om tidigare och med de fantastiska träningsmöjligheterna som vi nu har med Kopparvallens plan spelbar året runt har vi kunnat nå en betydligt högre nivå än tidigare vid samma tidpunkt.

Fotboll går ut på att vinna matcher för att ta så många poäng som möjligt till sluttabellen. Förvisso har hälften av lagen vi mött inte bestått av Allsvenskt motstånd, men Degerfors höll i den här matchen allsvensk klass. Fortfarande är det många som tror att det är en hisnande skillnad mellan Allsvenskan och Superettan, men så är inte fallet. Det kan vi i ännu större grad konstatera efter att vi varit uppe och vänt och kommit tillbaka.

Superettan i fjol var väldigt jämn och Mats Olsson i Expressen stod för en riktig blunder i Expressens Guide inför Allsvenskan, där han påstår att alla de lag som kommer från Allsvenskan ”spelar i en klass för sig” i Superettan. Statistiken är bekant för oss som har lite bättre koll på läget. Vi var det sjätte laget som tog oss upp på studs sedan Superettan infördes och många lag har haft det riktigt kämpigt för att ens hålla sig kvar i Superettan efter en allsvensk degradering (fyra har inte lyckats). Se vidare här

Att vi klarade av att vinna Superettan berodde inte på att Superettan var dålig utan att vi var bra! Skillnaden som vi nu kommer mötas av i Allsvenskan är att de sämsta lagen Brage, Västerås och Qviding inte finns att plocka poäng av och att det finns några lag som är klassen bättre än alla lag i Superettan. I övrigt är det rätt så jämnt. Men det gäller förstås att kunna vinna jämna matcher och det har vi också gjort under försäsongen.

Vi är ohyggligt mycket bättre förberedda inför den här allsvenska säsongen på alla fronter. Vi har en spetsigare, bredare och starkare spelartrupp. Vi har erfarenheten, kontiniuteten och snart även en arena av hög Allsvensk klass. 2010 åkte vi ur med en futtig poängs marginal. Nu när vi är betydligt bättre så ska vi förstås hamna betydligt högre upp i den allsvenska sluttabellen anno 2012. Bara vi tror stenhårt på det och jobbar stenhårt för det så kommer vi också att lyckas!

Nästa måndag den 2 april börjar allvaret borta mot Örebro SK klockan 19.00.

Se till att hänga med på bussresan, som du kan läsa mer om här

Se spelarstatistik från försäsongens träningsmatcher här (klicka på bilden för att få bättre skärpa och eventuellt uppdatera sidan)

Matchfakta

Degerfors IF – Åtvidabergs FF 1–2 (1–1)

0–1 (13) Viktor Prodell (Tobias Nilsson)

1–1 (28) Jonas Olsson

1–2 (68) Kristian Bergström (Magnus Eriksson)

Utvisning DIF: Daniel Sundgren (65)

Varning ÅFF: Tobias Nilsson, Tom Pettersson

Domare: Tobias Mattsson, Karlstad

Publik: ca 300

Laget

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm, Alberis da Silva (ut 61), Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –

Tobias Nilsson Amir Suljic (ut 87), Bruno Marinho, Kristian Bergström,–

Viktor Prodell (ut 46), Magnus Eriksson (ut 82).

Inbytta ersättare: Oscar Möller (in 46 F), Allan Olesen (in 61 MB), Mattias Mete (in 82 F), Christoffer Karlsson (in 87).

Ej inbytta ersättare: Linus Oskarsson (mv, Gustav Jansson, sjuk), Andreas Johansson, Emanuel Dogbe. 

Sjunde segern

Efter en bra start blev det stundtals lite avslaget mot division I-laget Akropolis IF, men att vinna med 3–0 måste anses som helt okej.

Man vill alltid ha mer och det är ju drivkraften för att bli bättre och bättre. Mot Akropolis tog vi kommandot direkt och gjorde 1–0 redan i den andra minuten. Magnus Erikssons skott fastnade på en bortaspelare och Kristian Bergström fick öppet läge att skicka in 1–0.

2–0 föll sedan i den 20:e minuten. Kristian Bergström slog en boll som Oscar Möller släppte. Bollen fastade på en akropolisspelare och Magnus Eriksson kom fri. Mange vände bort målvakten och rullade in bollen i mål.

Fram till det andra målet såg det bra ut offensivt. Tempot i passningsspelet var inte tillräckligt högt för våra krävande ögon, men det behövdes inte då bortalaget ändå inte hängde med. Vi kunde ha skapat ännu fler målchanser men när Oscar Möller sprang i djupet verkade det inte som om övriga lagkamrater riktigt trodde på att det kunde bli något och de följde inte med fullt ut i anfallen.

En ännu högre press kunde alltså ha satts mot motståndarna, men den här typen av motstånd ska vi inte möta i Allsvenskan och eftersom det här var en förberedelsematch för högre höjder var säkert taktiken att inte ligga med jättehög press, även om lägen till detta fanns. Det kommer dock att dyka upp många lägen för hög press även i Allsvenskan, som exempelvis där en ensam motståndarspelare tvingas ut mot hörnflaggan och vi endast med en forward på bollföraren, en forward som dyker på målvakten och en mittfältare som täcker av bakom mot kanten, kan få oss att vinna tillbaka bollen.

Försvarsmässigt uppkom det aldrig några riktiga farligheter, men några gånger var det oroligt agerande av de våra som en bättre motståndare säkert hade utnyttjat bättre än Akropolis.

När man är så pass överlägsen sin motståndare, blir det lätt så att tempot går ner ytterligare och att viss nonchalans infinner sig. Andra halvan på första halvlek och början på den andra var därför av sämre kvalitet. Men i mitten på den andra halvleken trampade de våra på igen och vi skapade flera riktigt feta chanser för att öka på men det dröjde till den 68:e minuten innan målet föll. Nyss inbytte Amir Suljic slog en öppnande boll till höger där Tobias Nilsson löpt in bra, skottfintade bort sin försvarare och tryckte in 3–0 i det främre hörnet med vänstern.

Många byten i slutskeden av matchen gjorde den lite avslagen. En seger med fem mål eller nåt sådant hade speglat matchbilden rätt bra, men det är ju lite väl mycket att begära mot division I-motstånd. Och om vi trampat gasen i botten hela matchen och varit skärpta i avslutningarna kunde vi ha vunnit med tvåsiffrigt. Sådana resultat är dock väldigt ovanliga och med den insikten är i varje fall jag nöjd med 3–0.

Om vi tittar lite närmare på individuella insatser så hade Hanrik Gustavsson en lugn dag på jobbet.

Backlinjen; Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Alberis da Silva och Jesper Arvidsson fick inte heller några större påtrykningar

Anton Tinnerholm stärkte sina aktier om en startplats premiären med säkert agerande och tog ofta chansen att avancera längs högerkanten. Jesper Arvidsson höll också undan men kom inte fram i offensiven lika ofta. Daniel Hallingström hade inga större problem tillsammans med Alberis da Silva, men den sistnämnde kom fel några gånger som höll på att ställa till det och det känns som kampen om den ena mittbacksplatsen i dagsläget står mellan Alberis och Tom Pettersson, som vilade på grund av en smäll på foten. Erik Moberg lär ju vara borta en tid efter sina skadeproblem.

Allan Olesen kom in de sista tio minuterna och dansken har bara spelat ytterligare 45 minuter (mot Syrianska). Därmed känns det som Allan har en bit kvar för att fajtas om en plats i startelvan.  Andreas Johansson kom också in i slutet, men har fortfarande en bit kvar för att på allvar kunna konkurrera med Jesper Arvidsson.

På mittfältet startade Alain Junior Ollé Ollé för första gången. Från sin plats till höger visade kameruniern spelsinne och hittade rätt med en del finurliga passningar, men var ofta lite för omständlig med bollen och utnyttjade inte sin fart på bästa sätt. Ollé blir säkert en fin tillgång framöver, men känns inte som en startspelare i dagsläget.

Tobias Nilsson har vi höga krav på och efter några missar i inledningen av matchen växte han med säkert agerande och stor aktivitet. Fina bollar i djupet smektes i väg med den känsliga högertassen och med tre mål under försäsongen visar falkenbergsförvärvet målkänsla, men visst borde Tobbe gjort ett mål till, vilket han säkert hade gjort om han tagit emot Prodells silverfatsservering först, istället för att gå på avslut direkt.

Bruno Marinho har fått allt mer speltid i de senaste matcherna och det ser ut som om han har kommit in i matchtempo. Brunos kvicka fötter och fart är viktig för att hålla tempot uppe i vårt spel. Stundtals blev det lite för nonchalant i den här matchen, men mot bättre motstånd kommer säkerligen brassen vara mer på tå under hela matcherna.

Kristian Bergström låg som vanligt bakom en hel del och fick även göra sitt första mål för säsongen.

Amir Suljic gjorde att bra inhopp och serverade bland annat fram till det tredje målet och det finns en fin konkurens på mittfältet. Petrit Zhubi avstod matchen på grund av sjukdom men är annars det främsta alternativet som högermittfältare i dagsläget. Christoffer Karlsson har också varit sjuk men är förstås också ett alternativ.

Längst fram startade Magnus Eriksson och Osvar Möller. Magnus har kommit allt starkare på slutet och det var viktigt att han fick göra mål igen. Även om det borde varit två. Med ett avslut med högern i stället för vänstern vid Kristian Bergströms fina inspel hade det säkert blivit ett andra mål i fritt läge.

Oscar Möller hade flera fina djupleslöpningar i den första halvleken men utan att få sätta pricken över iet. Avsluten var lite för mycket på kraft och Möller missade också öppet mål i början på den andra halvleken. Fortsätter bara Oscar jobba kommer målen.

Viktor Prodell, som spelade från start mot Syrianska, gjorde ett piggt inhopp och prestationen i den  82:a minuten symboliserar Prodells form. Efter en elegant nedtagning och en tunnel på sin bevakare, skickade Viktor ut en perfekt boll till Tobias Nilsson. Tobbe valde dock att avsluta direkt och avslutet gick utanför.

I dagsläget känns Viktor Prodell och Magnus Eriksson som våra startmän på topp och på sikt när Oscar Möller har kommit igång ordentligt kan Viktor vara ett alternativ på mittfältet.

Sedan har vi också sparkapital i Mattias Mete som bara fick en kvarts spel. Målskyttet har hittills uteblivit men det finns kapacitet hos västeråsförvärvet.

Vi har nu segrat i sju av nio träningsmatcher vilket är ett fantastiskt bra facit. Visst har vi mött ett division II-lag och två division I-gäng samt ett lag från Superettan (Värnamo), men vi har också spelat mot fem allsvenskan lag, vilka vi har vunnit mot tre av dem. Det finns delar som kan bli klart bättre, men det som åstadkommits hittills är redan bra.

Nu återstår bara en träningsmatch (borta mot Degerfors på lördag)innan alvaret drar i gång bort mot Örebro SK, måndag den 2 april. Du hänger väl med på bussresan till Behr Arena. Läs vidare om den här: http://www.atvidabergsff.se/userpage.asp?teamID=1699&UserPageID=2507

Matchfakta

Åtvidabergs FF – Akropolis IF 3–0 (2–0)

1–0 (  2) Kristian Bergström

2–0 (20) Magnus Eriksson

3–0 (68) Tobias Nilsson (Amir Suljic)

Varning ÅFF: Anton Tinnerholm

Domare: Mohammed Al-Hakim, Köping

Publik: 561

Laget

Henrik Gustavsson –

Anton Tinnerholm Daniel Hallingström, Alberis da Silva (ut 81), Jesper Arvidsson (ut 83) –

Alain Junior Ollé Ollé (ut 67), Tobias Nilsson (HM 67), Bruno Marinho, Kristian Bergström,–

Magnus Eriksson (ut 77), Oscar Möller (ut 67)

Inbytta ersättare: Amir Suljic (in 67MM), Viktor Prodell (in 67 F), Mattias Mete (in 77 F), Allan Olesen (in 81 MB), Andreas Johansson (in 83 VB).

Ej inbytta ersättare: Gustav Jansson, Christoffer Karlsson.

Så går det när man står på hälarna

Att möta grannen och stundande seriekonkurrenten Norrköping inför 2 500 personer på bortaplan, måste vara inspirerande, men så såg det verkligen inte ut när vi föll med 1–3.

Begreppet att stå på hälarna är ett begrepp som ofta används inom fotbollen när inte allt står rätt till. Begreppet kan tyckas vara metaforisk men är faktisk bokstavligt. Genom att stå på hälarna förlorar man viktig tid och inom fotbollen är tid en nyckelfaktor. Genom att ha en bra förstatouch på bollen vinner man tid för nästa moment och genom att vara på tå (och inte stå på hälarna) kan man nå bollen eller sätta press på motståndaren på kortare tid.

På Idrottsparken var det uppenbart vad som skedde när de våra stod på hälarna. Våra mittfältare och forwards kom för sent in i situationerna när de skulle ta emot bollen och i defensiven kom våra spelare in för sent i pressen.

Signifikativt släppte vi in det första målet efter alldeles för svagt presspel. Visst var det en riktig praktträff som Astrit Ajdarevic fick på och det är sällan man ser sådana volleyskott med så lång pendel. Det beror givetvis på att skytten inte ofta får så fritt utrymme och ladda. Petrit Zhubi var för sen i sin reaktion, hann ändå fram för att störa men vågade inte riktigt vräka sig fram för att täcka skottet. Amir Suljic hade ingen markeringsuppgift i straffområdet och borde också ha tagit sats allt han var värd för att täcka skottet, men gjorde det inte.

När vi inledde Allsvenskan 2010 åkte vi på flera sådana här stjärnsmällar helt onödigt eftersom vi stod på hälarna och inte pressade skytten. Vi är nu åter varnade vad som händer om man inte är på tå.

Det var märkligt att se att hela vårt mittfält underprestera väldeliga. Backarna hade förvisso inte sin bästa dag heller och många av de långa bollar som skickades ned mot vårt straffområde nickades bort utan adress, men både Amir Suljic och Tobias Nilsson stod på hälarna och varken läste sig till eller tog sig till nedslagsplatserna för bollarna. Tobias kom inte alls upp i nivå. Amir Suljic var mer delaktig i spelet men agerade för långsamt.

Petrit Zhubi tog alldeles för stora risker. Utan att ha skannat av läget innan han fick bollen, skulle han ta med sig bollen i mottagningen och gick därmed ofta rakt in i hindret med en livsfarlig omställning som påföljd. Petrit tog också hemjobbet för sent. Kristian Bergström kom också ofta på mellanhand i det defensiva arbetet och Jesper Arvidsson fick verkligen slita ont mot starke och tempofyllde Martin Smedberg. Jesper klarade sig skapligt men det såg segt ut emellanåt som hos så många andra.

Mittlåset Daniel Hallingström och Tom Pettersson fick verkligen jobba och hade en otacksam uppgift när hemmalaget stormade igenom från mittfältet, men vare sig Danne och Tom var tillräckligt resoluta i många moment och undannickningarna var utan adress.

IFK var inte lika framgångsrika i sina anfall på vänsterkanten, vilket bör ge ett bättre betyg till Anton Tinnerholm, men hemmalagets vänsterkant var också av sämre kvalitet. Anton fick inte bort bollen vid det andra målet och stod på hälarna vid hörnan innan tredje målet och var därför försen i sitt upphopp. Hade han varit på tå hade bollen nickats bort eller över.

Gustav Jansson har utvecklats som målvakt under vårens träningsspel men har förstås en bit till Henrik Gustavssons kvaliteter. Första målet var inte mycket att säga något och på tvåan kom Gurra på mellanhand då hann var tvungen att stå kvar då en IFK-are var nära att nå bollen vid första stolpen (Tom Pettersson stod på hälarna och kom inte på rätt sida om sin markering). Gustav kunde dock ha varit mer resolut på hörnan innan tredje målet. Hörnan var inte hårt slaget och Gurra borde ha kommit ut och boxat bort bollen. Gustav gjorde ändå några fina räddningar och räddade därmed oss från en storförlust.

I det offensiva spelet har Gustav en bit till Fimpen och överhuvudtaget var det få spelare som satte igång spelet snabbt och därför var det enkelt för IFK att få vinning med sitt presspel.

Längst fram fick Magnus Eriksson och Oscar Möller åter chansen från start, men de hade ingen större framgång. I den första halvleken jobbade de i varje fall. Men dessvärre blev det många långbollar, på grund av att vi blev stressade och inte lyckades spela igenom mittfältet speciellt ofta, och där kom våra forwards ofta till korta.  Bollarna från kanterna att springa på i djupled var få för Oscar Möller, men det var ändå inte okej att vara så uppgiven som han var i andra halvlek och inte ens bemödade sig att jogga ur offsideläge.

Märkligt nog kom vår främste anfallare under försäsongen, Viktor Prodell, in på topp först i den 72:a minuten. Mot GAIS tog det sex minuter innan Proddan målade. Nu tog det bara fem minuter. Efter ett av få fina anfall, skickade Magnus Eriksson in bollen från vänster, Prodell nickade, Abbas Hassan räddade men Viktor skickade upp returen i nättaket. Prodell var pigg även i övrigt och kunde låsa fast bollen i anfallszon på ett sätt som vi tidigare i matchen inte förmådde. Något tryck för ytterligare ett mål blev det dock inte. Därtill var det övriga manskapet för svagt denna svarta dag.

Viktor har nu gjort mål tre matcher i rad och har totalt svarat för fyra fullträffar under försäsongen, vilket är dubbelt så många som övriga forwards tillsammans. Och detta trots betydligt mindre speltid än Oscar Möller och Magnus Eriksson.

En anledning till att Viktor inte fått mer speltid kanske är att tränarna vet var de har honom och att Möller och Eriksson är i mer behov av speltid för att komma i form? Viktor spelade också U21-match i veckan och stärkte där inte sina aktier. Det gäller att bita ihop och prestera vilken typ av match det än handlar om, men U21-laget gjorde en riktigt usel insats i förlustmatchen mot Kenty (2–3)där inga av A-truppspelarna visade någon vilja för att kunna slå sig in i startelvan; Andreas Johansson, Emmanuel Dogbe, Bruno Marinho, Christoffer Karlsson, Alain Junior Ollé Ollé och Viktor Prodell.

Förutom Prodell byttes också Bruno Marinho, Mattias Mete och Alain Junior Ollé Ollé in på Idrottsparken. Bruno hade hyfsat pigga ben men hade också tendens att stå på hälarna och slarvade. Ollé Ollé utnyttjade inte sin snabbhet på rätt sätt och Mattias Mete kom inte till mycket under sin korta tid.

Alain Junior Ollé Ollé måste förstås ges mer tid för att vi ska dra nytta av hans kapacitet och Allan Olesen kan förhoppningsvis ge trygghet och hjälpa till att ta tag i matcher där vi inte är med i början. Mot Norrköping var det ingen som drev på laget.

Det ska sägas att Norrköping inte spelade överdrivet bra, vilket säger det mesta om vår insats… Visserligen trillade hemmalaget boll ganska bra emellanåt, men när vi spelar bra och sätter fart på bollen har vi ett högre tempo och mer flyt i spelet än vad IFK visade upp. När det väl blir allvar ska vi alltså ha en bra chans mot dem men då, som alltid, gäller det att alla på banan ger sitt yttersta och visar ära att bära den finaste tröjan som finns!

På måndag bär det i väg på en veckas träningsläger till turkiska Side och där kan förhoppningsvis alla nya spelare ges utrymme att svetsas samman med resten av truppen. En knapp månad återstår nu innan den allsvenska premiären borta mot Örebro och det är nu dags att vässa formen.

Matchfakta

IFK Norrköping – ÅFF 3–1 (1–0)

1–0 (32) Astrit Ajdarevic

2–0 (75) Gunnar Thorvaldsson

2–1 (77) Viktor Prodell

3–1 (86) Isaac Thelin

Varning ÅFF: inga  

Domare: Stefan Johannesson, Stocksund

Publik: 2 537

Laget

Gustav Jansson –

Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Tom Pettersson, Jesper Arvidsson –

Petrit Zhubi (ut 63), Tobias Nilsson (HM 63), Amir Suljic, Kristian Bergström (ut 81) –

Magnus Eriksson (ut 81), Oscar Möller (ut 72)

Inbytta ersättare: Bruno Marinho (in 63 MM), Viktor Prodell (in 72 F), Alain Junior Ollé Ollé (in 81 VM), Mattias Mete (in 81 F).

Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, Andreas Johansson, Christoffer Karlsson.